SammanfattningGenom denna studie ville jag utforska den agens som uppstÄr i mötet mellan barnen och den pedagogiska dokumentationen samt hur posthumanistiskt inspirerade analyser av re-visittillfÀllen kan bidra med förstÄelse för de yngsta barnens möjlighet till kommunikation och meningsskapande genom den pedagogiska dokumentationen. Jag observerade och filmade re-visittillfÀllen dÀr en grupp yngre barn möter dokumentation för att fÄ syn pÄ vad som sÀtts igÄng i detta möte. Genom att anvÀnda en posthumanistisk ansats betraktas inte bara mÀnniskor, utan ocksÄ ickemÀnniskor som agentiska, de gör och genererar förÀndring (Lenz Taguchi, 2012:12). TÀnkande, intention och kommunikation brukar betraktas som mÀnskliga förehavanden men i ett posthumanistiskt perspektiv betraktas det som fenomen som uppstÄr i intra-agerande mellan olika agenter. Analyser av filmsekvenserna gjordes utifrÄn Barads (2007) diffraktionsbegrepp och Lenz Taguchis (2012) begrepp om cirkulÀra och horisontella rörelser vilka beskriver processerna i anvÀndandet av pedagogisk dokumentation.

Den hÀr högskoleavhandlingen beskriver framtagningen av en modell för en kombinerad styr- och mÀtutrustning. Syftet med utrustningen Àr att anvÀnda denna för att underlÀtta vidare utveckling av organisk elektronik vilket Àr ett av Acreo AB:s forskningsomrÄden. IstÀllet för att till varje ny komponent eller system utveckla ett nytt testsystem kan denna modell anvÀndas pÄ ett generellt sÀtt, vilket sparar vÀrdefull utvecklingstid. I avhandlingen presenteras först de krav som utrustningen ska uppfylla följt av nÄgra förslag pÄ lösningar. DÀrefter vÀljs ett av förslagen och en grundlÀggande implementering genomförs med hÀnsyn mot kraven.

Syftet med studien Àr att synliggöra lÀrarnas reflektioner om individanpassad undervisning, samt hur den konkretiseras i en förskoleklass. Studiens tre frÄgestÀllningar Àr: Hur talar lÀrarna om individanpassad undervisning?, Hur synliggörs lÀrarnas pedagogiska ledarskap i undervisningssituationer? samt I vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt tar lÀrarna hÀnsyn till varje elevs behov och förutsÀttningar i undervisningssituationer? Detta undersöks utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ barns lÀrande. Examensarbetet tar avstamp ifrÄn de centrala begreppen, det pedagogiska ledarskapet och individanpassad undervisning. Studien baseras pÄ en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer och observationer av lÀrarna samt deras undervisning. Resultatet visar att lÀrarna anser att individanpassad undervisning Àr av betydelse för elevers lÀrande.

För att prissÀtta optioner Àr val av modell en viktig frÄga. I denna kandidatuppsatsbeskrivs bÄde Black & Scholes modell och SABR-modellen. FörstnÀmnda modell Àrenklare Àn SABR-modellen men bygger pÄ antaganden som inte stÀmmer överens medverkligheten. Den ger heller inte nÄgon explicit formel för den implicita volatilitetenoch predikterar inte heller pÄ ett korrekt sÀtt fenomenet volatility smile vilketobserveras pÄ marknaden.Syftet med uppsatsen Àr att utvÀrdera prestandan hos SABR-modellen ochanvÀndarvÀnligheten, samt att undersöka lite av teorin bakom modellen och vissa avdess egenskaper. Till grund för berÀkningarna ligger datamaterial hÀmtat frÄn NasdaqOMX Nordic.Enligt mina berÀkningar Àr resultatet att SABR-modellen endast presterar marginelltbÀttre Àn Black & Scholes-modellen.

I denna uppsats avhandlas problematiken mellan viljan att anvÀnda datorer i undervisningen för mellanstadieelever och de hinder som lÀrare har för att kunna genomföra detta. I skolans riktlinjer som Lpo 94 stÄr det att skolan ska ansvara för att eleverna lÀr sig om den nya tekniken som de senare ska behöva i arbetslivet och i samhÀllet generellt. LÀrarna kÀnner sig frustrerade dÄ de inte har tillgÄng till bra datasalar och pedagogiska program. Dessutom kÀnner mÄnga av dem att de sjÀlva inte har rÀtt utbildning i ITK som krÀvs för att göra ett bra jobb. För att det ska fungera behöver skolorna ekonomisk hjÀlp, It-support samt fortbildning av lÀrare.

Mat har betydelse för barns hÀlsa ur kortsiktigt sÄ vÀl som lÄngsiktigt perspektiv. Förskolan Àr en betydelsefull arena i arbetet att frÀmja god hÀlsa i tidig Älder. I förskolans lÀroplan poÀng-teras att varje barn ska kunna utveckla sin förstÄelse för hÀlsa och vÀlbefinnande genom aktiv delaktighet i frÄgor som pÄverkar deras vardag. DÀremot saknas association till hÀlsans rela-tion till mat och matvanor. Detta motiverar vidare studier om hur förskolebarn kan erbjudas möjligheter till delaktighet i situationer med hÀlsosamma matvanor.

Forskning pÄ resultat av pedagogiska insatser för skolbarn med diagnos inom autismspektrum (ASD) insatt i ett multifaktoriellt helhetssammanhang Àr inte vanligt förekommande. Det över gripande syftet Àr att ge en översikt över pedagogisk forskning som innefattar redovisning av resultat av pedagogiska insatser för skolbarn med diagnos inom autismspektrum och att koppla denna forskning till systemteori och ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health, WHO, (www.socialstyrelsen.se, ICF- CY, (www.who). ForskningsfrÄgorna Àr vilka pedagogiska strategier Àr relaterade till vilket utfall för personer med diagnos inom autismspektrum (ASD) i Äldrarna 6-20 Är, i vilken utstrÀckning forskningen om elever inom autismspektrum Àr grundad pÄ ett generellt systemteoretiskt tÀnkande och/eller ICF och hur man forskningsmÀssigt bygger upp evidens och vilka Àr delaktiga i denna process.Studien Àr en systematisk forskningsöversikt i vilken 875 abstracts granskats. 36 studier har inkluderats. SkÀl till exkludering har varit att studierna saknat beskrivning av pedagogiska insatser, resultatredovisning och/eller utfallsmÄtt.

Syftet med denna studie Àr att genom observationer av miljön, materialet och barnen, undersöka hur tvÄ förskoleavdelningar organiserar den pedagogiska miljön samt att se hur barnen anvÀnder miljön och materialet. Detta för att se om miljön och materialet skapar hinder eller möjligheter till meningsskapande aktiviteter. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur organiseras den pedagogiska miljön pÄ tvÄ olika förskoleavdelningar? Hur anvÀnder barnen den pedagogiska miljön och materialet? och pÄ vilka sÀtt skapar detta hinder eller möjligheter för barns möjlighet till meningsskapande aktiviteter? Genom ett postmodernt och social-konstruktionistiskt perspektiv har jag sett att kunskap och meningsskapande sker i samspel med andra dÄ barnen leker tillsammans. Resultatet visade att barnen drogs till den skapade hörnan pÄ de bÄda förskoleavdelningarna och som jag i resultatet valt att analysera.

Syftet med detta examensarbete Àr att formulera en vÀgledande modell av strategier som Àr lÀmpliga för attintegrera IKT i skolan. Syftet Àr ocksÄ att med hjÀlp av huvudfrÄgor fÄ en bild av vilka strategier som bör ingÄ ien vÀgledande modell och som Àr viktiga för arbetets utfall.FrÄgor:Vilka mÄl har de fokuserat pÄ?Vilka strategier anvÀnds för att implementera IKT i skolan?Vilka konsekvenser och effekter av nyttan kan man se?Min metod för att undersöka strategier i skolan har varit intervju som jag har kompletterat med teoretiskastudier av litteratur, styrdokument och historiskt bakgrundsmaterial. Genom att studera litteratur ochhistoriskt material, samt att gÄ igenom de forskningsrapporter och utvÀrderingar som gjorts har jag sett att detfinns brister i arbetet med IKT ? strategier i skolan.

Syfte: Anledningen till att jag valde att skriva om prissÀttning i just dataserviceföretag Àr att jag har arbetat i den branschen. Jag sÄg dÄ tydliga brister i företaget jag arbetade i. Jag vill ge företag som dessa ett verktyg för att skapa en allmÀn förstÄelse för prissÀttning och jag gör detta genom att skapa en modell.Metod: Jag anvÀnder ett hermeneutiskt synsÀtt med kvalitativa intervjuer. Jag anvÀnder bÄde primÀrdata och sekundÀrdata för att skapa modellen och utföra analysen av företagen. Detta redovisar jag pÄ ett logiskt sÀtt i kronologisk ordning allt eftersom arbetet fortskrider.Resultat & slutsats: Resultatet av mitt arbete Àr en modell som kan anvÀndas av mindre dataserviceföretag.

MÄlet med detta examensarbete har varit att undersöka möjligheten att visa larmstatus frÄn en byggnad pÄ en tredimensionell VRML-modell. Modellen skall kunna visa status baserat pÄ hÀndelser frÄn larmsystemet och erbjuda viss interaktion pÄ objekt i modellen. Resultatet som jag uppnÄtt Àr ett Javafönster i vilket en tredimensionell VRML-modell Àr presenterad. För att presentera modellen anvÀnds en VRML-tolk till att ladda in modellen. Java 3D anvÀnds sedan för att presentera modellen för anvÀndaren.

Att förbereda barnen inför sin fortsatta skolgÄng Àr en av grunderna i det pedagogiska yrket redan frÄn förskolan. Förskoleklassen har gemensam lÀroplan med grundskolan men ska arbeta utifrÄn förskolans pedagogiska arbetssÀtt. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka lÀrandemiljöerna i förskoleklassen dÀr pedagogiska traditioner möts och omvandlas samt ta reda pÄ hur verksamheten i förskoleklassen ser ut i praktiken. Detta Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ observationer av tvÄ förskoleklasser och intervjuer med personalen i dessa. FörförstÄelsen av mig som forskare har jag erhÄllit genom att lÀsa in mig pÄ litteratur som berör Àmnet. Slutsatsen av denna undersökning Àr att förskoleklassen befinner sig i skolans lokaler dÀr den Àr en mer styrd förskola samtidigt som det Àr en friare form av skola.

Bakgrund Psykisk oh?lsa ?r ett v?xande folkh?lsoproblem som p?verkar patienter i alla ?ldrar. Inom somatisk akutsjukv?rd upplever sjuksk?terskor ofta utmaningar i m?tet med patientgruppen och patienterna sj?lva k?nner av stigmatisering och en oj?mlik v?rd. Syfte Syftet med litteratur?versikten ?r att sammanst?lla kunskap om sjuksk?terskors upplevelser av att m?ta patienter med psykisk oh?lsa i somatisk akutsjukv?rd.

?NÀr ungdomar inom idrotten blir 13 Är kliver de in i vad Riksidrottsförbundets styrdokument Idrotten vill (2009) kallar ungdomsidrotten, vilket betyder att det Àr legitimt att toppa ett lag och tÀvling och resultat kan nu ta större plats Àn tidigare. Det kan dÀrmed uppstÄ ett pedagogiskt dilemma för ungdomsledare dÄ de behöver ta stÀllning till hur laget och verksamheten ska bedrivas. Ska lagets resultat och prestation vara i fokus eller Àr gemenskapen inom laget och att alla ska ha kul det viktigaste med verksamheten? Syftet med den hÀr studien var att belysa vilka pedagogiska handlingsstrategier som uttrycks av ungdomsledare och hur detta relaterar till teorier om ledarskapsideologier inom ungdomslag i fotboll.

Det hÀr Àr ett verksamhetsanknutet examensarbete utifrÄn önskemÄl frÄn LuleÄ kommun kring frÄgan hur förskolan kan arbeta med matematik och yngre barn (1-3 Är). Den empiriska undersökningen genomfördes under fem veckor pÄ en smÄbarnsavdelning pÄ en förskola i LuleÄ kommun och bestod av intervju, observation och informella samtal. Undersökningsgruppen var de tre pedagogerna pÄ avdelningen och det som undersöktes var deras syn pÄ barn och lÀrande samt deras arbetssÀttt och funderingar kring matematik. Studiens resultatavsnitt har problematiserats utifrÄn teorier om barn och lÀrande och i diskussionsavsnittet sammanfattas de utvalda pedagogernas styrkor och möjligheter till utveckling. Vi anser att de frÀmsta styrkorna ligger i pedagogernas vilja till att stÀndigt uppdatera sina kunskaper för att kunna utvecklas samt deras arbete med att hÄlla den pedagogiska miljön inspirerande och levande.