Syftet med denna kvalitativa studie är att lyfta verksamma pedagogers uppfattningar om skäll i förskolan. Det har framför allt varit intressant att ta reda på om pedagogerna ser ett samband mellan den fysiska miljön och förekomsten av skäll i verksamheten. I denna studie har Fokusgrupper använts där det sammanlagda antalet deltagare var elva stycken från två olika förskolor.Resultatet visar att informanterna i denna studie är överens om att skäll är svårdefinierat. I detta arbete kan skäll förstås som en verbal handling som kan komma till uttryck på olika sätt. Samtliga informanter menar dock att de skäller på barnen men graden av hur mycket man skäller varierar.

Podcasting har blivit en stor del av många unga svenskars mediekonsumtion. De största podcastsen i Sverige har hundratusentals lyssnare varje vecka. Men hur mycket minns man som lyssnare egentligen av vad som sägs? I den här undersökningen testade vi hypotesen om att podcastlyssnare kan bibehålla sin koncentration på ett bättre sätt om konversationen i en podcast då och då blandas upp med musik. Undersökningen utgick ifrån teorier om att hjärnan använder olika delar gällande musik respektive tal.Vi testade hypotesen på tre Fokusgrupper som lyssnade på en och samma podcast.

Syftet med arbetet var att få inblick i hur pedagoger i förskolan diskuterar med varandra i ämnet barn och sexualitet. Ambitionen var att få veta vad pedagoger tänker om barns sexualitet och vilken syn de har på förskolans ansvar och delaktighet kring barns könsrollsskapande. För att besvara mina frågeställningar användes Fokusgrupper och enkäter som undersökningsmetoder. Mitt resultat visar att det finns ett behov och en viss vilja att prata kring ämnet men att det inte direkt görs i nuläget. Det ansågs även viktigt att föra en dialog med föräldrar i frågor som rör kön, könsroller och barns sexualitet. Detta stämmer även väl in med riktlinjer från Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) om att samarbeta med hemmet för barnets bästa. I frågan om ifall det finns några direkta direktiv om barn och sexualitet i något styrdokument, drogs slutsatsen att det kan tolkas in under ord som respekt och privatliv.

Trots att det idag finns en officiell vision om ett inkluderande perspektiv tyder forskning på att särskiljande lösningarförekommer i den svenska skolan. Denna motsägelsefullhet bidrog till att vi blev intresserade av att studera dettafenomen närmare. Syftet med vår studie blev därmed att undersöka hur lärare tänker och resonerar kring begreppeninkludering och exkludering samt skolornas specialpedagogiska insatser. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studiedär Fokusgrupper har använts som metod. Resultatet visar på att pedagogerna beskriver sina respektiveverksamheter som exkluderande.

Det finns inga hinder att utforma en trygg naturmiljö vid förskolan om det sker en samverkan mellan förvaltning, skötsel och förskola. Barn utforskar sin omgivning genom lek. Inspirerande miljöer ger nya impulser till leken och naturmiljöer har de egenskaper som främjar fri äventyrlig fysisk aktivitet. Platser för lek ska vara utformade så att risker för olycksfall begränsas. Många av dagens förskolegårdar erbjuder inga utmaningar för barnen. Att komplettera utemiljön med naturelement är möjlig att göra utan att säkerheten äventyras. Dialog mellan förvaltning, skötsel och förskola är en förutsättning för en utveckling av utemiljön ska kunna ske. Det är viktigt att man har barnens behov i fokus och ser möjligheter istället för svårigheter.

Vårt mål med uppsatsen är undersöka möjligheten att kommunicera med den allt större och viktigare målgruppen 60+ samtidigt som man behåller och tillfredställer yngre målgrupper. Vi valde att använda oss av två olika kvalitativa metoder. Den ena var, att genom semistrukturerade intervjuer med två personer i kommunikativt ledande befattningar på reklambyråer få reda på deras uppfattningar angående kommunikation mot målgrupperna 60+. Den andra var en undersökning med två olika Fokusgrupper, uppdelade i ålderssegmenten, 20-35år och 36-50år. Detta för att undersöka hur byråernas reklamstrategier möter konsumenters preferenser och hur de uppfattar kommunikationen gentemot äldre.

Syftet med arbetet var att få inblick i hur pedagoger i förskolan diskuterar med varandra i ämnet barn och sexualitet. Ambitionen var att få veta vad pedagoger tänker om barns sexualitet och vilken syn de har på förskolans ansvar och delaktighet kring barns könsrollsskapande. För att besvara mina frågeställningar användes Fokusgrupper och enkäter som undersökningsmetoder. Mitt resultat visar att det finns ett behov och en viss vilja att prata kring ämnet men att det inte direkt görs i nuläget. Det ansågs även viktigt att föra en dialog med föräldrar i frågor som rör kön, könsroller och barns sexualitet. Detta stämmer även väl in med riktlinjer från Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) om att samarbeta med hemmet för barnets bästa. I frågan om ifall det finns några direkta direktiv om barn och sexualitet i något styrdokument, drogs slutsatsen att det kan tolkas in under ord som respekt och privatliv.

Syfte: Syftet med vår uppsats var att undersöka hur elever i år 9 i vår kommun beskriver gymnasieprogrammen och vilka kunskaper de har om området. Vi ville också ta reda på om gymnasieprogrammen hade olika status och vilka faktorer ungdomarna tycker är viktigast att ta hänsyn till vid gymnasievalet samt om de omedvetet blir påverkade av genus, kulturellt kapital eller habitus. Vi ville också studera hur de påverkas av varandra i sin uppfattning.Teori: I vår studie utgår vi ifrån en sociokulturell teori där social samverkan är utgångspunkten för lärande och utveckling (Dysthe, 2003). Både social och kulturell tillhörighet spelar stor roll för individens utveckling då den är beroende av vilken typ av miljö vi växer upp och lever i. Relationer till andra människor är förutsättning för förståelse och skapande av begrepp och kunskap.

Uppsatsen handlar om mjölkförpackningar och dess design. En anledning till att vi valde just mjölkförpackningar beror på att det är en produkt som finns i de flesta hem. Vår frågeställning som ska besvaras är: Hur upplevs designen på mjölkförpackningar? Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur konsumenter upplever olika mjölkförpackningar, svenska såväl som utländska, samt att ta reda på hur mejerierna och/eller de som designar förpackningarna tänker. Vi vill även hitta likheter och olikheter bland de svenska och utländska förpackningarna.

SammanfattningUtav alla ungdomar som besöker ungdomsmottagningar idag, utgörs cirka 15 % av besöken av killar. De killar som besökt ungdomsmottagningen har en mer negativ bild av den än de som inte varit där, vilket visar på att deras behov inte har tillgodosetts. Syftet med studien var därför att undersöka hur killar resonerar kring deras behov av ungdomsmottagningen. Studien inriktades på 18-åriga killar, och de behövde inte ha någon personlig erfarenhet av ungdomsmottagningen. Kvalitativ metod med Fokusgrupper användes med 16 killar, indelade i fyra grupper.

The purpose of this thesis is to find out how young girls reason about norms and attitudes towards female sexuality. Through a qualitative research approach ten girls in grade 9 has discussed in two focus-groups on what is typically female, the ideal images of the ultimate woman as well as what is considered to be characteristic of female sexuality. The results were analyzed using Tina Mattson's theory of intersectionality, Beverly Skeggs theory of respectability and Göran Burenhults thoughts about biology and sexuality. Some of the main findings are that the girls in the study associate femininity primarily with external attributes and beauty and the ideal image of the woman is beautiful, yet independent. Further they describe different conditions for boys and girls to explore their own sexuality, and also that for girls the risk of being branded a "whore" is ever present.

Bakgrund: Internet har skapat nya och billigare sa?tt fo?r konsumenter att genomfo?ra ko?p samt att so?ka efter information. Konsumenter a?r da?rfo?r sva?rare att beha?lla i det nya affa?rsklimatet. E-lojalitet beskrivs som den viktigaste faktorn fo?r e-handlare da? det skapar lo?nsamhet och ho?g avsikt fo?r upprepat ko?p.

Syftet med studien var att undersöka förskolepersonals delaktighet i barns lek och hur barn uppfattade förskolepersonalens delaktighet i leken. Datainsamlingen genomfördes genom en kvalitativ studie med intervjuer av både förskolepersonal och barn i fyra förskolor. Barnintervjuerna gjordes i Fokusgrupper och i par, för att barnen skulle få stöd av varandra och att svaren skulle bli mer utvidgande. Vårt resultat visade att förskolepersonalen ansåg att deras delaktighet i barns lek gynnade barnens sociala utveckling, genom att finnas tillhands och stötta vid barns konflikter men även att planera för miljön. Genom förskolepersonalens förhållningssätt uppfattade barnen förskolepersonalen som ett stöd vid konflikter med andra barn, men att barnen även ansåg att förskolepersonalen höll sig på avstånd genom att betrakta dem i deras lek.

The aim of this study is to investigate the needs and wishes of 10-13- year old children, so called tweens, when it comes to their local library. What kind of library do the children want? How does the mission and different functions for the children's library of today correspond to the needs of the children? Children of this certain age have been interviewed in focus groups where they have had freedom to ?create? their own library and discuss what they consider important in a library. Skot- Hansen, Rasmussen & Jochumsen's model (2011) with four important spaces for a library - performative space, learning space, inspiration space and meeting space has been part of analyzing the result. These four different areas for the library have been divided into threefunctions: a place for being, a place for learning and a place for creating.The result of the thesis shows, among others, that even though many of the aims of the libraries and the results of research correspond to the ideas and needs of the children, one of the most important functions for the children is the library as a place to relax, a quiet room, where they can dive into their books and other media, which has not been discussed in the research I have taken part of.

Formålet med denne undersøgelse er at undersøge om svenske gymnasieelever føler sig som en del af et nordiskt sprogfællesskab. Dette gennem at undersøge hvilken interaktion eleverne har med de nordiske sprog, hvilke sprog de mener at de forstår, hvad læreplanen siger om Norden og de nordiske sprog, samt at undersøge elevernes holdning til de nordiske sprog. 20 elever opdelt i fire Fokusgrupper er blevet interviewet, og læreplanen for grundskolen och gymnasiet, samt læreplanen for faget svensk, er blevet analyseret. Læreplanen opfylder ikke de mål og avtaler som findes omkring den samnordiske sprogpolitik, og resultatet fra samtalerne med Fokusgrupperne viser at eleverne først og fremmest kommer i kontakt med de skandinaviske sprog, hvilket viser at fællesskabet primært handler om et skandinaviskt sprogfællesskab. Eleverne opfatter norsk som et smukt og let sprog, hvorimod dansk anses være et grimt og svært sprog.