ForskningsfrågorHur kommer företag att arbeta med showrooms och pop-up butiker i framtiden?Hur ska företag integrera sina olika försäljningskanaler för att behålla en stark position på marknaden?Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur detaljhandeln kommer att utvecklas i framtiden genom användandet av nya kreativa försäljningskanaler, för att nå nya samt redan befintliga kunder. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka vikten av att företagens olika försäljningskanaler är integrerade för att kunna möta kundernas efterfrågan. Syftet är även att skapa en förståelse utifrån hur företag, genom sin kanalintegration, kommer att få konkurrensfördelar på marknaden.Metod Uppsatsen är skriven med en kvalitativ forskningsmetod som har en induktiv ansats med deduktiva inslag. Vi har under studien insamlat empirisk data genom semistrukturerade intervjuer samt två Fokusgrupper.Slutsats I denna studie kommer vi fram till att pop-up butiker är ett fenomen som kommer bli allt vanligare, då det är en försäljningskanal som har många fördelar.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka uppfattningar sjuksko?terskor harkring stigmatisering av patienter med psykisk oha?lsa, hur de bemo?ter patienter ur denna patientgrupp, samt hur sjuksko?terskor kan arbeta fo?r att motverka stigmatisering. Metod: Underso?kande design med kvalitativ inneha?llsanalys av fokusgruppsintervjuer. Nio deltagare intervjuades fo?rdelade pa? tva? Fokusgrupper.

SyfteStudiens syfte är att undersöka pedagogers tankar kring vad som påverkar barns identitetsskapande, samt undersöka deras medvetenhet om den makt de har att forma barns identitet, framför allt hos de barn som avviker från normen. Teori Studien har en kvalitativ forskningsansats, med symbolisk interaktionism och sociokulturell lärandeteori som teoretisk utgångspunkt. Inom dessa teoribildningar ses identitetsutveckling som ett resultat av samspel och relationsskapande människor emellan, och språket och samtalet får en viktig roll. Metod Genom fokusgruppintervjuer med pedagoger från förskola och grundskola samtalar pedagoger tillsammans utifrån frågeställningar omkring barns identitetsutveckling och vad som påverkar denna utveckling. Resultat Pedagogerna uppvisar en medvetenhet om hur viktig omgivningen är för barns identitetsutveckling, och lägger framför allt stor vikt vid bemötandet, samspelet och språkets betydelse i identitetsprocessen.

Syftet med studien var att få en ökad kunskap om 15-åringars uppfattningar om kränkningar och trakassering på internet och vad de menar kan ha en motverkande effekt på att problemet uppstår. Datainsamling blev genomförd genom fyra fokusgruppintervjuer med 15-åringar från en skola i Sydsverige. Grounded theory användes för analys av intervjuerna. Resultaten teoretiserades ut i från ett genusperspektiv.Resultaten visade att Internet är en given del av ungdomarnas vardag och att kränkningar är vanliga. Både sändaren och mottagaren av en kommentar måste uppfatta den som illa menad för att det skulle vara en kränkning.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av prioriteringar för arbetsterapi inom kommunal hemsjukvård.Metod: Data samlades in genom tre Fokusgrupper där legitimerade arbetsterapeuter fick diskutera prioriteringar utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. Totalt ingick 11 deltagare från tre kommuner i studien. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Deltagarnas erfarenheter av prioriteringar var många och presenteras utifrån tre olika kategorier; Prioritering är att göra rätt saker, Stöd eller hinder i prioriteringsarbetet och Brist på tid och resurser påverkar prioriteringsarbetet. Det handlar bland annat om att en prioriteringslista kan hjälpa deltagaren att göra rätt saker, att det är viktigt med ett gott stöd från chefen samt att deltagarna på grund av resursbrist endast hinner hjälpa de patienter som är högst prioriterade.Slutsats: Det blir tydligt att bristen på resurser är en stor orsak till de problem som uppstår gällande prioriteringar inom kommunal hemsjukvård. Deltagarnas upplevelser, av att tiden inte räcker till och att arbetsbördan är större än tillgängliga resurser, är en bidragande orsak till den stress de känner..

Om närstående ska orka leva tillsammans med en yngre demenssjuk partner behöver de erbjudas stöd som är utformat utifrån deras situation och behov. Syftet var att i samarbete med närstående till personer vars demenssjukdom debuterat före 65 års ålder planera ett närståendestöd. Metoden som användes var Participatory Action Research (PAR), en interaktiv forskningsmetod som innefattar reflektion, analys och handling. Fokusgruppssamtal genomfördes med två Fokusgrupper vid vardera tre tillfällen. Samtliga deltagare var make eller maka som levde tillsammans med en yngre demenssjuk partner.

I denna uppsats undersöks ungdomars användning av gratis mobilapplikationer. Uppsatsen lyfter fram faktorer som påverkar applikationsanvändningen och förklarar hur faktorerna i jämförelse med varandra påverkar användningen. Genom detta nyanseras även skillnader mellan användningen av gratis-applikationer och betal-applikationer.En kvalitativ studie gjordes i form av två Fokusgrupper där den åtskiljande faktorn var förvärvsinkomst. Deltagarna fick i grupper diskutera olika teman, till exempel pris, sociala påtryckningar och attityd kring användningen av mobilapplikationer. Resultatet av gruppintervjuerna tolkades och analyserades utifrån en tolkningsram baserad på företagsekonomiska teorier.

Syfte: Syftet med studien är att förstå konsumentens upplevelse avproduktplacering i elektroniska spel. Metod: Vi använder oss av Fokusgrupper för att samla in empiriskt material. Den största fördelen med detta är att deltagarna i en fokusgrupp utmanas och ifrågasätts av de övriga gruppdeltagarna och därför måste deltagarna motivera och reflektera över sina ståndpunkter.Vi kan därför uppnå större förståelse av de bakomliggandeorsakerna till deltagarnas åsikter. Teoretiska perspektiv: Vi har använt oss av teorier om perception för att förstå hur konsumenternatar till sig produktplacering. Teorier om det implicita ochexplicita minnet hjälper oss förstå hur konsumenterna kommerihåg varumärken från produktplaceringen.

The aim of this Master?s thesis is to examine how librarians in a Swedish public library view and discuss mediation of fiction. The questions posed in this study are: How do the librarians want to work with mediation of fiction? What type of literature should be provided according to them? How do they express that they relate and should relate to their users? The theoretical starting-points are three categories extracted from Jofrid Karner Smidt?s doctor?s dissertation Mellom elite og publikum: the approach to users, strategies for mediation, and ideals for mediation. The empirical material was gathered through focus group interviews with librarians in a public library.

Bakgrund: 100 000 vårdskador uppstår i Sverige varje år. Patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar löper störst risk att drabbas. För att minska riskerna och höja patientsäkerheten krävs kunskap om vilka risker som finns och vilka misstag som begås. Syfte: att beskriva i vilka sammanhang intensivvårdssjuksköterskor upplever att patientsäkerheten brister. Metod: en empirisk studie med kvalitativ design har utförts.

Detta utvecklingsarbete har utförts som en aktionsforskning med fokus på att genom praktiska samt teoretiska övningar kunna sätta sig in i funktionsnedsattas vardagssituation. Utifrån ett inkluderande perspektiv och demokratiskt samspel har fokusområdet utforskats med hänsyn till de medverkande barnens och elevernas erfarenheter och intressen. Med detta utvecklingsarbete har vi syftat till att skapa förståelse för funktionsnedsatta barns vardag. De metoder som nyttjats är observationer, samtal, Fokusgrupper samt texter och bilder. Aktionsforskningen utfördes på en kommunal förskola samt en kommunal grundskola belägna i mellersta Sverige.

Sammanfattning Denna c-uppsats handlar om människors användning av sociala medier. Vår studie utgår ifrån metoden Fokusgrupper. Vi har gjort intervjuer med fyra olika grupper. Två grupper med yngre deltagare i 20-årsåldern och två grupper med äldre deltagare i 50-årsåldern. Vi har använt oss utav teorin uses and gratifications som fokuserar på människors medieanvändning utifrån vilka behov människor har.

Syftet med denna studie är att få en bild av hur före detta elever uppfattade och upplevde inkludering/exkludering av funktionsnedsatta elever, speciellt i ämnet idrott och hälsa. Vidare är syftet att få reda på de före detta elevernas tolkningar av begreppen funktionshinder, funktionsnedsättning samt inkludering/exkludering. Vi använde oss av en kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer i Fokusgrupper för att genomföra studien. Med hjälp av våra teoretiska perspektiv, Foucaults maktteori samt stigmatisering, har vi analyserat empirin. De teoretiska perspektiven vi använde oss av var stigmatisering samt Foucaults maktteori. Resultatet i vår studie visade att intervjupersonerna inte upplevde sig själva som exkluderade.

Titel Ett utpräglat kulturtantsevenemang eller en inspirerande mässa för alla åldrar?, En studie av Bok & Biblioteks image bland ungaFörfattare Sofia Strinsjö och Kristine StrömerKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, JMG, Göteborgs universitetTermin Höstterminen 2008Handledare Ingela WadbringSpråk SvenskaAntal sidor 63 sidor exklusive bilagorSyfte Att undersöka Bok & Biblioteks image bland ungaMetod Kvalitativ metod, FokusgrupperMaterial Fyra Fokusgrupper, två med 18-åringar och två med 30- åringar från GöteborgsområdetHuvudresultat Våra respondenter associerar mässan främst med böcker och författare vilket kan kopplas till att kunskapen om mässans bredd är begränsad. De är relativt negativa tillinformations- och kommunikationsmaterialet då de bl.a. menar att loggan är svårbegriplig och tråkig och att seminarieprogrammet är tjockt och svårläst. Spridningen är stor i hur Bok & Bibliotek uppfattas.

Syftet med studien var att få ökad förståelse för hur vårdpersonalen inom särskilt boende resonerar kring äldres aktiviteter utifrån ett rehabiliteringsperspektiv. För att studera detta utfördes tio Fokusgrupper, där totalt trettioåtta personer deltog, fördelade på fem olika geografiska områden i landet. Intervjumaterialet analyserades utifrån en komparativ analysmetod. Resultatet visade på komplexiteten beträffande vad som hindrar eller främjar äldre personers aktivitetsutförande och rehabilitering, vilket formade fyra kategorier: ?äldres deltagande i aktivitet?, ?vikten av goda kontakter och samarbete?, ?organisatoriska strukturer och dess betydelse? samt ?individen och kollektivet?.