SyfteAtt genom en fallstudie vid GÀvle Energi belysa viktiga diskussioner i beslutsprocessen vid val av produktkalkyleringsmodell. Att ge GÀvle Energis affÀrsomrÄde Kommunikation ett förslag pÄ modell för produktkalkylering, inklusive ett implementeringsförslag.MetodVi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie som baseras pÄ ett flertal intervjuer. Informationen som vi har samlat in under intervjuerna ligger till grund för avsnitten empiri, process och slutdiskussion. Vi har vidare studerat teorier för att fÄ information till teorikapitlet samt till processen dÀr empiri och teori förenas. I processen analyserar vi den information vi samlat in för att i slutet kunna redogöra vilka beslut som har varit avgörande vid valet av modell samt ge företaget ett förslag pÄ lÀmplig modell.Resultat & slutsatsFöretaget efterfrÄgade en standardiserad enkel modell för produktkalkylering i en komplex verksamhet.

Att dokumentera och följa barns lĂ€rande och utveckling Ă€r en enormt viktig del i förskolans verksamhet, Ă€ven att utvĂ€rdera den pedagogiska verksamheten har fĂ„tt en betydande roll i förskolans lĂ€roplan. Detta sker bland annat genom pedagogisk dokumentation. Även naturvetenskapen har fĂ„tt en vĂ€sentligt plats i förskolans lĂ€roplan. DĂ€rigenom kommer vĂ„rt syfte i att fĂ„ förstĂ„else för valet av innehĂ„ll som pedagoger gör i barns lĂ€rprocesser inom Ă€mnesomrĂ„det naturvetenskap i den pedagogiska dokumentationen. Vi har tagit del av fyra  dokumentationer frĂ„n tvĂ„ förskolor med barn i Ă„ldrarna tre till fem Ă„r.

Denna studie har gjorts i syfte att se hur förskollÀrare förhÄller sig till den pedagogiska verksamheten i förhÄllande till den fysiska inomhusmiljön. Vi ville se om lokalerna med dess olika förutsÀttningar hade betydelse för hur man arbetar utifrÄn mÄlen för barns utveckling och lÀrande i förskolans lÀroplan. En till aspekt var att se hur förskolans inomhusmiljö pÄverkar vÀlmÄende hos pedagoger och barn. Genom kvalitativa intervjuer har sex yrkesverksamma förskollÀrare pÄ olika förskolor i Mellansverige medverkat. Studien har visat att utformningen av den fysiska inomhusmiljön Àr viktig för barns utveckling och lÀrande samt vÀlmÄende i förskolan.

Denna rapport undersöker huruvida barns förmÄga att överföra matematisk kunskap till en annan kontext kan underlÀttas med hjÀlp av en konkret matematisk modell (en modell som varken anvÀnder sig av siffror eller matematiska tecken) jÀmfört med det vanliga abstrakta matematiska sprÄket. De tvÄ olika betingelserna Àr implementerade i tvÄ olika datorspel. Studien behandlar Àven om nÄgot kön gynnas mer Àn det andra vid anvÀndandet av de tvÄ olika datorspelen. Resultatet av studien visar ingen statistisk signifikant skillnad till att elever lÀr sig att överföra kunskap bÀttre om de anvÀnt en konkret matematisk modell. En statistiskt signifikant skillnad mellan könen uppvisades dÀremot, dock gynnades killarna istÀllet för som hypotesen i studien var; att tjejerna skulle gynnas framför killar vid anvÀndning av de tvÄ olika datorspelen..

Syftet med följande arbete Àr att undersöka om barn i behov av sÀrskilt stöd Àr inkluderade i Reggio Emiliainspirerade förskolor och beskriva vilket arbetssÀtt som anvÀnds för att möta dessa barn. Arbetet behandlar Reggio Emilias pedagogiska filosofi och arbetssÀtt utifrÄn litteratur och intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger frÄn olika verksamheter, alla med anknytning till Reggio Emiliainspirerade förskolor. Med hjÀlp av intervjuer vill vi belysa pedagogers syn pÄ huruvida arbetssÀttet stödjer barn i behov av sÀrskilt stöd. Sammanfattningsvis tyder resultatet pÄ att Reggio Emilias pedagogiska filosofi stödjer barn i behov av sÀrskilt stöd och att den pedagogiska filosofins strÀvan Àr inkludering. De specialpedagogiska insatserna Àr pÄ olika sÀtt en viktig del i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. Specialpedagogen har en betydelsefull roll att fylla i arbetet med att stödja barn i behov av sÀrskilt stöd, deras familjer och pedagoger..

Detta examensarbete handlar om kommunikationen mellan pedagoger och barn under den pedagogiska lunchen i förskola och skola sett utifrÄn ett genusperspektiv. HuvudfrÄgan som ligger till grund för examensarbetet Àr: Hur ser kommunikationen ut under den pedagogiska lunchen i förskola och skola utifrÄn ett genusperspektiv? VÄrt intresse har varit att se om flickor och pojkar bemöts olika av pedagoger i förskola och skola samt att se om pedagogens tankar kring deras genusarbete stÀmmer överens med verkligheten. För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi anvÀnt oss av observationer pÄ en förskolas och en förskoleklass pedagogiska mÄltider med fokus pÄ pedagogen samt intervjuer med pedagogerna i frÄga. VÄr undersökning har vi sedan kopplat till litteratur om genusteorier, kommunikation och socialisation applicerat pÄ samtalen som Àger rum under den pedagogiska lunchen.

Syftet med studien Àr att undersöka vad som kÀnnetecknar pedagogiskt drama och upplevelsen av dramapedagogiska övningar ur ungdomars perspektiv. Studien fokuserar processen nÀr pedagoger frÄn ett kulturhus möter ungdomar i skolÄr 8 och har frÄgestÀllningarna: 1) Hur ser den pedagogiska processen ut i ungdomarnas möte med Drömmarnas hus pedagoger ut? 2) Hur upplever ungdomarna dramaövningarna? UtifrÄn en fenomenologiskt inspirerad ansats och kvalitativ metod har ungdomarna observerats i mötet med pedagogerna samt intervjuats om upplevelsen av dramaövningarna. Studiens resultat har tolkats utifrÄn social kunskapsteori. Den pedagogiska processen och ungdomarnas upplevelse av dramaövningarna kÀnnetecknas av att sjÀlvkÀnslan stÀrks, inlÀrningen ökar, koncentrationsförmÄgan stÀrks, arbetsformen Àr lustfylld och demokratisk, samarbetsförmÄgan utvecklas och relationer fördjupas.

Syftet med arbetet Àr att beskriva hur pedagoger tÀnker kring sin anvÀndning av utemiljön i pedagogiska sammanhang. Jag vill Àven beskriva vilken betydelse utemiljöns utformning har för dess anvÀndning enligt pedagogerna. Jag har valt att utgÄ frÄn pedagogers tankar pÄ en traditionell förskola och en uteförskola för att se om nÄgra skillnader och likheter finns i deras tÀnkande. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag valt att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat tre pedagoger pÄ den traditionella förskolan samt tvÄ pedagoger pÄ uteförskolan.

Som pedagoger i förskolan ska vi skapa meningsfulla miljöer för barnen. För att kunna göra detta behöver vi hitta former för barns delaktighet, sĂ„ att de fĂ„r vara med och pĂ„verka. Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att i förskolan studera relationen mellan barns inflytande och den pedagogiska miljön. Studien innefattar bĂ„de barns inflytande över miljön och hur miljön kan ge barn inflytande. Åtta förskollĂ€rare pĂ„ fyra olika förskolor har intervjuats för att ge en bild av hur barns delaktighet pĂ„ olika sĂ€tt kan ta sig uttryck i miljön.

Learning study Àr en modell för skolutveckling samt en praxisnÀra forskningsmetod. Denna modell har under flera Är anvÀnds i svenska skolan i framförallt Àmnet matematik och i grundskolan. TrÀningsskolan Àr en inriktning inom den obligatoriska grundsÀrskolan och syftet med följande examensarbete Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt learning study uppfattas vara en skolutvecklingsmodell för trÀningsskolans pedagoger samt huruvida elevernas lÀrande utvecklas med hjÀlp av modellen och teorin. Arbetet bestÄr av interventionsstudien learning study samt intervjuer med deltagande pedagoger. I studien ingÄr tre pedagoger med tre elever i enskild undervisning med det specifika lÀrandeobjektet "1" och "2" som symboler för antal.

Varfo?r fungerar det ba?ttre att spela med vissa personer a?n andra? Vad a?r det som go?r samklang? Vad a?r samklang? Hur musicerar olika personer tillsammans?Jag och tva? sopraner har bildat en ensemble fo?r att sjunga luciasa?nger och fo?r att sjunga pa? a?ldreboenden. Luciata?get har gjorts vid flera tillfa?llen varav ett tillfa?lle har dokumenterats.Huvudfokus fo?r detta arbete har varit samklang och interpretation. Det inneba?r att vi i samband med repetitioner har fokuserat pa? interpretation genom att analysera sa?ngsa?tt, frasering, nyanser, artikulation, intonation, uttal, balans och tolkning.

I detta arbete undersöks vad matematiklÀrare som undervisar Matematik A pÄ gymnasiet anser Àr de största pedagogiska problemen de stöter pÄ i sitt yrke. Undersökningen har gjorts i form av en enkÀt som delats ut pÄ fem gymnasieskolor. LÀrarna har dels fÄtt fundera fritt kring pedagogiska problem, men Àven fÄtt svara pÄ vad de ser för problem inom tre inriktade omrÄden som jag specialstuderat, nÀmligen bedömning, rÀknare och alternativ matematikundervisning. Jag har Àven undersökt huruvida det finns nÄgra skillnader i svar mellan lÀrare som undervisar de yrkesförberedande programmen jÀmfört med dem som undervisar de studieförberedande programmen. Resultaten visar att de svarande lÀrarna frÀmst menade att svaga elever var deras stora problem, och detta i större utstrÀckning bland de yrkesförberedande programlÀrarna Àn bland deras studieförberedande programkollegor, vilket ocksÄ var den största skillnaden lÀrarna emellan..

I denna studie har jag undersökt vad fyra olika förskollÀrare anser om hur det Àr att arbeta i en mÄngkulturell förskola och om den mÄngkulturella sammansÀttningen i barngruppen har nÄgon betydelse för hur de arbetar med att nÄ de pedagogiska mÄlen pÄ förskolan. Intervjuerna gjordes pÄ tvÄ olika förskolor men i samma del av kommunen. Det som framkom av studien Àr att det inte Àr nÄgot annorlunda med en mÄngkulturell förskola förutom att det kan uppstÄ missförstÄnd pÄ grund av svÄrigheter med sprÄket. Samtliga förskollÀrare ansÄg det var oerhört givande att arbeta pÄ förskolorna och att de tyckte att det var en fördel att barnen tidigt fick lÀra sig att alla mÀnniskor Àr lika oavsett hudfÀrg och etnisk bakgrund. Det tycker att det Àr synd att de inom kommunen vÀljer att inte fördela de barn som finns som har utlÀndskt bakgrund pÄ flera förskolor i kommunen utan att de flesta kommer till deras förskolor.

I denna rapport kommer arbetet med att stÀlla upp en RELAP5-modell för analyser av kylmedelsförluster att presenteras. Olika tillvÀgagÄngssÀtt och filosofier kommer ocksÄ att behandlas. Arbetet har koncentrerats mot Forsmark 1 och 2 varför dessa tvÄ kommer att diskuteras mer ingÄende. Driften behandlas i korta ordalag medan sÀkerhetssystemen och dess funktion beskrivs mer utförligt. Modellen som har stÀllts upp ska anvÀndas för att generera underlag för probobalistisk sÀkerhetsanalys och har validerats mot deterministiska analyser.

Syftet med min studie Àr att undersöka ett antal kommunala förskolors sprÄkliga pedagogiska miljöer för att fÄ kunskap om vilka metoder nÄgra pedagoger i förskolan arbetar med för att stimulera barns sprÄk- och begreppsutveckling. Jag vÀljer att lÀgga fokus pÄ en central frÄgestÀllning: Vad menar pedagoger med sprÄkliga pedagogiska miljöer? I ett försök att fÄ svar pÄ mina frÄgor vÀljer jag att observera och samtala med yrkesverksamma pedagoger. Resultat visar att pedagogerna betonar att det sociala samspelet har betydelse för barns sprÄk- och begreppsutveckling..