I vårt arbete har vi riktat in oss på den enskilda polisen och hur han eller hon ska kunna motverka och förebygga fördomarna gentemot invandrare. Vi vill att varje individ, inte bara ska kunna stå för vad han eller hon tycker, utan med fördel besitta den kunskap det krävs att föra fram sina åsikter och argument. Vi har, genom gediget sökande, kommit fram till olika hypoteser om varför och hur vi människor kategoriserar och använder oss av stereotyper. Varför är då förmågan att kategorisera så väsentligt för våra kognitiva funktioner? Man kan föreställa sig en värld där vi inte behandlade objekt, till exempel en stol, som tillhörande en konceptuell kategori.

Min studie har varit fokuserad på de klassiska sagorna och dess vara eller icke vara i 2000-talets skola och förskola. Arbetet har gått ut på att undersöka om pedagoger idag använder sig av klassiska sagor i sin undervisning och hur motiveras i så fall användandet.Metoden jag valt att använda mig av är strukturerade intervjuer med fyra oberoende pedagoger ? två förskollärare och två lågstadielärare. De artefakter jag hade med mig vid intervjuerna var endast papper och penna då jag inte ville att det skulle bli en orättvis bedömning vid utskriften ? detta för att två av intervjuerna gjordes på telefon och inspelning inte var möjlig.Mitt syfte med min studie har varit att undersöka om det går att använda de klassiska sagornas innebörd och betydelse i dagens pedagogiska verksamhet eller om dessa gamla sagor tjänat ut sitt syfte.Utifrån mitt syfte har jag tagit fram tre frågeställningar som legat till grund för arbetet med studien:1.

Studien syftar till att ge en bild av hur fotbollsintresserade män konstruerar sin identitet genom sitt supporterskap, med utgångspunkt i mediebilden av fotbollssupportern som bråkig och stökig. Vi har en socialkonstruktionistisk ansats och använder symbolisk interaktionism och stigmabegreppet för att förstå och förklara våra resultat. Materialet bestod av sex intervjuer med supportrar till två olika allsvenska fotbollslag.Vår studie genererade fyra olika supporterskapsteman i vilka det kan utläsas olika sätt som fotbollssupportrar konstruerar sin identitet genom. Supporterskapet som en del av mig tar upp hur viktigt det är för fotbollssupportrar att visa engagemang och tillhörighet till sitt lag och hur de tycker att supporterskapet är en naturlig del av deras identitet. Det visar även att närvaron och engagemang på fotbollsmatcher är den mest centrala delen i supporterskapet som identitet.

Idag ser man trender som tyder på att det blir allt vanligare för en arbetstagare att byta arbetsplats. Detta kan drabba kunskapsföretag extremt hårt eftersom kunskap plötsligt försvinner från företaget, om de inte har lyckats tagit vara på den redan. Denna rapport behandlar teori och empiri kring hur tyst kunskap kan bevaras i ett företag genom att bygga upp en lojalitet hos arbetstagaren. Information samlades genom några kvalitativa och en kvantitativ undersökning. De kvalitativa undersökningarna bestod av ett frågeformulär som skickades till två stora aktörer inom infrastruktur och till en statlig myndighet.

Upplever kvinnor att de får socialt stöd på diskussionsforum på nätet vid graviditet? Kan de verkligen uppleva socialt stöd i en virtuell värld? Min utgångspunkt för att undersöka detta var tidigare forskning inom området socialt stöd och hälsa på Internet. Merparten av forskningen inom området har skett i främst USA men även Storbritannien. En tidigare svensk utvärdering av föräldrastöd på Internet av Folkhälsoinstitutet ligger till grund för syftet med denna uppsats. Förutom tidigare forskning valde jag att genomföra empiriska undersökningar i form av enkät och intervjuer.

Den högre utbildningen i Sverige är viktigt för såväl individen och samhället. Individen möjliggörs ett attraktivare yrkesliv och förståelse för samhället medan samhället vinner på att utbildat folk skapar värde för hela samhället. Det blir också viktigare för enskilda lärosäten att kunna uppvisa kvalitet i utbildningen då kraven från skattebetalare och de minskade årskullarna innebär en intensivare konkurrenssituation. Detta tyder på hur viktigt det är för det enskilda lärosätet att kunna uppvisa kvalitet i sin utbildning. Tidigare låg detta ansvar till största delen på högskoleverket men sedan den 1:a januari 2011 ligger ansvaret på lärosätena själva.

Eftersom miljöarbetet är i fokus och miljömålen, om att minska den totalaenergianvändningen i bostäder med 20 procent till år 2020 och med 50 procent till år2050, behövs förenklade verktyg för framtagande av energibesparande åtgärder försmåhus (Boverket, 2007a). Verktygen bör vara användarvänliga såväl för ?folk ibranschen? som fö småusäare.Problemet med de flesta av dagensenergiberäkningsmodeller och programvaror är att det krävs specialiserade kunskaperinom området byggfysik samt mycket byggnadsteknisk information om det aktuellahuset. Som småhusägare med mindre byggnadsteknisk kunskap är det ofta dyrt och kanta lång tid att få kostnadseffektiva förslag på energibesparingsåtgärder för sitt småhus.För att förenkla framtagandet av energibesparingsåtgärder för småhus behövs ettlätthanterligt verktyg!En förenklad beräkningsmodell som bygger på statistiska värden har tagits fram.Beräkningsmodellen är tänkt att tillämpas i en programvara som syftar till att underlättaarbetet vid framtagande av kostnads- och energieffektiva åtgärder för småhus.Beräkningsmodellen är uppbyggd i tre steg. I modellens första steg beräknas, utifrånstatistiska värden och beroende av användarens indata, småhusets energianvändning.Andra steget är ett beräkningssteg som endast är aktivt då brukaren har tillgång till enenergideklaration.

Sammanfattning: Över hälften av alla svenska kommuner hade en total stagnation under åren 1999-2009, det är främst bruksorter och landsbygden som stagnerar. I östra Tyskland stagnerade över hälften av städerna med mer än -3 % under åren 1990-2005. De gamla industristäderna i USA har under lång tid haft stora problem med förortsurbanisering. Därför har jag valt i detta kandidatarbete att studera varför städer i dess länder stagnerar, hur de ser på stagnationen och vad de gör åt den. I USA började städer som Detroit och Youngstown stagnera i samband med att industrier lades ner och en förortsurbanisering spred sig i landet.

I denna undersökning försöker jag synliggöra en folkgrupps identitet. Temat är: ?Bosnisk identitet 1992 ? 1995? Dvs. den identitet som skapades under kriget i Jugoslavien ? Bosnien och Hercegovina.

Vi vill uppmärksamma en ny sorts marknadsföring som blivit möjlig tack vare YouTube och Internet. På YouTube har företagen en ny arena att marknadsföra sig på och vissa företag använder sig av YouTube för att lansera dolda marknadsföringskampanjer. De flesta videor på YouTube är hemmagjorda av ungdomar, filmade med handkamera eller mobilkamera och estetiken anpassas efter det amatörmässiga. Genom att efterlikna dessa videor försöker företagen dölja sitt verkliga syfte, vilket är att marknadsföra en produkt. Eftersom marknadsföring på YouTube är ett nytt fenomen tycker vi att det är viktigt att belysa detta så att Internetanvändare blir mer uppmärksamma på hur YouTube kan användas.

Ungdomar födda på 80-talet har visat sig ha en negativ inställning till reklam. Detta har gjort att företagen söker andra vägar för att nå denna målgrupp och en allt vanligare strategi har blivit att sponsra populära artister och evenemang, en form av kultursponsring. Genom att sponsra kulturen blir gränserna för vad som är reklam allt otydligare och det finns en risk för att kommersiella intressen på det här sättet påverkar utbudet av kultur.Med denna problematik som bakgrund har vi valt att undersöka vad unga människor mellan 20-25 år har för inställning och attityder till kultursponsring och hur de tror att de påverkas av den. För att kunna besvara dessa frågeställningar har fokusgrupper använts som metod. Totalt har tre fokusgrupper med fyra deltagare i varje genomförts.

Fenomenet after work uppkom i början av 1990-talet men det har först på senare år blivit ett vanligt förekommande fenomen (Porsfelt 2004). Med after work menas att man går direkt ut på krogen efter jobbet (Sigfridsson 1999). After work har blivit en sorts ritual där man lämnar arbetsrollen för att ingå i en fritidsroll (Porsfelt 2007). Heldmark (2005) påvisar att svenskarnas dryckesvanor har förändras. ?Helgsupandet? har till viss del övergått till nöjes- och njutningsdrickande och där har storstäder ett annorlunda dryckesmönster än småstäder (Sigfridsson 2005).

Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att få en förståelse för varför så stor andel av fastighetsmäklarstudenterna vid Högskolan i Gävle i slutändan väljer ett annat yrke.?Vilka faktorer ligger till grund för valet att byta yrkesinriktning för de studenter som fullbordat sina studier till fastighetsmäklare vid Högskolan i Gävle??Vilken roll spelar HIG i studenters val att inte arbeta som fastighetsmäklare??Hur påverkar studenternas inställningar och förväntningar på mäklaryrket i deras val att byta bransch??Hur påverkar de speciella omständigheterna i fastighetsmäklarbranschen ett eventuellt branschbyte?Metod: Vårt forskningsarbete har utgått från en kvalitativ inriktning med det hermeneutiska perspektivet som grundpelare. Vi har utfört totalt 45 stycken intervjuer både personliga och per telefon där dock ett fåtal besvarades per e-post.Resultat & slutsats: Våra slutsatser sammanfattas i följande punkter.1.Den stora arbetsbördan i kombination med arbetstiderna2.Lönen. Både dess struktur och storlek i förhållande till arbetsinsats3.Felaktiga förväntningar och inställning till yrket4.Tufft yrke med hård konkurrens5.Inga eller få arbeten på orten + FamiljesituationenFörslag till fortsatt forskning: Vår studie begränsade sig till att endast omfatta högskolan i Gävle men en rikstäckande undersökning borde vara av intresse för både branschen och högskolorna. Det vore även intressant att analysera skillnaden mellan varför folk tror att andra byter yrke med varför just personen själv bytte.Uppsatsens bidrag: Vår förhoppning är att denna studie skall innehålla ett nyhetsvärde för flera inblandade parter i fastighetsmäklarbranschen, studenterna som läser till fastighetsmäklare, Högskolan i Gävle och sist men inte minst fastighetsmäklarbranschen själv..

Sammanfattning: Över hälften av alla svenska kommuner hade en total stagnation under åren 1999-2009, det är främst bruksorter och landsbygden som stagnerar. I östra Tyskland stagnerade över hälften av städerna med mer än -3 % under åren 1990-2005. De gamla industristäderna i USA har under lång tid haft stora problem med förortsurbanisering. Därför har jag valt i detta kandidatarbete att studera varför städer i dess länder stagnerar, hur de ser på stagnationen och vad de gör åt den. I USA började städer som Detroit och Youngstown stagnera i samband med att industrier lades ner och en förortsurbanisering spred sig i landet.

Bakgrund: Sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa har under senare åren studerats allt oftare.  Fysisk aktivitet kan förebygga olika sjukdomstillstånd och många rapporter stöder att motion är bra för människan. För att kroppen ska fungera optimalt behövs fysisk aktivitet. Stillasittande yrken och dålig motion är vardag för många. Folk verkar bli ohälsosammare tidigare och fysisk aktivitet skulle kunna vara en del av en lösning i en hälsosammare livsstil. Det finns ett samband med träning och bättre hälsa och förmåga .