Sök:

Sökresultat:

236 Uppsatser om Flytande sćgklassläggning - Sida 11 av 16

DaÂŽktylos skopiÂŽa

Arbetet Àr en studie för att försöka klargöra hurvida man kan sÀkra fingeravtryck med hjÀlp av enkla beprövade metoder samt nya och icke beprövade metoder. Dessa metoder Àr Kolpulvermetoden, JÀrnpulvermetoden samt den mindre prövade metoden med flytande kolpulver pÄ porösa material sÄsom kartong och papper. För att kunna ge en förklaring till hur fingeravtryck sÀkras och lagras Àr det viktigt att gÄ in pÄ bakgrunden till de biologiska faktorerna. De historiska faktorerna för hur fingeravtryck uppmÀrksammades under mitten av 1800-talet som en unik identifieringsmetod och hur man idag sÀkrar fingeravtryck och identifierar med hjÀlp av dessa. Bilder förekommande i arbetet, pÄvisar huvudsatserna, om hurvida ett fingeravtryck Àr oförÀnderligt och Àr ej likt nÄgot annat fingeravtryck.

Utformning av lÀtt demonterbar borrplattform för sedimentprovtagning

Detta Àr ett examensarbete för institutionen för bÀrande konstruktioner. Vi har konstruerat en flytande plattform pÄ uppdrag av naturgeografiska institutionen, SU. Projektet i vilket plattformen skall anvÀndas var tÀnkt att genomföras i Tanzania, augusti 2000. En av vÄra uppgifter var Àven att följa med till Tanzania och vara ansvariga för plattformen pÄ plats. Speciella förutsÀttningar sÄsom otillgÀnglig terrÀng och basisk miljö har gjort att plattformen mÄste vara demonterbar och bestÄ av lÀtta material som tÄl miljön.

TillgÀnglighet som fenomen : Hur sÀljare av komplexa IT-lösningar upplever tillgÀnglighet

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn en fenomenologisk ansats öka förstÄelsen för hur sÀljare av komplexa IT-lösningar upplever flytande arbetstider. Detta gör vi genom vÄr frÄgestÀllning: Hur upplever sÀljare av komplexa IT-lösningar att vara tillgÀngliga? För att fÄ en djupare insikt i Àmnet har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med Ätta respondenter pÄ sju olika företag inom IT-branschen. Den teoretiska utgÄngspunkt vi anvÀnt oss av i denna studie Àr Bourdieus teori om habitus och Goffmans teori om roller. Resultatet frÄn insamlingen av vÄrt empiriska material visar att det hos IT-sÀljare verkar rÄda ett gemensamt habitus utifrÄn hur de beskriver sig sjÀlva, vilka behov de fÄr tillgodosedda genom de krav yrket stÀller pÄ dem samt hur de balanserar sina roller mellan arbete och familjeliv.

Inneklimatet pÄ Skoklosters slott : en studie av ett klimatexperiments första Är

Inneklimatet pa? Skoklosters slott a?r pa? vissa ha?ll problematiskt. Mögelangrepp förekommer i somliga rum, frÀmst sÄdana som a?r bela?gna i norrla?ge och da?rmed lite kallare a?n o?vriga rum. Fo?r att finna en lo?sning pa? mo?gelproblemen inleddes va?ren 2013 ett trea?rigt experiment vars syfte var att utro?na om mo?gelproblemen skulle kunna undvikas med aktiv klimatstyrning, vilket inte funnits innan experimentet.

Svenskt litterÀrt kulturarv : en studie om svensklÀrares uppfattning om betydelsen av svensk litteratur för att stÀrka den kulturella identiteten

SammanfattningUndersökningen Àr gjord och skriven i en medelstor sydsvensk stad. Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka vad det har för vÀrde att förmedla det svenska litterÀra kulturarvet i vÄrt flerkulturella samhÀlle. Det underordnade syftet Àr att undersöka om svensklÀrare överhuvudtaget funderar kring vikten av att synliggöra den svenska kulturen i svenskÀmnet. Med denna studie vill jag uppnÄ förstÄelse och kunskap om hur jag som blivande svensklÀrare med hjÀlp av den svenska litteraturen faktiskt kan stÀrka eleverna i deras övergripande kulturella identitet, den svenska. FrÄgestÀllningen Àr: Vad anser svensklÀrare att det svenska litterÀra kulturarvet betyder för att stÀrka den kulturella identiteten?Studien Àr baserad pÄ nio kvalitativa intervjuer.

STADSODLINGAR : En litteraturstudie kring ha?llbarhet och byggnadsintegrerade stadsodlingar i Afrika och Nordamerika

Jordens befolkning o?kar i snabb takt och stadsodlingar kan vara ett sa?tt att fo?rse den o?kande populationen med mat. Hur byggnadsintegrerade stadsodlingar, med fokus pa? tak, kan kopplas till ha?llbarhet underso?ks i denna rapport. Den nuvarande situationen i Afrika och Nordamerika underso?ks och fra?gesta?llningen som besvaras a?r: Hur skiljer sig prioriteringen av olika dimensioner av ha?llbarhet vid olika fo?rutsa?ttningar fo?r urbana byggnadsintegrerade odlingar i Afrika och Nordamerika?Vilka aspekter av ha?llbarhet som kopplas till byggnadsintegrerade stadsodlingar besta?ms till ekologiska, sociala och ekonomiska.

En studie om förbÀttrad lagerlayout och artikelplacering : En fallstudie pÄ ett medelstort produktions- och ÄterförsÀljningsföretag

Bakgrund: Lager Àr en betydelsefull del i företags supply chain. Det Àr hÀr produkter tillfÀlligt lagras och hÀmtas i avsikt att kunna fullfölja ordrar till verksamhetens kunder. Vid planering av lagerlayouten ska flödet av produkter underlÀttas, det förekommer dock ingen universell lösning för artikelplacering i varje enskild organisation. Beprövning av artikelplaceringen Àr betydelsefullt eftersom det möjliggör en reducering av interna transportavstÄnd, tillgÀngliggör produkter och dÀrigenom sparas tid i orderplocksprocessen.Syfte: Syftet med denna avhandling Àr att identifiera den lagerlayout och artikelplacering som Formac har i nulÀget. Vidare ska de problem som Àr associerade med dessa pÄvisas och dÀrefter analyseras förbÀttringsförslag i syfte att öka produktiviteten i orderplocksprocessen.Metod: Kvalitativ och kvantitativ data samlades in via ostrukturerade- och semi-strukturerade intervjuer samt direkta observationer.

En skola som inte ?r f?r alla. En kvalitativ fenomenografisk intervjustudie med beslutsfattare om uppfattningen av uppskjuten skolplikt f?r sex?ringar med s?rskilda sk?l

?r 2018 b?rjade en ny lag att g?lla i det svenska utbildningsv?sendet. Det innebar att f?rskoleklassen blev obligatorisk och att barns skolplikt b?rjar det kalender?r de fyller sex ?r (SFS 2010:800). Dilemmat ?r att samtidigt som denna nya lag tr?dde i kraft, f?rsvann specialskolorna och i den anpassade grundskolan finns ingen f?rskoleklass.

"Jag Àr inte bara invandrare, jag Àr lÀrare" - en kvalitativ studie om utlÀndska lÀrares identitetsförÀndring under den kulturella och professionella anpassningen

Syfte: Mitt syfte Àr att undersöka vad för erfarenheter de utlÀndska lÀrarna tagit med sig och hur dessa erfarenheter frÄn hemlandet pÄverkar deras lÀrararbete i Sverige. Hur ?översÀtter? de sina kunskaper och konstruerar sin lÀraridentitet, vilken roll spelar deras bakgrund i anpassningen till svensk skolkultur? Processen att skapa en lÀraridentitet och dess roll i ett interkulturellt möte Àr de frÄgor som jag skulle vilja fördjupa mig i med detta arbete. Teori: Jag analyserar intervjusvaren med hjÀlp av Kims teori om interkulturella anpassningen och Goffmans interaktionsteori och teori om stigmatisering. Dessutom, anvÀnder jag Baumans teori om ?flytande? samhÀlle dÀr identitetsskapande Àr en stÀndigt pÄgÄende process.

Att leva som man lÀr? : en socialpsykologisk studie om samspelet mellan miljöchefens privata och professionella roll och förvÀntningarna hen möts av.

I arbetet mot en hÄllbar samhÀllsutveckling spelar nÀringslivet en viktig roll. Nyckelaktörer i processen Àr personer med ansvar för frÄgorna inom företagen, ett ansvar som Äterfinns i befattningen miljöchef. Syftet med studien Àr att undersöka samspelet mellan miljöchefernas privata och professionella roll samt vilka förvÀntningar de möts av och hur dessa hanteras. Ingen liknande tidigare publicerad studie som har en utgÄngspunkt i samspelet mellan miljöchefernas privata och professionella roll och förvÀntningarna miljöcheferna möts av har identifierats. Avsnittet om tidigare forskning fokuserar dÀrför pÄ tre nÀrliggande forskningsomrÄden.

Borde jag vara rÀdd? : En studie om kameraövervakning i trygghetskapande syfte

Undersökningar utförda av Brottsförebyggande rĂ„det beskriver att kameraövervakning skapar trygghet för mĂ€nniskor. Den hĂ€r studien granskar det pĂ„stĂ„endet dĂ€r syftet Ă€r att genom en kvalitativ textanalys, av RisksamhĂ€llet och Flytande rĂ€dsla tillsammans med annat vetenskap-ligt kĂ€llmaterial, undersöka huruvida kameraövervakningen uppfyller sitt trygghetsskapande syfte. Vetenskapliga resultat visar att kameraövervakningen Ă€r ineffektiv vad gĂ€ller brottspre-vention, trots det fortsĂ€tter installationen av övervakningskameror. För att legitimera den fort-satta installationen tillskrivs övervakningskameran ett ny egenskap i form av trygghet. Den egenskapen bygger bland annat pĂ„ BRÅ:s rapporter vilka skapar trygghetsundersökningar dĂ€r enkĂ€ter anvĂ€nds.

Kostbudskap i media En granskning av tvÄ hÀlsotidningars kostbudskap i förhÄllande till Livsmedelsverkets kostrÄd

Mat och hÀlsa uppmÀrksammas allt mer i media och idag finns det gott om hÀlsotidningar som utlovar kostbudskap och mirakelkurer för hÀlsan. Konkurrensen Àr hÄrd mellan tidningarna och för att locka lÀsare gÀller det att skriva texter som vÀcker kÀnslor och som berör. Goda kostvanor Àr viktigt för hÀlsan och Livsmedelsverket har utifrÄn de Svenska NÀringsrekommendationerna utformat fem kostrÄd som ska underlÀtta för mÀnniskor att tillÀmpa goda kostvanor. KostrÄden handlar om frukt och grönsaker, fisk, fullkornsprodukter, flytande fetter och nyckelhÄlsmÀrkta produkter. Men skriver hÀlsotidningarna, som Àr ett kraftfullt medium för hÀlsokommunikation och som kan pÄverka mÀnniskors livsstilar, nÄgot om Livsmedelsverkets kostrÄd? Det var en frÄga som vÀckte nyfikenhet hos oss som författare till den hÀr studien.

?Snacka inte skit om Gud!? - en studie om en grupp institutionsplacerade pojkar

Genom ett omhÀndertagande enligt lagen om sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga blir ungdomar placerade pÄ sÀrskilda ungdomshem. VÄrden utgÄr frÄn ett miljöterapeutiskt arbetssÀtt dÀr behandlingen sker i grupp Àven om vÄrden bygger pÄ individuella behandlingsplaner. Ungdomarna ska genom vÄrden tillförsÀkras en gynnsam miljö och komma bort frÄn destruktiva levnadsförhÄllanden. Syftet med uppsatsen Àr att studera hur gruppens förutsÀttningar pÄverkar individernas villkor att skapa en identitet och hur gruppen pÄverkar socialisationsprocessen genom att fÄ kunskap om hur roller och positioner antas i gruppen och studera gruppens samspel. För att besvara syftet utgÄr frÄgestÀllningen frÄn:? Hur ser roller och positioner i gruppen ut?? Hur ser samspelet ut i gruppen och vilka förutsÀttningar ger de för identiteten och socialisationsprocessen?Studien Àr en kvalitativ fallstudie dÀr data insamlats genom direkta observationer i en klass med fem pojkar under 8 dagar.Resultatet visar att kontakten eleverna emellan sker pÄ ett flyktigt sÀtt dÄ de sker genom utfall av olika slag vilket inte föranleder en kontakt av varaktigt slag.

KvÀve i LD-processen

KvÀve Àr ett element med bÄde positiva och negativa effekter pÄ ett kolstÄls egenskaper och det Àr dÀrför av yttersta vikt att under tillverkningsprocessen kontrollera kvÀvehalten i stÄlet med hÀnsyn till kravet pÄ slutproduktens egenskaper. Möjligheten att styra stÄlets slutliga kvÀvehalt pÄverkas i hög grad av förloppet i LD-processen, d.v.s. det processteg dÀr högkolhaltigt rÄjÀrn konverteras till lÄgkolhaltigt rÄstÄl, i huvudsak genom tillförsel av ren syrgas. BÄde kol och syre har en stark inverkan pÄ kvÀvets löslighet i flytande stÄl. Ett flertal planerade försök med provtagning under pÄgÄende LD-process och analys med LECOŸ har legat till grund för en kartlÀggning av kvÀveförloppet, sÀrskilt med avseende pÄ konvertering av stÄl som ÄteranvÀnds i processen, s.k.

KaraktÀrisering av jÀsande fumingslagg

PÄ fumingverket i New Bolidens smÀltverk RönnskÀrsverken utvinns zinkklinker ur kopparslaggen frÄn kopparframstÀllningsprocessen. Detta görs genom att reducera slaggen med injektion av kol och luft i slaggbadet. Under de senaste Ären har fumingverket störts av jÀsningar i slaggen som i vissa fall fÄr slaggen att expandera sÄ kraftigt att den rinner ur sÀttningsugnen nÀr den tappas frÄn fumingugnen. I detta examensarbete har slaggen karaktÀriserats för att utreda jÀsningen. Slaghar provtagits frÄn olika steg kring fumingprocessen och analyserats för kemisk sammansÀttning.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->