Sökresultat:
45 Uppsatser om Flyktiga föreningar - Sida 3 av 3
Fallstudie av designuppdrag för bridgeförbundshemsida : En studie i hur man kan hantera ett designuppdrag Ät en förening med mÄnga olika anvÀndare
Att utforma gra?nssnitt och system da?r variationen mellan anva?ndares respektive anva?ndningsma?l, a?lder eller andra fo?rutsa?ttningar varierar, kan vara en sva?r uppgift och kra?va fo?rsta?else fo?r de ma?nga olika anva?ndarna. Fo?rbundet Svensk Bridge a?r en organisation med o?ver 26.000 medlemmar i a?ldrarna 10 till 90plus, och har sa?ledes ma?nga olika typer av anva?ndare, med olika fo?rutsa?ttningar och kunskap, fo?r att kunna ta till sig den information som finns pa? Fo?rbundets hemsida.I den ha?r fallstudien har det tillva?gaga?ngssa?tt av den designprocedur fo?r framtagandet av en prototyp pa? en ny hemsida a?t Fo?rbundet Svensk Bridge utva?rderats. Detta har genomfo?rts genom dokumentation av designproceduren under alla dess olika moment, och sedan genom en utva?rdering och ja?mfo?relse av designprototypen gentemot dagens befintliga hemsida.
Kemisk kommunikation hos hÀst
Feromoner Àr substanser som anvÀnds vid kemisk kommunikation mellan individer av samma art. Hos hÀst har Ànnu inga feromoner identifierats men studier gjorda i Litauen tyder pÄ att kresoler, Àmnen som bildas i tarmen vid nedbrytning av bland annat aminosyror och som utsöndras via urin och avföring, kan ha feromon effekt hos hÀst.Syftet med detta examensarbete var att undersöka förekomsten av kresoler och andra substanser i urin och brunstsekret frÄn ston i östrus med hÀnsyn till variation mellan dagar i brunst och mellan provmaterial.Prover samlades in frÄn 8 ston under 10 brunster och vid tre tillfÀllen frÄn ston i diöstrus. Uppsamling av flyktiga substanser frÄn urin- och sekretproverna gjordes med ?Solid Phase Micro Extraction? (SPME). För separering och identifiering av substanserna anvÀndes gaskromatografi och masspektrometri.
Kollisioner mellan domÀnnamn och varumÀrken : VarumÀrkesrÀtten tillÀmpad pÄ domÀnnamnstvister i USA och Norden
I denna uppsats utreds varumÀrkesrÀttens tillÀmpning pÄ domÀnnamnstvister i USA och Norden. FrÄgan om denna tillÀmpning Àr enhetlig med den traditio-nella varumÀrkesrÀtten, och om denna traditionella rÀtt Àr tillrÀcklig eller lÀmp-lig för att hantera domÀnnamnstvister, belyses.Det grundlÀggande syftet inom bÄde nordisk och amerikansk varumÀrkesrÀtt Àr skyddandet av konsumenter genom förhindrandet av anvÀndning av förvÀx-lingsbart varumÀrke, och skyddandet av det upparbetade vÀrdet i vÀlkÀnda va-rumÀrken. Trots rÀttsenhetlighet inom dessa tvÄ lÀror har USA ocksÄ utvecklat en lÀra om initial intresseförvÀxling, vilket inte finner nÄgon motsvarighet i Norden. Denna lÀra fokuserar pÄ risken för en förvÀxling före köpet som skingras innan detta genomförs.DomÀnnamn finnes vara lÀtta att registrera och ha en sÀrskiljande funktion lik-nande varumÀrkens. Detta har lett till ett antal domÀnnamnstvister i frÀmst USA, men Àven Danmark har haft flertalet dylika tvister.
Metanproduktion hos mjölkkor utfodrade med hög andel grovfoder
Metan (CH4) Àr en vÀxthusgas som bildas vid bland annat idisslarnas foderomvandling. Metan bidrar till den globala uppvÀrmningen samtidigt som det utgör en energiförlust för idisslaren. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur mycket metan det bildas med olika andelar grovfoder i foderstaten. Grovfodret utgjordes av grÀsensilage, baserat pÄ timotej och Àngssvingel (omsÀttbar energi 11,5 MJ/ kg torrsubstans (ts)) som Àr ett typiskt fodermedel i svensk mjölkproduktion. I denna studie anvÀndes svavelhexafluorid (SF6) som spÄrgas för att mÀta metanproduktionen.
Ensiling wet brewer's waste in peri-urban areas of Kampala, Uganda
Ett av de vanligaste fodermedlen hos jordbrukare i Kampala Àr drav, en biprodukt vid ölframstÀllning. Hög efterfrÄgan, dyr transport samt dÄlig lagringskapacitet leder till att tillgÄngen pÄ drav begrÀnsas. Ett sÀtt att lagra drav och sÄledes förbÀttra tillgÀngligheten Àr genom ensilering. Denna studie genomfördes som en Minor Field Study, och var en del i ett projekt mellan SLU och Makerere University, ?feed for livestock in urban/peri-urban areas of Kampala?.
FRITIDSHEMMETS KOMPLETTERANDE OCH KOMPENSATORISKA UPPDRAG I ANPASSADE GRUNDSKOLAN En kvalitativ fokusgruppsstudie
Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i
fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med
fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen.
Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre
Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell
angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven
definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med
omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det
ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet.
Hur grundkonstruktionen pÄverkar transport av flyktiga föroreningar frÄn marken och in i en byggnad
Det svenska taktiska radiosystemet (TARAS) bygger pÄ en tekniskt liknande arkitektur som NATOs system JointTactical Information Distribution System/Multifunctional Information Distribution System (JTIDS/MIDS). JTIDS/MIDShuvudsakliga tjÀnst Àr den taktiska datalÀnken link 16. En avsikt med uppsatsen Àr att visa pÄ vilka likheter ocholikheter som finns mellan dessa tvÄ radiosambandssystem ur ett tekniskt perspektiv. PÄ grundval av dessa likheteroch olikheter studeras hurvida det finns nÄgon internationell anpassningsförmÄga av TARAS-systemet motJTIDS/MIDS-systemet. En anpassningsförmÄga som syftar till interoperabilitet för svenska flyg- och sjöstridskraftergentemot NATO.
Förstudie av teknikupphandling för vedpannor
Endast ca 25 procent av de villapannor som eldas med ved uppfyller de utslÀppskrav som NaturvÄrdsverket föreslagit ska gÀlla. Pannorna har en medelÄlder pÄ ca 25 Är, men trots det Àr utbytestakten vÀldigt lÄg. De omoderna pannorna slÀpper ofta ut bortÄt 100 gÄnger mer flyktiga kolvÀten och 50 gÄnger sÄ mycket partiklar och polyaromatiska kolvÀten som moderna pannor med ackumulatortank. Det hÀr projektet syftar till att undersöka om en teknikupphandling kan bidra till att förbÀttra situationen. MÄnga av de gamla pannornas konstruktion tar inte hÀnsyn till vedens sÀtt att förbrÀnnas.
Att v?lja den vinnande sponsringen - f?r b?de f?retag och samh?lle. Hur sponsorer v?ljer elitklubbar att sponsra samt hur de m?ter effekterna
Sponsring har blivit en av de vanligaste marknadsf?ringsmetoderna och forts?tter att v?xa i
popularitet. Sponsring inneb?r att ett f?retag k?per r?tten att associera sig med en r?ttighet,
till exempel en idrottsklubb. Anledningen till dess popularitet kan ha att g?ra med dess
varum?rkesbyggande egenskaper.
Subakut vomacidos hos mjölkkor
I takt med ökande mjölkproduktion hos dagens mjölkkor ökar ocksÄ energibehovet vilket stÀller stora krav pÄ utfodringen. En stor andel kraftfoder i foderstaten kan ge upphov till en pH-sÀnkning i vommen och subakut vomacidos (SARA) kan uppkomma.
Syftet med den hÀr litteraturstudien var att ge en översikt över vad SARA Àr, vilka orsakerna Àr, vilka följder det kan fÄ med sÀrskilt fokus pÄ fÄng, samt hur man kan förebygga
utvecklingen av SARA.
Vid utfodring med en hög andel kraftfoder bildas stora mÀngder flyktiga fettsyror, VFA, som kan ge upphov till en pH-sÀnkning om bildandet av VFA överstiger absorptionen frÄn
vommen, och SARA kan dÀrigenom uppkomma. Vid utfodring med en högre andel kraftfoder anpassas vommens slemhinna och blir större och fÄr dÀrmed en större absorptiv förmÄga. Vid
ett snabbt byte gĂ„r denna anpassning dock inte alltid tillrĂ€ckligt snabbt vilket kan ge upphov till att pH sĂ€nks. Ăven vommens mikroflora förĂ€ndras vid utfodring med en större andel kraftfoder.
I samband med SARA kan olika kliniska symptom ses.
Ensiling characteristics of Banana peelings
Urbaniseringen i Kampala vÀxer snabbare Àn den ekonomiska tillvÀxten, vilket skapar en stor grupp mÀnniskor med sÄ svag köpkraft att de inte kan köpa mat för dagen. En lösning pÄ problemet Àr att odla sin egen mat, men med de begrÀnsade landarealer som en vÀxande befolkning leder till, finns det inte tillrÀckligt med mark att odla eller bedriva extensiv boskapsproduktion. Bönderna tvingas dÀrför att utfodra djuren med de biprodukter som genereras frÄn hushÄllet och frÄn den lokala marknaden. Uganda Àr en av vÀrldens frÀmsta bananproducenter, dÀr den större delen av produktionen gÄr till landets egna humankonsumtion, vilken i sin tur genererar enorma kvantiteter bananskal varje Är. Bananskalen sÀljs pÄ de lokala marknaderna och utgör en billig foderkÀlla till framförallt idisslare för Ugandas bönder.
Motivationsklimat i fotbollens elitförberedande verksamhet
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att underso?ka motivationsklimat inom ungdomsakademier i elitfotbollen i Stockholm med hja?lp av fo?ljande fra?gesta?llningar:- Vad inneba?r ett prestations- och resultatorienterat motivationsklimat fo?r chefer och tra?nare inom akademin?- Vilket motivationsklimat prioriteras i akademiverksamheten?- Upplever tra?narna att motivationsklimatet ger effekter i termer av inre motivation och la?ngsiktig idrottslig framga?ng?- Vilka metoder anva?nds i praktiken fo?r att skapa o?nskva?rt motivationsklimat?MetodStudien a?r en kvalitativ sa?dan. Arbetet har anva?nt sig av en triangulering i tva? elitfo?reningar i fotboll, inkluderat tva? intervjuer med akademichefer, fyra intervjuer med akademitra?nare, samt en observation. Fo?r att besvara arbetets syfte och fra?gesta?llningar har en egen intervju- och observationsguide arbetats fram med achievement goal theory, och self-determination theory som grund.
Termofil efterrötning av avloppsslam : En pilotstudie
Termofil efterro?tning av avloppsslam ? En pilotstudieMagnus PhilipsonGenom naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning a?r sannolikheten stor att det inom en snar framtid kommer att info?ras krav pa? hygienisering av det avloppsslam som produceras vid Sveriges reningsverk. Idag a?r hygienisering ett frivilligt a?tagande som i praktiken mest tilla?mpas i de fall da?r avloppsslam a?r avsett att sprids pa? produktiv mark inom ramen fo?r slamcertifieringssystemet REVAQ. I Naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning fo?resla?s termofil ro?tning vid 55 °C med en garanterad exponeringstid pa? 6 timmar vara en godka?nd hygieniseringmetod.
Streaming av olovligt tillgÀngliggjorda verk - En ansvarsutredning : En ansvarsutredning
Streaming Àr en teknik som anvÀnds för att se pÄ direktsÀndningar eller filer som Àr lagrade pÄ webbplatser, direkt pÄ datorn, utan att filer sparas. Det har blivit ett sÀtt att komma runt förbudet mot att ladda ned film men rÀttslÀget vad gÀller streaming Àr idag oklart. Med denna uppsats avser vi att undersöka gÀllande rÀtt, om en lagÀndring bör ske och vilka aktörer som kan hÄllas ansvariga vid streaming av olovligt tillgÀngliggjort material.UpphovsrÀtten Àr idag reglerad pÄ mÄnga olika plan, det finns internationella konventioner och avtal, EU-regler och nationella regler. Inom Sverige förekommer regleringen frÀmst i UpphovsrÀttslagen (URL). De internationella bestÀmmelserna syftar till att ge skydd Ät upphovsmÀn, oberoende av nationalitetsgrÀnser, och detta har i sin tur inverkat pÄ EU-direktiv.
Optimerad förfÀllning med hydrolys och fermentation av primÀrslam för utvinning av kolkÀlla till efterdenitrifikation.
Att rena vatten Àr kostsamt, frÄn bÄde en ekonomisk och miljömÀssig synpunkt, dÄ behovet av fÀllningskemikalier, kolkÀllor och energi Àr stort. Det Àr dÀrför önskvÀrt att titta pÄ alternativa lösningar som möjliggör reningsverk att bli mer sjÀlvförsörjande och kretsloppsanpassande.Hammarby Sjöstadverket Àr en pilotanlÀggning för avloppsvattenrening belÀgen i Stockholms sydöstra stadsdel i Henriksdal och Àgs av IVL, Svenska Miljöinstitutet samt KTH. Sedan pilotanlÀggning byggdes Är 2002, har flera olika reningstekniker utvÀrderats dÀr fokus ligger pÄ att strÀva efter miljövÀnliga och kretsloppsanpassade system. Bland annat har en förfÀllningsteknik, sÄ kallad trepunktsfÀllning utvÀrderats. TrepunktsfÀllningen innebÀr att ett metallsalt följt av tvÄ olika polymer tillsÀtts i flockningskammaren i inbördes ordning för att pÄ sÄ sÀtt kunna reducera en högre halt av det organiska materialet.