Sökresultat:
236 Uppsatser om Flytande sćgklassläggning - Sida 10 av 16
FLYTBLADSV?XTER & METANUTSL?PP - En litteraturstudie
Sedan industrialiseringen har koncentrationen metan i atmosf?ren ?kat. Metan (CH4) ?r en effektiv v?xthusgas, producerad av metanogena organismer i syrefria milj?er. K?llorna till CH4 varierar brett och ?r b?de antropogena och naturliga.
Detektering och kartla?ggning av endogena retrovirus i Bos taurus (BtERV)
BakgrundMÀnniskors trosförestÀllningar, religiositet och andlighet kan ha stor betydelse för deras önskningar om bemötande och behandling i en vÄrdsituation. Det finns omvÄrdnadsteoretiker som anser att det ocksÄ ingÄr i sjuksköterskans uppgift att hjÀlpa patienten att leva i enlighet med sina trosuppfattningar. Möjligheten att fritt fÄ utöva religion kan ses som en mÀnsklig rÀttighet men finns det ytterligare anledningar till att vi bör beakta religiositet och andlighet inom vÄrden? Kan det vara sÄ att religiöst engagemang kan vara bra för hÀlsan?SyfteSyftet var att beskriva hur religiösa och andliga trosförestÀllningar kan pÄverka mÀnniskors hÀlsotillstÄnd samt beskriva vad detta kan innebÀra för mÀnniskor som drabbats av sjukdom.MetodMetoden som anvÀndes var en systematisk litteraturstudie av kvantitativa engelsksprÄkiga vetenskapliga studier som var publicerade inom de tio senaste Ären.ResultatArtiklarna berörde religion och/eller andlighet samt dessa variablers samband med olika hÀlsoaspekter och olika sjukdomstillstÄnd. I de nitton artiklarna gick det att utlÀsa trettiotvÄ olika resultat, dÄ andlighet och religiositet ofta undersöktes separat fick mÄnga studier fler Àn ett resultat.
Teknik för biogasanvÀndning
This thesis is made by Carl Persson and Alejandro Saavedra for Gryaab. Gryaab is Gothenburg?s water processing plant and produces about 60 GWh biogas annually with a flow around 1150 Nm3/h. Gryaab wants to research their possibilities to become independent with electrical energy and the possibilities to enrich, upgrade biogas. The use of methane rich gases like biogas and natural gas is today low in Sweden compared to major parts of the world.
MÀtning av centrumsegringar i varma respektive kalla stÄlÀmnen: En undersökning vid SSAB i LuleÄ
Vid SSAB:s produktionsanlÀggning i LuleÄ Àr slutprodukten slabs, ett rektangulÀrt stÄlÀmne cirka elva meter lÄngt samt en och en halv meter brett. Dessa Àmnen tillverkas enligt kundens önskemÄl och har olika sammansÀttningar. Konkurrensen Àr hÄrd vilket innebÀr att det Àr viktigt för SSAB att stÄlet har de egenskaper som kunden efterfrÄgar. SSAB sÀkerstÀller att Àmnet uppfyller kundens krav genom att ta stÄlprover för analys. PÄ stÄlproverna mÀts olika materialegenskaper, den sÄ kallade inre kvaliteten, och de undersöks ocksÄ för att kontrollera att stÄlÀmnena inte innehÄller stora sprickor eller allt för stora centrumsegringar som bildas dÄ stÄlet stelnar.DÄ mÄnga legeringar löser sig lÀttare i det flytande stÄlet Àn i det stelnade innebÀr det att koncentrationen av dessa Àmnen blir högre i de delar som stelnar sist, centrumsegringar har dÀrmed uppstÄtt.
RÀnteavdrag : En analys av förslag till effektivare rÀnteavdragsbegrÀnsningar
Huvudregeln inom svensk skattera?tt a?r att ra?nteutgifter ska dras av inom inkomstslaget na?- ringsverksamhet. Fo?r ett antal a?r sedan uppma?rksammade Skatteverket ett fo?rfarande da?r internationella koncernbolag utnyttjade den fria avdragsra?tten i ett skatteplanerings ha?nse- ende. Ho?ga vinster i svenska bolag flyttades genom ho?ga ra?ntor pa? interna la?n till bolag i la?gbeskattade la?nder.
Leveranstid vs. Kostnad : En fallstudie inom postorderbranschen
Na?r kunder go?r inko?p fra?n distanshandelsfo?retag a?r leveranstiden en viktig aspekt. E-handelsfo?retag, likasa? ma?nga postorderfo?retag, har framga?ngsrikt lyckats anpassa sig efter detta och erbjuder fo?rha?llandevis snabba leveranser. Men de postorderfo?retag, vars affa?rside? a?r att erbjuda konsumenter abonnemang av fo?rbrukningsartiklar till ett la?gkostnadspris, har inte ha?ngt med i denna utveckling och tillhandaha?ller fortfarande relativt la?nga leveranstider fo?r nyinkomna besta?llningar.
KartlÀggnng av patienters preoperativa fastetider, dryckintag och upplevelse av törst
GÀllande riktlinjer för preoperativ fasta beskriver att patienter med liten risk för aspiration kan inta fast föda fram till sex timmar och klara drycker fram till tvÄ timmar före start av anestesi. Studier har visat att mÄnga patienter fastar lÀngre, vilket kan ha negativ inverkan bÄde fysiologiskt och pÄ vÀlbefinnandet som till exempel dehydrering, törst, illamÄende, huvudvÀrk och nedsatt insulinkÀnslighet. Syftet med studien var att kartlÀgga och beskriva preoperativa fastetider, dryckintag samt förekomst av törst hos patienter planerade för elektiv kirurgi. Strukturerade intervjuer genomfördes under fem dagar med 50 patienter som rekryterades konsekutivt pÄ tvÄ preoperativa avdelningar. Resultaten visade att majoriteten av patienterna instruerats att inta klara drycker fram till tvÄ timmar före start av anestesi.
Ja e sms! En sociologisk studie om nio ungdomars identitetsskapande genom sms.
Problem/ Bakgrund: Problemformuleringen grundar sig i en nyfikenhet över varför ungdomar inte sover pÄ natten eftersom de sms:ar. Mitt intresse för Meads teori om jagets utveckling gör att undersökningens fokus ligger pÄ hur sjÀlvbild och identitet Àr kopplat till ungdomarnas sms:ande.Syfte: Att fÄ större förstÄelse för hur ungdomars identitetsskapande kan ske genom sms.Kort beskrivning av uppsatsens utgÄngspunkter och undersökningens upplÀgg: Arbetet behandlar sms-kommunikation. Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med nio ungdomar i Äldern 16-17 Är. Teoriramen bygger pÄ Goffmans analys om sjÀlvpresentation, samt Meads syn pÄ jaget och identitet.Slutsatser/ Resultat: Det gÀller att vara kÀck och rolig i sina sms för att fÄ ett snabbt svar, och dÀrmed fÄ den bekrÀftelse som mÄnga kÀnner sig beroende av. Ungdomarna kan vara djÀrvare i sina sms.
Att vara eller icke vara ? medveten om kostrÄden
Ăvervikt och fetma pĂ„verkas direkt av vĂ„ra kostvanor. DĂ„ förĂ€ldrar har stort inflytande över barns kostvanor kan de pĂ„verka risken att drabbas av övervikt och fetma samt de livsstils-sjukdomar som följer med detta. Livsmedelsverket har utformat fem kostrĂ„d med syfte att hjĂ€lpa den svenska befolkningen till hĂ€lsosamma matvanor och god hĂ€lsa. Syftet med denna studie var att kartlĂ€gga smĂ„barnsförĂ€ldrars medvetenhet om Livsmedelsverkets fem kostrĂ„d och följsamheten av dessa samt att undersöka medvetenhet och följsamhet utifrĂ„n utbild-ningsnivĂ„. En tvĂ€rsnittsstudie tillĂ€mpades med kvantitativ enkĂ€t som metod med insamlad data frĂ„n 171 smĂ„barnsförĂ€ldrar.
SprÄket Àr inte oskyldigt : En diskursanalys av Adoptionscentrums medlemstidning
SammanfattningVi har gjort en kritisk diskursanalys av AC:s (Adoptionscentrum) medlemstidning under perioderna; 1975-1985, 1986-1996, 1997-2006. FrÄgestÀllningen lyder: Hur konstitueras diskursen om ?det goda adoptivförÀldraskapet? genom AC:s medlemstidning? Vilka Àr möjlighetsvillkoren och vilka konsekvenser innebÀr diskursen? VÄrt syfte har varit att förstÄ diskursen om ?det goda adoptivförÀldraskapet?. Vi har utgÄtt ifrÄn socialkonstruktioniskt, poststrukturalistiskt perspektiv och sprÄkfilosofi.VÄrt huvudsakliga resultat har visat sig vara att AC konstituerar diskurser som producerar och reproducerar ett antal normativa förestÀllningar om förÀldraskap, familj och individer som bygger pÄ socialt konstruerade förestÀllningar om vad som Àr en ?riktig? familj, bra förÀldraegenskaper och barnets bÀsta.
Sjuksköterskans smÀrtbedömning och lindring i postoperativ vÄrd hos vuxna : En litteraturstudie
Sjuksköterskan spelar en huvudsaklig roll vid smÀrtbedömning och lindring i den postoperativa kontexten. BristfÀllig smÀrtlindring hos dessa patienter kvarstÄr som ett problem trots att mycket forskning gjorts pÄ Àmnet de senaste decennierna. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans smÀrtbedömning och lindring i postoperativ vÄrd hos vuxna. Denna litteraturstudie har en beskrivande design och Àr baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar, som Àr kvalitetsgranskade. Studiens resultat visar att postoperativ smÀrtbedömning oftast sker pÄ ett osystematiskt sÀtt och med olÀmpliga verktyg. En adekvat smÀrtbedömning innebÀr en flytande kommunikation (bland vÄrdpersonal och med patienten), att anvÀnda lÀmpliga verktyg för smÀrtbedömning, och att förstÄ smÀrta frÄn en multidimensionell synpunkt, för att pÄ sÄ sÀtt behandla patienten ur en holistisk synvinkel. Resultatet visar ocksÄ olika farmakologiska och icke farmakologiska ÄtgÀrder som sjuksköterskor anvÀnder sig av vid smÀrtlindring av postoperativ smÀrta, samt de orsaker som kan leda till en bristfÀllig smÀrtlindring hos postoperativa patienter. Diverse ÄtgÀrder i vÄrdkedjan borde implementeras för att uppnÄ optimal smÀrtlindring hos postoperativa patienter. Dels krÀvs det en systematisk postoperativ smÀrtbedömning som utgÄngspunkt, dels bör sjuksköterskans kunskaper om smÀrtbedömning och lindring utökas.
En kartlÀggning av den globala handeln med Liquefied Natural Gas, LNG
Det hÀr arbetet handlar om den globala handeln med Liquefied Natural Gas, LNG.LNG Àr naturgas som har gjorts flytande och bestÄr till mer Àn 90 % av metan. Sedanden första kommersiella transporten Àgde rum Är 1959 har den globala handeln avLNG ökat. Mellan 1980-2011 ökade den globala handeln av LNG med nÀra 1000 %.Under samma tidsperiod har den globala kÀnda naturgasreserven ökat med mer Àn150 %. Antalet exportörer och importörer av LNG förutspÄs att öka i framtiden ochunder 2010 kondenserades ca 10 % av vÀrldens totala utvinning av naturgas för attexporteras i form av LNG. Focus i det hÀr arbetet har lagts pÄ att kartlÀggaimporterande och exporterande lÀnder samt rederier som sköter sjÀlva sjötransportenav LNG.En kartlÀggning har gjorts med syfte att beskriva samt förklara den globala handelnmed LNG.
?r f?rskoleklassen f?r alla barn? - En kvalitativ forskningsstudie av l?rares uttryckta uppfattningar om hur f?rskoleklassens obligatoriska etablering i grundskolan p?verkat skolg?ngen f?r elever som har koncentrationssv?righeter
F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng
f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla
barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara
en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger
vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser.
Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p?
sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r
barn som har koncentrationssv?righeter.
VÄldtÀkt ur ett mansperspektiv
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att se pÄ hur sex mÀns syn pÄ och förstÄelse av vÄldtÀkt ser ut och att undersöka hur detta kan relateras till rÄdande genusordning, till konstruktionen av genus och heterosexualitet. För att uppfylla syftet med uppsatsen och besvara mina frÄgestÀllningar, har jag genomfört en intervjustudie med sex svenskfödda, heterosexuella, medelklassmÀn födda pÄ 70-talet.Uppsatsen utgÄr frÄn tanken att vi lever i en genusordning som bland annat karaktÀriseras av mÀns överordning och kvinnors underordning. Genus förstÄs som nÄgot som stÀndigt konstrueras. VÄldtÀkt ses dels som en konsekvens av genusordningen och dels som fungerande upprÀtthÄllande av den samma. Tidigare forskning visar att vÄldtÀkt inte kan förklaras med hÀnvisning till förklaringsmodeller som inte tar hÀnsyn till konstruktionen av genus och heterosexualitet.
Unga vuxna med försörjningsstöd : En studie om det villkorade vuxenblivandet
Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur insatser och fo?rutsa?ttningar fo?r ekonomiskt bista?nd formuleras och individanpassas inom fo?rso?rjningssto?d fo?r unga vuxna. De fra?gesta?llningar som anva?nds behandlar hur gruppen unga vuxna bista?ndstagare konstrueras, hur socialsekreterare definierar insatser utifra?n klientens behov, samt hur fo?rutsa?ttningar fo?r bista?nd formuleras och huruvida dessa uppra?ttas med ha?nsyn till klientens individuella situation. Fra?gesta?llningarna bero?r det sociala arbetets normfo?rmedlade praktik, ba?de utifra?n hur gruppen unga vuxna konstrueras men ocksa? utifra?n hur gruppens behov motiverar de insatser som de unga vuxna anses beho?va.