The aim of this work was to study if the edge of the forest is more resistant to heavy winds than the trees located further in from the edge, and how this edge effect changes between different types of tree species and site types. The data was collected from an electric power line going from the north to the south of Sweden. The mean value of the clearcutted area around the power line was 120 meters. The main direction of the storm in January 2005 was west-southwest and thus the power line was a perfect place for gathering a large data set. The main parameter studied was the damage frequency at the edge of the forest compared to the trees located further in from the edge (up to 100 m from the power line). Tree species mixture, soil moisture class, soil type, topography, stand height, stand height of the stand on the other side of the power line and wind exposition was estimated. The results showed a distinct edge effect. The edge of the forest had clearly lower damage frequency for all tree species. A marked difference was observed between tree species and damage frequency.

Syfte med detta arbete Àr att förstÄ den grundlÀggande tanken i permakultur, de principer permakultur bygger pÄ, samt utforska hur permakultur kan praktiseras i stadsmiljö. Arbetet Àr baserat pÄ en litteraturstudie, studiebesök pÄ Holma Folkhögskola och St HansgÄrdens fritidsgÄrd, samt pÄ filmer och intervjuer med personer som praktiserar permakultur. Permakultur som begrepp skapades av Bill Mollison och David Holmgren pÄ 1970-talet, och syftar till att utforma sjÀlvförsörjande och sjÀlvreglerande lokalsamhÀllen, baserade pÄ hur naturliga ekosystem fungerar. Permakultur kan sammanfattas i tre etiska principer: omsorg om jorden, omsorg om mÀnniskor och begrÀnsad tillvÀxt och konsumtion, samt rÀttvist fördelat överflöd. Utöver dessa har David Holmgren beskrivit tolv designprinciper, vilka kan ses som verktyg för att förÀndra vÄrt sÀtt att tÀnka kring djur och natur, matproduktion och samhÀllet.

C-uppsatsen behandlar Ă€mnet Animal Assisted Therapy (AAT). Författarens Syfte Ă€r att ge en översikt av Arbetsformen AAT samt teoretisk och vetenskaplig bakgrund. Övergripande frĂ„gestĂ€llning Ă€r: Kan husdjur/hundar anvĂ€ndas som medhjĂ€lpare i terapeutiskt arbete? Underliggande frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Vilka för- och nackdelar kan finnas med att anvĂ€nda husdjur/hundar som medhjĂ€lpare i terapeutiskt arbete?, Finns det vetenskaplig grund för att anvĂ€nda husdjur/hundar som medhjĂ€lpare i terapeutiskt arbete?, Vilka teorier ligger till grund för att anvĂ€nda husdjur/hundar som medhjĂ€lpare i terapeutiskt arbete?Metoden Ă€r en kvalitativ, explorativ och kombinatorisk översikt av material om AAT, bandet mellan djur och mĂ€nniska samt vetenskapliga resultat om detta.Teoretiskt anknyter uppsatsen till etologi. Författaren tar upp Darwins teori om det naturliga urvalet tillsammans med Lorenz teorier om instinkter och prĂ€gling, Bowlbys bindningsteori och Ainsworths teori om modern som barnets trygga bas.Uppsatsen behandlar hundens kvaliteter och fördelar som therapet (medhjĂ€lpare i terapi), nackdelar och fördelar med AAT som behandlingsform samt metoder för testning och trĂ€ning av therapets.Mina slutsatser pekar pĂ„ att AAT Ă€r ett bra alternativ och/eller komplement till andra terapeutiska behandlingsformer.

Kronisk stress hos hÀstar Àr ett stort problem bÄde för hÀsten och för dess Àgare. Stress kan uttryckas pÄ olika sÀtt och mÄnga gÄnger Àr orsaken att hÀsten kÀnner frustration pÄ grund av att den inte kan utföra sina naturliga beteenden. Oavsett hur stressen uttrycks sÄ tyder det pÄ bristande vÀlfÀrd. Fysiologiska kÀnnetecken som rapporterats för kronisk stress hos hÀstar Àr förlust av dygnsrytmen hos kortisol, minskning av corticosteroid binding globulin (CBG) och dÀrmed en ökning av fritt kortisol i blodet, samt reducerad frisÀttning av adrenocorticotropic hormone (ACTH) och minskad kortisolrespons. Stress kan Àven uttryckas beteendemÀssigt, bland annat genom stereotypier, som Àr oförÀnderliga, repetitiva beteendemönster som inte verkar ha nÄgon funktion.

Bakgrunden till den hÀr litteraturöversikten Àr att mÄnga sjuksköterskor arbetar i skift pÄ sÄ kallat roterande schema, vilket innebÀr en konflikt med kroppens naturliga dygnsrytm. Denna konflikt kan leda till sömnbrist och sömnstörningar vilket kan resultera i bland annat koncentrationssvÄrigheter, minnessvÄrigheter samt reducerad förmÄga att lösa problem. Syftet med den hÀr litteraturöversikten var att undersöka om och hur skiftarbete, sÀrskilt i relation till sömn, kan försÀmra sjuksköterskans prestationsförmÄga. Metoden var en sammanstÀllning av 16 vetenskapliga artiklar, vilka analyserades enligt Friberg (2006). Detta innebar att artiklarna granskades och dess huvudpoÀnger skrevs ned.

Sedan industrialiseringen har koncentrationen metan i atmosf?ren ?kat. Metan (CH4) ?r en effektiv v?xthusgas, producerad av metanogena organismer i syrefria milj?er. K?llorna till CH4 varierar brett och ?r b?de antropogena och naturliga.

Sveriges vanligaste skogsbruksmetod, trakthyggesbruket, har medfört problem för skogens artmĂ„ngfald. År 2010 fanns det i Sverige 319 stycken hotade mossor och lavar som var kopplade till skogen. Varav vissa arter Ă€r beroende av lĂ„ng skoglig kontinuitet, gammal multnande ved, skogsbrand eller andra naturliga fenomen som enbart finns i en mer eller mindre orörd skog. Alternativet till denna skogsbruksmetod finns i kontinuitetsskogsbruket som var vanligt förr, innan skogsbruket blev till en industri. PĂ„ den tiden dĂ„ bönderna sjĂ€lva plockade ut det virke dom behövde för sin egen överlevnad kunde skogen fortfarande fungera som ett ekosystem.

Förr hade man inte problem med dagvattenhantering, eftersom den största delen av marken var infiltreringsbar, men nÀr stÀderna började exploatera pÄ 1900-talet, ökade hÄrda ytor som Àr en av de viktigaste bidragande orsakerna till dagvattenflödeökning. Sverige började tÀnka pÄ framtiden och man försökte hitta de bÀsta lösningarna för att kunna göra stÀderna hÄllbara. Dagvattenhantering var en av de viktigaste bestÄndsdelarna i en hÄllbar utveckling och av den anledningen, började man tÀnka pÄ möjligheten att hantera dagvatten lokalt. Malmö var en av de kommuner som började anvÀnda de ekologiska dagvattenlösningarna. Att anvÀnda öppna dagvattensystem var ett av de första valen i Malmö kommun för att minska översvÀmningsrisken, och förbÀttra stadens bild genom att öka det estetiska vÀrdet.

I den svenska sociala barnvÄrdens historia har det alltid förts en diskussion om detvÄ placeringsalternativen institution och familjehem. Placering i familjehemuppmuntras av svenska lagstiftare för att det anses vara det mest naturliga för barnetatt vara i en familj. I den hÀr studien ville vi undersöka hur socialsekreterare i svensksocial barnvÄrd tÀnker nÀr de behöver fatta ett beslut om placering för ett barn undertolv Är vid ett omedelbart omhÀndertagande enligt Lag (SFS 1990:52) med sÀrskildabestÀmmelser om vÄrd av unga. Vi anvÀnde oss av sju kvalitativa intervjuer medsocialarbetare i VÀstra Götalandsregionen för att samla in material. Kodningen avempirin inspirerades av Grounded theory och motivanalys.

Titeln ?system för de Ànnu inte tÀnkta tankarna? Àr en liten ordlek menad att vara provocerande. Provocerande för att systemets funktionalitet pÄstÄs vara det sinnliga och mystiska i det plötsliga uppdykandet av tankar eller idéer ? ?de inte Ànnu tÀnkta tankarna?. Detta fenomen brukar tillfalla intuitionens konto och kommer nÀstan alltid pÄ tal nÀr kreativitet diskuteras.

Syftet med denna studie var att undersöka och ta del av hur asylsökande ungdomar upplever sin vÀntetid pÄ asyl. FÄ ta del av deras vardag under tiden de vÀntar pÄ beslutet frÄn migrationsverket, och fÄ en djupare förstÄelse för hur de upplever sin situation. Vi har Àven tagit del av hur de klarar av de pÄfrestningar som uppstÄr i samband med asyltiden och vÀntan pÄ ett beslut. Och sist men inte minst har vi ocksÄ tagit del av deras framtidsplaner och vad de vill med sina liv. Materialet till uppsatsen bestÄr av kvalitativa intervjuer med fem asylsökande ungdomar i Äldrarna 16-24 Är, frÄn olika lÀnder.

Syftet med undersökningen Ă€r att granska motiven för, samt beskriva och utvĂ€rdera delar av det organiserade lĂ€sprojekt som sedan Ă„r 2000 pĂ„gĂ„r i arbetsenhet 4 pĂ„ Gumaeliusskolan i Örebro. Undersökningsarbetet har sin utgĂ„ngspunkt i den metod som i den traditionella forskningsprocessen benĂ€mns som observation. Observation ska hĂ€r förstĂ„s som en samlingsbeteckning för alla de olika metoder som anvĂ€nts för att söka empirisk kontakt med undersökningens informanter. Backman (1998) För att fĂ„ reda pĂ„ vad elever och lĂ€rare tycker om litteraturlĂ€sning pĂ„ schemat intervjuas i undersökningen sexton informanter, av dessa Ă€r fyra undervisande lĂ€rare i arbetslag 4 pĂ„ Gumaeliusskolan i Örebro samt övriga tolv elever i Ă„rskurs 7 respektive 9. Även om den schemalagda lĂ€sningen i arbetsenhet 4, under de sex Ă„r som den har pĂ„gĂ„tt, har funnit sin form och lĂ€spassen numera ses av majoriteten elever och personal som naturliga inslag i arbetsveckan Ă€r inte projektet befriat frĂ„n konflikter.

Uttern (Lutra lutra) Àr klassad som sÄrbar i Sverige och ett av det stora problemen Àr trafiken. För att minska trafikdödligheten hos utter har Trafikverket och LÀnsstyrelserna satsat pÄ att bygga anpassade faunapassager vid broar och vÀgtrummor. Enligt NaturvÄrdsverkets ÄtgÀrdsprogram för utter ska dessa utvÀrderas med tanke pÄ effekt, kostnad och regionala anpassningar. Syftet med min studie var att utifrÄn redan gjorda utvÀrderingar pÄ passager ta fram indikationer pÄ vilka typer av faunapassager som anvÀnds mest av uttrar och vad som Àr mest kostnadseffektivt. Datan Àr samlad frÄn fyra olika studier gjorda i Stockholm- och Uppsala lÀn.

?When in Rome, do as Romans do?. Detta ordsprÄk myntades 387 e. Kr av St. Ambrose nÀr han uttryckte ?nÀr jag Àr i Rom fastar jag pÄ lördagar; nÀr jag Àr i Milano, gör jag inte det?.

Kantzoner har en lÄng tradition i odlingslandskapet och anvÀnds i dag som en miljöÄtgÀrd som finansieras med ersÀttningar för att minska nÀringslÀckage frÄn Äkrarna och bevara biologisk mÄngfald. Behovet av denna typ av ÄtgÀrder Àr en konsekvens av mÀnniskans utnyttjande av naturen, dÀr denna formats för att anpassa mÀnskliga behov med begrÀnsad hÀnsyn för hur naturen pÄverkas av detta. Metoder för hÄllbar utveckling efterfrÄgas och med detta i Ätanke tillÀgnas fokus i denna litteraturstudie kantzonernas potential att bidra med vÀrden för bÄde miljö och mÀnniska.Studien riktar sig mot möjligheten att skapa naturliga habitat dÀr de mÀnskliga insatserna bidrar med positiva vÀrden för naturen, samtidigt som hon kan ta del av de vÀrden som produceras i kantzonen. Resultatet visar pÄ att det finns en god möjlighet att producera biomassa samtidigt som produktionen i sig gynnar inbindningen av kol, minskar nÀringslÀckage och ökar den biologiska mÄngfalden. Potentialen för kolinbindning berÀknas vara 31% högre i grÀsmarker jÀmfört med Äkermark vilket genererar en möjlig kolinlagring pÄ 95 ton/hektar.