Domesticerade djur separeras ofta abrupt frÄn sin mamma efter födseln och ofta mycket tidigare Àn nÀr den naturliga avvÀnjningen skulle ske. Naturligt sker avvÀnjning hos nötkreatur mellan 7 och 14 mÄnader. De mjölkproducerande djuren separeras dock frÄn sina ungar direkt efter födseln pÄ de flesta gÄrdar i Europa och Nordamerika. Detta pÄverkar bÄde ko och kalv. Förutom att de separeras frÄn varandra innebÀr ofta separationen ytterligare stressfaktorer som nya fysiska miljöer och sociala förÀndringar. Kor som separeras frÄn sina kalvar efter 4 dagar vokaliserar mer Àn kor vars kalvar Àr yngre vid separationen.

I avloppsvattnet förekommer bÄde naturliga och antropogena Àmnen som kan orsaka en negativ miljöpÄverkan, sÄsom eutrofiering och en syrefattig recipient. Förekomsten av nÀringsÀmnen och organiskt material kan ocksÄ vara en vÀrdefull resurs, för det slam som ÄterstÄr efter reningsstegen i avloppsreningsverket kan anvÀndas för att höja nÀringshalten i till exempel skogar och pÄ Äkermark. För att minska risken för skador pÄ reningsprocessen, en negativ miljöpÄverkan pÄ recipienten genom skadliga Àmnen som passerar genom avloppsreningsverket samt en negativ miljöpÄverkan pÄ grund av ett förorenat slam Àr det betydelsefullt att fokusera pÄ mÀngden skadliga Àmnen som förs till anlÀggningen. Syftet med examensarbetet Àr att kartlÀgga förekomsten av hushÄllskemikalier hos sex hushÄll i VÀsterÄs som Àr anslutna till det kommunala reningsverket, studera befintlig litteratur som beskriver vad som sker med utvalda kemikalier dÄ de nÄr avloppsreningsverk i allmÀnhet, och sedan jÀmföra detta med KungsÀngsverket. De sex hushÄllens sammanlagda antal produkter var 293 stycken, varav 66 var rengöringsprodukter, 16 tvÀttprodukter, 112 badrumsprodukter och 99 stycken var garageprodukter.

Sammanfattning Arbetets art: Examensarbete i LÀrarutbildningen, avancerad nivÄ, 15hp.Högskolan i Skövde. Titel: Förskolebarns aktiviteter i sandlÄdan. En kvalitativ studie om barns meningsskapande i sandlÄdan ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Sidantal: 27 Författare: Helena Jebens och Jörel Sandh. Handledare: Susanne Gustavsson. Datum: januari 2014 Nyckelord: Meningsskapande, förskola, sandlÄda, naturvetenskap. Studien belyser barns möjligheter till naturvetenskapligt meningsskapande i sandlÄdan. Som pedagoger i förskolans verksamhet har vi dagligen sett barn aktivera sig i sandlÄdan, men inte reflekterat över vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs dÀr. Vi har Àven i vÄr verksamhet uppmÀrksammat genom samtal med andra pedagoger att naturvetenskap upplevs som svÄrt och krÄngligt. Studiens syfte Àr att undersöka vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs i sandlÄdan.

 Gruppen personer med psykiska funktionshinder har varit och Àr Àn idag en diskriminerad grupp i samhÀllet. Det Àr den grupp av funktionshindrade som har det sÀmst stÀllt, bÄde ekonomiskt och hur de blir bemötta av allmÀnheten. För att stÀrka den enskilda brukarens stÀllning i samhÀllet och för att kunna leva ett sjÀlvstÀndigt sÄ krÀvs adekvata sociala fÀrdigheter för att kunna interagera med omgivningen. Social fÀrdighetstrÀning Àr en av mÄnga arbetsmetoder som har som syfte att stÀrka individens sociala kompetens och som Àr den hÀr studiens fokus. Den hÀr studien anvÀnder sig av en kvalitativ metod för att genom intervjuer med bÄde personal och brukare studera deras upplevelser och erfarenheter av arbetsmetoden social fÀrdighetstrÀning. Syftet med studien Àr sÄledes att frambringa kunskap om och förstÄelse av social fÀrdighetstrÀning. Resultatet visar pÄ positiva upplevelser och erfarenheter av arbetsmetoden frÄn bÄde brukare och personal.

I avloppsvattnet förekommer bÄde naturliga och antropogena Àmnen som kan orsaka en negativ miljöpÄverkan, sÄsom eutrofiering och en syrefattig recipient. Förekomsten av nÀringsÀmnen och organiskt material kan ocksÄ vara en vÀrdefull resurs, för det slam som ÄterstÄr efter reningsstegen i avloppsreningsverket kan anvÀndas för att höja nÀringshalten i till exempel skogar och pÄ Äkermark. För att minska risken för skador pÄ reningsprocessen, en negativ miljöpÄverkan pÄ recipienten genom skadliga Àmnen som passerar genom avloppsreningsverket samt en negativ miljöpÄverkan pÄ grund av ett förorenat slam Àr det betydelsefullt att fokusera pÄ mÀngden skadliga Àmnen som förs till anlÀggningen. Syftet med examensarbetet Àr att kartlÀgga förekomsten av hushÄllskemikalier hos sex hushÄll i VÀsterÄs som Àr anslutna till det kommunala reningsverket, studera befintlig litteratur som beskriver vad som sker med utvalda kemikalier dÄ de nÄr avloppsreningsverk i allmÀnhet, och sedan jÀmföra detta med KungsÀngsverket. De sex hushÄllens sammanlagda antal produkter var 293 stycken, varav 66 var rengöringsprodukter, 16 tvÀttprodukter, 112 badrumsprodukter och 99 stycken var garageprodukter.

Flera av jordens kattdjur stÄr just nu inför hot om utrotning, och bevarandeprojekt bedrivs sÄvÀl in situ som ex situ för att förhindra detta. Pallaskatt (Felis manul) Àr för nÀrvarande listad som starkt hotad enligt CITES. Bevarandeprojekt pÄ arten bedrivs bland annat i europeiska djurparker, dÀr man genom forskning hoppas kunna öka katternas möjligheter till överlevnad. Denna studie utfördes pÄ tvÄ pallaskatter pÄ Parken Zoo i Eskilstuna, och fokuserade pÄ hur katterna utnyttjade hÀgnet, samt deras aktivitetsbudget. Studien hade Àven som ursprungligt syfte att undersöka bohÄlepreferens hos katterna, men dÄ de i hÀgnet utplacerade bohÄlorna besöktes vÀldigt sÀllan av katterna, kunde studien inte visa pÄ nÄgot resultat hÀr.

Den första november 2010 försvann revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige. Detta medför att det uppstÄr konsekvenser för de företag som aktivt vÀljer bort revisorn.  Om inte den externa granskningen finns mÄste nÄgon annan kontrollfunktion kvalitetssÀkra redovisningen för att minimera risken för fel. Det mest naturliga alternativet idag Àr att redovisningskonsulten intar den rollen dÄ den har insyn i redovisningen och en kontinuerlig kontakt med företaget. DÀrigenom uppstÄr frÄgan om redovisningskonsulten kan vara en tillrÀcklig kontrollfunktion för att sÀkerstÀlla kvalitén pÄ redovisningen i dessa företag? Syftet med uppsatsen Àr att utreda hur revisorns respektive redovisningskonsultens faktiska kontrollfunktion ser ut i det mindre aktiebolaget.

Andelen mÀnniskor som flyttar till stÀder ökar, vilket gör att det blir allt mer konkurrens om markytan. För att skapa fler bostÀder tas mark i ansprÄk som tidigare haft andra syften eller bestÄtt av naturliga grönytor. NÀr vÀxtlighet prioriteras bort minskar ekosystemtjÀnster som har förmÄga att rena stadsluften. Denna studie baseras pÄ Stockholm, dÀr den regionala översiktsplaneringen Äsyftar att staden ska förtÀtas för att skapa mer centrala bostÀder. Att stadsluften Àr förorenad Àr ett generellt problem som utsÀtter invÄnare för hÀlsorisker. Detta Àr en fallstudie som granskar hur luftföroreningar uppmÀrksammas nÀr nya bostadsprojekt Àr planerade att etableras.

Patienter med cancer har alltmer sökt den komplementÀra vÄrden för att fÄ hjÀlp med bl.a. biverkningar och smÀrtproblematik som uppstÄr inom den traditionella cancerbehandlingen. Behandlingsmetoderna och helhetssynen inom den komplementÀra omvÄrdnaden Àr det som patienter efterfrÄgar. Katie Erikssons vÄrdteorier om holismen och den naturliga vÄrden har anvÀnts som teoretisk referensram. Inom konventionell vÄrd erbjuds inte tillrÀcklig lindring angÄende cancersmÀrta och biverkningar, dÀrför har patienter sökt komplementÀr omvÄrdnad.

Tidigare studier har visat att domesticerade höns pÄvisar en lÀgre nivÄ av rÀdsla jÀmfört med förfadern, de röda djungelhönsen. I denna studie testades 18 domesticerade White Leghorn (WL) och 18 röda djungelhöns (RJF). MÄlet med studien var att studera ÄterhÀmtningen för de bÄda raserna vid en standardiserad stressupplevelse. Försöket gick ut pÄ att hönsen vistades i enskilda burar och blev efter ett dygn utsatta av en akut stress. DÀrefter startades observationerna omedelbart för att se nÀr hönsen ÄterhÀmtade sig och Äterigen började visa naturliga beteenden.

Berikning definieras som en förbÀttring för djur i fÄngenskap. Genom att modifiera grisars miljö kan deras naturliga beteenden frÀmjas. Följande litteraturstudie kartlÀgger vilka olika typer av berikning som kan ges till grisar och hur de kan pÄverka beteende och produktionsresultat. Karga, stimulifattiga miljöer kan orsaka understimulering hos grisar. Om en gris Àr understimulerad eller inte fÄr utlopp för ett starkt motiverat beteende kan den utveckla avvikande beteenden.

Hundratusentals ton vÀgsalt, natriumklorid, sprids ut pÄ vÄra vÀgar vintertid för att skapa sÀkra trafikförhÄllanden. Men vintervÀgunderhÄllning och vÀgsaltsanvÀndning kan bidra till förstöring av de naturliga och interna processerna i angrÀnsande mark och vegetation. VÀgsalt sprids frÄn vÀgen pÄ olika sÀtt, till exempel genom att plogas bort, att det skvÀtter frÄn fordon, genom avrinning, eller till och med via vinden. Salt sprider sig lösligt i grundvatten eller ytvatten som natrium- och kloridjoner och rör sig vidare i marken eller ackumuleras inom den. Klimat, vÀderförhÄllande, landskapets utformning och anvÀndning, trafikmÀngd och vÀgunderhÄll Àr faktorer som pÄverkar bÄde saltÄtgÄngen och spridningsvÀgarna.

MÄnga mammor vars barn vÄrdats pÄ en neonatalavdelning har kÀnt sig oförberedda pÄ situationen med stor oro för barnets liv och hÀlsa. Bröstmjölk och amning har visat sig ha flera fördelar för bÄde den fysiska- och kognitiva utvecklingen samt anknytningen med en sÀrskild betydelse om barnet fötts prematurt eller om det funnits behov av vÄrd under nyföddhetsperioden. Amningens etablering av ett barn som behöver vÄrd pÄ neonatalavdelning kan vara komplicerat och krÀva tÄlamod. Syfte var att belysa mammors upplevelser av att etablera amning pÄ neonatalavdelning. En systematisk litteraturstudie valdes som metod.

I nordvÀstra Uppsala ligger stadsdelen LibrobÀck. Stadsdelen hÄller pÄ att omvandlas frÄn ett industriomrÄde till ett omrÄde med mycket bostÀder. För att denna stadsdelsomvandling skall lyckas krÀvs ocksÄ att omrÄdets grönomrÄden utvecklas. Med anledning av detta görs hÀr ett gestaltningsarbete göras som visar hur en utvald grönyta kan utvecklas.Arbetet gÄr ut pÄ att inventera och analysera en plats för att ta fram en vision för hur omrÄdet skall kunna utvecklas med hÀnsyn till platsens förutsÀttningar.Genom att inventera och analysera platsens olika delomrÄden framkom vilka ytor som lÀmpas sÀrskilt bra för att bli vistelseytor nÀr platsen skall omgestaltas. Dessa ytor valdes i gestaltningen ut som vistelseytor med karaktÀrer, funktioner och storlekar, passande för respektive yta.

Idag finns datorer och pekplattor som naturliga inventarier i klassrummen runt om i Sverige och anvÀnds alltmer som lÀrverktyg i undervisningen, sÄ Àven i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen. Detta medför ett  pedagogiska och didaktiska skifte  som innebÀr att allt fler lÀrare arbetar utifrÄn variationer av Arne Tragetons metod ?Att skriva sig till lÀsning?, dÀr den gemensamma faktorn Àr att eleverna lÀr sig lÀsa och skriva genom att skriva pÄ datorer eller pekplattor. Genom anvÀndandet av dator eller pekplatta sÄ möjliggörs att det som  kallas alternativa verktyg anvÀnds som generella verktyg i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen.Syftet med denna studie var att studera om och i sÄ fall hur datorn som verktyg i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen stödjer elever som Àr i eller riskerar att hamna i lÀs- och skrivsvÄrigheter.  Studiens teoretiska bakgrund vilar pÄ det sociokulturella perspektivet dÀr kommunikation och samspelet mellan ut- och inlÀrning som upphov till det individuella lÀrandet.Studien Àr en kvalitativ intervjustudie som bygger pÄ intervjuer av sju specialpedagoger/speciallÀrare kring deras erfarenheter och Äsikter angÄende datorn som verktyg i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv.Resultatet visar att det finns indikationer pÄ att datorn som verktyg i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen har en positiv inverkan pÄ elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter vilket Àven bekrÀftas av de studier som tas upp i litteraturgenomgÄngen En viktig faktor för att arbetssÀttet ska bli framgÄngsrikt Àr lÀrarens kompetens kring lÀs- och skrivutveckling samt förmÄga att strukturera och individualisera undervisningen utifrÄn var enskild elevs behov..