Idag spenderar ungdomar en stor del av sin fritid på den ?nya? scenen internet. Uppsatsens syfte är att undersöka internet som möjlig arena för socialt ungdomsarbete. Utifrån ungdomars perspektiv belyses faktorer som är möjliggörande respektive hindrande för ett sådant arbete. Frågeställningar:? Vilken betydelse har internet för ungdomars dagliga interaktion?? Hur ser behovet ut av socialt ungdomsarbete på internet?? Hur kan en relation till en socialarbetare skapas och fungera på internet?Tre Fokusgruppsintervjuer har genomförts via MSN Messenger, där sammanlagt 12 ungdomar besvarade och diskuterade de aktuella frågorna.

Internet har kommit att bli en stor del av människans liv. 5,3 miljoner svenskar använder Internet varje dag. Användandet växer ständigt och detta är något som kan betraktas i uppkomsten av nya tjänster. Den ålderskategorin som använder Internet i mobilen i störst utsträckning är 20-29 år, där 18 procent av denna grupp surfar i mobilen dagligen.Syftet med studien är att undersöka unga vuxnas, i åldern 20-25 år, tankar och attityder kring hur tillgängligheten av en ökad Internetuppkoppling påverkar det fysiska mötet. Även attityder om mobiltelefonens uppkoppling till Internet och dess påverkan studeras.

I denna c-uppsats behandlas ämnet fysisk miljö i förskolan och hur den kan utformas utifrån ett barnperspektiv. Syftet var att vidga förståelsen för hur den fysiska förskolemiljön, utifrån ett barnperspektiv, kan anpassas för att samspela med barnens intressen och behov. För att besvara de frågeställningar som svarar mot studiens syfte har vi genomfört Fokusgruppsintervjuer samt observationer vid två förskolor. Fokusgruppsintervjuerna har analyserats utifrån en hermeneutisk analysmetod. Vår teoretiska utgångspunkt har huvudsakligen utgått från ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med denna C-uppsats är att söka förståelse kring hur personalen inom socialpsykiatrin iEskilstuna kommun, interagerar och bemöter psykiskt funktionshindrade. Empirisk data harsamlats in med hjälp av Fokusgruppsintervjuer med personal som är verksam inomsocialpsykiatrin. Intervjuerna är halvstrukturerade till sin karaktär, då de dels är fördefinieradeav oss författare men också tematiserade. Detta ger utrymme för respondenterna att berättaom sina upplevelser kring interaktionen och bemötandet. Vi har i denna studie använt oss avsymbolisk interaktionism som teori, för att ytterligare kunna förstå och fördjupa oss i detmaterial som Fokusgruppsintervjuerna resulterat i.

Främjandet av goda matvanor hos barn och ungdomar är ett viktigt folkhälsomål i Sverige och de offentliga miljöer där ungdomar vistas utgör betydande arenor för detta arbete. Om man ska hjälpa ungdomar att äta nyttigare är det också av betydelse att hänsyn tas till ungdomars egna åsikter gällande vad som påverkar deras matvanor.Syftet med detta arbete var att undersöka hur ungdomar som besöker en fritidsgård resonerar kring kafésortimentet och en eventuell förändring av detta. Målet var att med utgångspunkt från resultatet från Fokusgruppsintervjuer ge förslag på förändringar i kaféet för att främja hälsosamma livsmedelsval. Totalt deltog 27 killar och tjejer mellan 13 och 23 år i undersökningen.Resultatet visar att valmöjlighet, utbud, marknadsföring, personal, miljö samt ekonomisk styrning är viktiga faktorer för att ungdomar ska göra hälsosamma livsmedelsval. I en förändring av kaféet är det därför viktigt att man har ett brett, billigt och mättande utbud innehållande både nyttiga och onyttiga livsmedel.

Syftet med denna kvalitativa uppsats har varit att utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv studera socionomstudenters uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Studiens övergripande syfte samt frågeställningar har besvarats genom att sex socionomstudenter har intervjuats inom ramen för två Fokusgruppsintervjuer. De data som genererades har studerats dels utifrån genusordningens två grundläggande principer (könens isärhållande samt manligthetsnormen), dels utifrån begreppen homosocialitet, heteronorm och intersektionalitet. Uppsatsens huvudsakliga resultat synliggör att socionomstudenterna som deltog i studien gav uttryck för ambivalenta uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Denna ambivalens synliggjordes då studenterna vid flertalet tillfällen betonade att det var individen snarare än dennes könstillhörighet som var relevant inom socialt arbete för att andra gånger ge intryck av att kön ändå kan spela/spelar roll.

Befolkningen blir allt äldre och gruppen av de äldsta ökar i antal vilket erbjuder utmaningar för samhället när de får hälsoproblem som demenssjukdomar. Ett sätt att möta dessa utmaningar har varit att utveckla de möjligheter som digitala hjälpmedel [DH] kan erbjuda stöd i dagligt liv och i omvårdnaden av personer med demens. Syftet är inte att ersätta mänskligt vårdande utan att använda DH som ett komplement som kan förbättra livet för den äldre och underlätta för deras vårdare. Studier av hur personer med demens själva tänker om stöd i sitt dagliga liv och vilka behov de har är främst gjorda med personer som fortfarande bor hemma och kan kommunicera. Syftet med denna studie var att beskriva personalens uppfattningar om förutsättningar och konsekvenser av att använda vidareutvecklade digitala hjälpmedel i omvårdnaden av personer med demenssjukdom boende på särskilt boende.

Med vetskap om barns låga intag av grönsaker bygger denna studie på att ta reda på barns inställningar till grönsaker och samtidigt undersöka serveringsformens betydelse. Vi vill också knyta an till förskolans roll som förebild för barns framtida kostvanor och hur planering kring måltiden kan göras för att inverka positivt. Syftet med studien är att utforska förskolebarns inställningar till olika grönsaker samt serveringsformens betydelse för deras val.Frågeställningar? Vad har förskolebarn för olika inställningar om grönsaker?? Hur resonerar barnen kring serveringsformen när de väljer grönsaker? ? Hur reagerar barnen vid introduktion av nya grönsaker?? Hur påverkas barnen av andra i sin omgivning i sina inställningar och val?? Var äter barnen främst olika sorters grönsaker?Studien har en utforskande design där den kvalitativa metoden Fokusgruppsintervjuer har använts. Målgruppen är 5-6 åringar och totalt tre fokusgrupper har genomförts med vardera fyra barn.

Studiens övergripande syfte är att kartlägga lärares syn på bedömningskompetens. En långsiktig intention är även att synliggöra lärares kompetensutvecklingsbehov inom bedömningsområdet. Processen vägleddes av en frågeställning gällande de kunskapsbehov som synliggörs i lärares diskussioner. Forskning har visat att elever lär sig det som de blir bedömda på vilket kan innebära att bedömningen snarare än styrdokument bestämmer vad och hur elever lär. Detta betyder att kunskap om bedömningsprocesser är viktigt och studien relaterar klassrumsbedömning till forskning samt politiskt genomförda reformer.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har angående barns tillägnande av faktakunskaper samt vilka demokratiska förmågor som konstitueras i arbetet med lärplattan. Följande frågor ligger till grund för vår studies utformning.Vilka faktakunskaper ser pedagogerna att barn tillägnar sig i arbetet med lärplattan?Vilka demokratiska förmågor ser pedagogerna utvecklas hos barn i arbetet med lärplattan?Vi har använt oss av kvalitativa Fokusgruppsintervjuer där 7 pedagoger deltagit som arbetat med lärplattan över en längre tid i sin verksamhet. Intervjuerna gjordes på pedagogernas arbetsplatser och vi valde även att vända oss till sociala medier där 3 pedagoger deltog i denna studie för att undersöka våra centrala frågor. Totalt har 10 pedagoger deltagit i studien.

Denna studie hade som syfte att ta reda på om skiftarbetarna på ett större företag inom tillverkningsindustrin följer riktlinjerna för frukt och grönt och fisk enligt Livsmedelsverket (2013b) när det gäller kostvanor och vad de skulle önska för hjälp eller förutsättningar för att kunna förändra om de anser sig behöva det. Detta utifrån att det kan vara svårt att själv genomföra en förändring av sina kostvanor.Utefter en enkätundersökning och två Fokusgruppsintervjuer blev resultatet gällande respondenternas kostvanor att dessa speglar svenskarnas i stort. Deras konsumtion av fisk, frukt och grönt ligger under de fastställda rekommendationerna men på samma nivå som resten av befolkningen. Gällande antal mål per dag hos respondenterna nådde nästan hela gruppen upp till rekommendationerna, men det går tyvärr inte att utläsa vilka måltider det rör sig om. När det gällde hjälp och förutsättningar för att kunna förändra sina kostvanor så önskade de tillgång till nyttig mat till ett bra pris, bland annat i restaurangen på arbetsplatsen men även i automaterna.

Människor blir allt mindre fysiskt aktiva och allt mer stillasittande. Barn och ungdomar ses som en ökande riskgrupp i sammanhanget och bör därför prioriteras. Syftet är att undersöka hur 17 ungdomar från två olika skolor i Göteborgsområden med hög invandrartäthet, låg socioekonomisk status och låg utbildningsnivå talar om fysisk aktivitet. Studien är en del i fas två av ett större europeiskt forskningsprojekt och har därför fått en specifik målgrupp tilldelad efter att fas ett genomförts. En kvalitativ forskningsmetod har använts i form av fyra Fokusgruppsintervjuer som genomförts med ungdomar i åldern 13-14 år.

Bakgrunden till uppsatsen är att några fackliga sektioner har valt att gå samman i färre enheter. Projektledningen, som kommer från den fackliga avdelningen, organiserar ett utvecklingsprojekt där de förtroendevalda under ett halvårs tid träffas regelbundet. De förtroendevalda planerar och utformar den nya sektionsverksamheten. Men något händer när sektioner går samman och det är intressant att studera hur de förtroendevalda hanterar förändringsprocessen. Syftet är att utöka kunskapen om vad som händer ur ett lärande- och utvecklingsperspektiv vid organisationsförändring.

Våld i nära relationer betraktas som ett samhällsproblem, där tonåringar har uppmärksammats vara en extra sårbar grupp. Syftet med denna studie är att undersöka tonåringars attityder till våld i kärleksrelationer under tonårstiden. Hur skildrar tonåringar sina föreställningar om våld och vilka etiska och moraliska ställningstaganden gör de? Studien syftar även till att undersöka hur tonåringar förklarar förekomsten av våld i kärleksrelationer under tonårstiden och om det finns skillnader mellan tjejer och killars attityder.Denna studie har utgått från en kvalitativ forskningsmetod, där data samlats in med hjälp av Fokusgruppsintervjuer. Data har sedan tematiserats med hjälp av meningskoncentrat och analyserats utifrån en tolkningsram innehållande teorier på samhälls, grupp- och individnivå.De slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att tonåringar har en relativt snäv bild av vad våld i nära relation som begrepp innefattar.

SammanfattningInledning: Allt mer av distriktssköterskans omvårdnadsarbete går mot att vårda människor i livets slut. Döendet för med sig existentiella tankar som kan orsaka ångest hos patienter och deras närstående.Bakgrund: Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem. Den innefattar även stöd till närstående under och efter vårdtiden.Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskor upplever ångest i livets slutskede, hos döende patienter, deras närstående och sig själva, med fokus på orsakerMetod: Studien har en kvalitativ design där fyra Fokusgruppsintervjuer har genomförts med sammanlagt 20 distriktssköterskor. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera datamaterialet.Resultat: Sjuksköterskorna beskrev att brist på trygghet och tillit skapade ångest för patienter och deras närstående. Känslor av otillräcklighet gav ångest hos sjuksköterskorna.