Det Àr vanligt att lÀroboken styr undervisningen i matematik, vilket innebÀr att tolkning av lÀro- och kursplaner görs utifrÄn lÀroboken. Vi tycker dÀrför det Àr intressant att undersöka hur vÀl en lÀrobok i Matematik A speglar de nationella styrdokumenten. Detta har gjorts genom att vi kategoriserat uppgifter i lÀroboken utifrÄn sex matematiska kompetenser som Arbetsgruppen för nationella prov vid UmeÄ universitet har tolkat ur de nationella styrdokumenten. De sex matematiska kompetenserna anvÀnds framförallt vid konstruktion av provuppgifter till nationella prov, dÀrför tycker vi det Àr intressant att jÀmföra lÀroboken med nationella prov. För att detta skulle vara möjligt kategoriserade vi Àven uppgifter i nationella prov i Matematik A, utifrÄn de sex kompetenserna.

Division med brÄk Àr ett av de omrÄden av skolans matematiska innehÄll som bÄde elever och lÀrare har svÄ-righeter med. I flera internationella studier har man funnit att lÀrares svÄrigheter delvis grundas i ett proce-durellt förhÄllningssÀtt till de lösningsmetoder som anvÀnds vid division med brÄk. Detta, i kombination med att lÀrare har svÄrt att konstruera realistiska förklaringsmodeller till sÄdana typer av uppgifter, pÄverkar Àven lÀrares undervisning.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka svenska högstadielÀrares Àmneskunskaper och pedagogiska Àm-neskunskaper om division med brÄk. De frÄgestÀllningar studien Àmnar besvara Àr vilka vanliga Àmneskun-skaper och specialiserade Àmneskunskaper lÀrare visar samt vilka pedagogiska Àmneskunskaper om under-visning och pedagogiska Àmneskunskaper om elever lÀrare visar om division med brÄk.Fem matematiklÀrare i Ärskurs 7-9 utvaldes för kvalitativ intervju, dÀr de bÄde fick berÀkna uppgifter med division med brÄk samt beskriva hur de sjÀlva resonerar kring sin undervisning, elevers svÄrigheter och in-troduktion av division med brÄk. I intervjuerna framkom att lÀrarna generellt visade prov pÄ bÄde goda Àm-neskunskaper och goda pedagogiska Àmneskunskaper..

1900-talet innebar stora förÀndringar för möbeltapetseringsyrket. 1800-talets tapetseringsstil, dÀr tapetseraren hade ett brett spektra av uppgifter, fick lÀmna plats för den tapetserarmÀssigt mer avskalade jugendstilen och senare funktionalismen, Àven om stilmöblerna fick en renÀssans strax före 1:a vÀrldskriget.Den vÀxande möbelindustrins krav pÄ ökad tillverkningstakt, fick stoppningen av styckemöbler pÄ verkstÀderna att verka omodern och kostsam. Tapetseraren fick söka nya vÀgar, nya uppgifter.Stoppningsmaterialen och stoppningsteknikerna förÀndrades med skumgummit, fÀrdigspunna resÄrhus.och nozagresÄrer. Nu skulle det förenklas. Verktygen har konstigt nog inte utvecklats i samma takt, utom det som alltid varit symbolen för yrket ?hammaren.Den traditionella stoppningstekniken dog ÀndÄ inte ut, som mÄnga befarade.

This thesis treats lending figures of literature on religion at libraries in VÄrgÄrda and Lerum.Formulated hypotheses are: The use of literature on religion is higher at the library in VÄrgÄrdathan at the one in Lerum; In Lerum the most literature on religion is used by highly educatedpeople; Ethnic groups and librarians have an influence on the stock.The Christian literature has other patterns than other literature regarding selection criteria,reviews and distribution. The conclusions are: The fact that there are many members ofChurch and Chapel in VÄrgÄrda, does reflect the number of loans of literature on religion in apositive way; Education does not influence, but distance between school and library; Thelibrarians' interest and therefore knowledge regarding religious topics has an impact on theirtreatment of religious books, while ethnic groups do not effect stock and use in either VÄrgÄrdaor Lerum..

I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala fo?rma?ga att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med demenssjukdom.

Tidigare forskning visar att brÄk Àr ett omrÄde dÀr mÄnga elever har problem. Syftet med den hÀr studien Àr att studera gymnasieelevers matematiska kunskaper i multiplikation och division av brÄk. Elevernas kunskaper studerades utifrÄn en konstruktivistisk syn pÄ kunskap och med procedurell och konceptuell kunskap som analysverktyg. 61 elever frÄn kursen Matematik A har löst totalt 10 uppgifter med multiplikation och division av brÄk. 7 av eleverna intervjuades dessutom för att fÄ en bÀttre uppfattning om deras kunskaper.

HBTQ-personer Àr en utsatt minoritetsgrupp i samhÀllet pÄ grund av heteronormen. De mÀnskliga rÀttigheterna och Barnkonventionen pÄpekar alla mÀnniskors lika vÀrde och barnens specifika rÀttigheter, medan Bibliotekslagen och folkbiblioteksmanifestet i sin tur sÀger att folkbiblioteken ska vara till för alla och att barn och ungdomar speciellt ska prioriteras i bibliotekens verksamhet. Dessa skrifter ligger som bakgrund för mitt val att utvÀrdera om och hur HBTQ-teman i barn- och ungdomsböcker lyfts fram pÄ folkbibliotek genom Àmnesordsindexering. UtvÀrderingen Àr en sÄ kallad mÄl-resultatutvÀrdering som har tittat pÄ Àmnesordsindexering som ett resultat av de övergripande mÄl för biblioteksverksamheten som kan utlÀsas explicit eller implicit i de offentliga skrifter som nÀmnts ovan. MÄlen för Àmnesordsindexering Àr att anvÀndarna skall kunna hitta den litteratur de söker i bibliotekens kataloger och i fallet för den hÀr utvÀrderingen var det specifikt HBTQ-teman i böcker som eftersöktes.

Syftet med studien Àr att undersöka de praktiska möjligheter och svÄrigheter som gymnasielÀrare i Àmnet svenska har med att anpassa sin undervisning efter sina elevers olikheter, för att skapa optimala förutsÀttningar för deras lÀrande. Möjligheterna och svÄrigheterna att individualisera diskuteras och undersöks framförallt mot bakgrund av de problem som forskningen har uppmÀrksammat, dÄ individualisering praktiseras som individuellt arbete med fÄ gemensamma samtal och genomgÄngar. Undersökningen gjordes genom att djupintervjua tre erfarna gymnasielÀrare i Àmnet svenska. FrÄgorna handlade framförallt om möjligheter och svÄrigheter för lÀrare att skapa förutsÀttningar för elevers lÀrande inom olika arbetsformer. Resultaten visar pÄ likheter i de intervjuade lÀrarnas syn pÄ möjligheten att skapa förutsÀttningar för elevers lÀrande med hjÀlp av kollektiva genomgÄngar i helklass.

Redan i spa?dbarnsa?lder anva?nder sig barnet av symboler i leken, det vill sa?ga symbollek. Samtidigt som sensomotoriken hos det lilla barnet utvecklas sa? bo?rjar barnet ge ifra?n sig ljud, joller, som sedan blir mer och mer likt den vuxne ma?nniskans tal. Utifra?n uppgifter grundat pa? Piagets kognitiva utvecklingsteori underso?ktes tre komponenter; symbollek, sensomotorik samt joller.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ om en viss ?omotiverad? klass yrkeselever delade upp sina Àmnen i olika kategorier och hur detta pÄverkade deras motivation, sÀrskilt i engelska. Tidigare forskning antyder att yrkeselever ofta delar upp sina Àmnen i ?praktiska?, eller yrkesÀmnen och ?teoretiska? eller gymnasiegemensamma (GG) Àmnen och att de har sÀnkt motivation i de sistnÀmnda. Tolv elever i en vÀrme, ventilation och sanitets- (VVS) klass svarade pÄ en enkÀt och tre av dem intervjuades individuellt.

Bakgrund: I takt med att lagar, redovisningsnormer och skattesystem Àndras, stÀller företagens intressenter allt mer krav pÄ den ekonomiska informationen. Detta bidrar till att förvÀntningarna pÄ revisorn stÀndigt Àndras liksom revisorns uppgifter vilket ger utrymme för ett gap mellan revisorns uppgifter och förvÀntningar som Àgare och andra intressenter har pÄ en revisor. Den 1 november 2010 avskaffades dock revisionsplikten för smÄ aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan vÀlja bort revision.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att identifiera och förstÄ faktorer som pÄverkar förvÀntningsgapet mellan Àgare och revisorn, för att sedan kunna undersöka hur gapet skiljer sig Ät mellan företag med respektive utan revisionsplikt.Metod: För att uppnÄ syftet anvÀndes bÄde en kvalitativ metod i form av intervjuer och en kvantitativ metod i form enkÀt som skickades till drygt 2200 smÄ aktiebolag runt om i Sverige. I intervjun stÀlldes frÄgor dÀr vi bad respondenterna uttrycka sig om vilka förvÀntningar de hade pÄ revisorn och revisionen nÀr företaget startades och om dessa uppfylldes eller inte.

Under de senaste Ären har olika former av kognitiv distraktion, till exempel att tala i mobiltelefon med handsfree, relaterats till en betydande mÀngd olyckor i trafiken. Av den anledning finns det ett stort intresse i att ta fram olika tekniska system för att upptÀcka förare som Àr distraherade. MÄlet med denna studie var att ta ett steg tillbaka och undersöka mÀnniskors förmÄga och metoder för att avgöra distraktion hos andra. DÄ det saknas tidigare forskning Àr upplÀgget en explorativ förstudie bestÄende av tvÄ delar. Under den första delen samlades material in pÄ distraherade bilförare i simulerad förarmiljö.

Syftet med min uppsats var att utreda om sekretess inom kommunala förskolor, grundskolor och inom skolhÀlsovÄrden. Samt fördjupa mig lite i den anmÀlningsskyldighet som personalen inom de berörda omrÄdena har. För att fÄ fram information har jag anvÀnt mig av traditionell juridisk metod. Inom skolhÀlsovÄrden och förskolor föreligger det stark sekretess. I de övriga skolformerna föreligger endast stark sekretess för uppgifter om enskilds personliga förhÄllanden som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insatser.

Denna uppsats syftar till att beskriva och undersöka de ÄldersbedömningarMigrationsverket gör av ensamkommande barn frÄn Somalia, som till följd avkriget i sitt hemland saknar ID-handlingar. VÄrt fokus var myndigheternasifrÄgasÀttande av barnens uppgivna Älder, samt anvÀndningen av medicinskaÄldersbedömningar dÀr barnet misstÀnks för att egentligen vara vuxet. Vi hargenomfört kvalitativa intervjuer med handlÀggare frÄn en asylprövningsenhet förbarn, samt ensamkommande barn som genomgÄtt en medicinsk Äldersbedömningalternativt redan fÄtt sin Älder ofrivilligt justerad av Migrationsverket. Vi har efteren tematisk analys presenterat materialet relaterat till teorier omsocialkonstruktivism, institutionell diskriminering och rasism. Resultatet avundersökningen blev dels en beskrivning av hur den sociala konstruktionen avÄlder skiljer sig mellan ensamkommande barn och handlÀggare och atttolkningsföretrÀdet gÀllande Älder ges till Migrationsverket.

Med teorin om verklighetsforskning som ramverk utfördes en undersökning pÄ uppdrag av HR-funktionen pÄ Parker Hannifin AB i Sverige. DÄ det i tidigare forskning visat sig finnas oklarheter kring rollfördelningen mellan chefer och HR-personal samt att chefers förvÀntningar pÄ HR-funktionen influerar dess roll, genomfördes denna undersökning kring uppfattningar och nöjdhet gÀllande en HR-funktions uppgifter. Studien syftade till att belysa eventuella skillnader i kundnöjdhet bland chefer utifrÄn vilken enhet de tillhör, vilken chefsposition de har, hur lÀnge de arbetat som chef inom organisationen samt hur ofta de Àr i kontakt med HR. Det undersöktes Àven ifall Äsikter kring förbÀttringsomrÄden har förÀndrats sedan senast utförd undersökning. Studien genomfördes via en dokumentanalys och ett egentillverkat frÄgeformulÀr som skickades ut till samtliga chefer inom Parker i Sverige.