Regionala flygplatser har idag svårt att nå lönsamhet enbart baserat på trafikavgifter från flygbolagen. För att få bukt med detta problem behöver flygplatserna få inkomster från andra delar av flygplatsens komplexa verksamhet. Vi har därför fått i uppdrag av Luftfartsverket att undersöka om regionala flygplatser framgångsrikt kan arbeta med att skapa lojalitet hos sina resenärer vilket kan vara en tänkbar utväg för att öka inkomsterna. Vår frågeställning är därför: Hur ser en regional flygplats förutsättningar och strategiska möjligheter ut för att göra resenärer lojala? För att besvara denna frågeställning har vi studerat befintlig litteratur som berör Flygbranschen och lojalitet.

Miljö- och klimatfrågor diskuteras flitigt både hos privatpersoner och på myndighetsnivå. Det blir allt viktigare för oss alla att anpassa oss till denna förändring i samhället. Myndigheterna kommer ständigt med nya lagar och förordningar som leder till att företag behöver tänka mer på miljön. Ett steg i denna utveckling är införandet av handel med utsläppsrätter där intentionerna är att minska utsläppen från industrin. Den andra perioden har precis börjat och en ny tar vid 2012 då nya branscher så som flyget inkluderas i denna handel.

Syftet med denna studie är att undersöka hur den närmaste framtiden för SAS ser ut samt att undersöka värderingen på SAS aktien ser ut på stockholmsbörsen. Hur ser börskursen ut för SAS aktien år 2015? Hur har SAS P/E tal utvecklat sig jämfört med andra flygbolag? och hur har SAS hanterat tidigare kriser? Studien har avgränsats till en tidsperiod på tio år för SAS och fem år för de övriga flygbolagen. De flygbolag som har valts i studien utöver SAS är Lufthansa, British Airways, Norwegian och Air France-KLM. Motivet till studien har varit den turbulens som har varit kring SAS och dess aktie under början av år 2010 i samband med nyheten om en nyemission och vinstvarningar.För beräkning av börskursen har Damodarans aktievärdering med differentiell tillväxt använts i studien.

Arbete och hälsa är centrala ämnen i dagens samhälle och det ställs högre krav på anpassning och flexibilitet för människorna idag. Minskade ekonomiska resurser och omstruktureringar skapar osäkerhet i samhället och dess befolkning vilket i sin tur ger utslag på folkhälsan (Folkhälsoinstitutet, 1999). Tidigare forskning inom området har visat att miljön på vår arbetsplats i hög grad kan påverka individens hälsa då en stor del av livet tillbringas i just arbetsmiljön. Upplevelser och känsla av sammanhang, ledarskap, motivation och stress är viktiga faktorer, som gör att jag vill belysa denna problematik, som finns inom detta område. Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse ledarskap/ledarstilen har på medarbetarnas motivation och stress inom deras psykosociala arbetsmiljö.

Titel: Flygskatt ? ett lämpligt styrmedel? Nivå: Kandidatuppsats i Service Management, Maj 2006 Författare: Sanja Agbaba, Anne-Sofie Persson, Seda Yazici Institution: Institutionen för Service Management, Lunds Universitet, Campus Helsingborg Handledare: Sumi Park och Mikael Bergmasth Problematisering: Utsläppsproblemen är ett globalt dilemma som berör alla branscher inte bara nationellt men även internationellt. Därför har ett arbete inom luftfartsorganet ICAO satts igång med förhoppningar om att kunna kontrollera möjligheterna med utsläppshandel för flyg. Rådet har inom EU efterfrågat ett lagförslag från kommissionen. Det här har, i sin tur, lett till att kommissionen har utnämnt en arbetsgrupp där bland annat Sverige är med för att arbeta fram ett lagförslag Syfte: Vårt syfte med undersökningen är att beskriva, analysera och diskutera inverkan som flygskatter kan ha på en bransch inom servicesektorn.

Bakgrund: Alla företag utsätts för risk i någon grad. Ett exempel är Flygbranschen, vars intäkter kan minska betydligt om kunderna inte längre vill besöka ett resemål pga. att det skett något obehagligt i området. Om företag, i sina årsredovisningar, inte informerar om vilka risker de utsätts för, blir investerarnas prognoser av framtida kassaflöden osäkra. Investerarna kommer då att kräva en högre riskpremie, vilket förstås är negativt för företaget.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Det primära syftet med denna studie är att belysa hur piloter upplever att kommunikationen i cockpit påverkas av trötthet. Vårt sekundära syfte är att ge exempel på vad piloterna gör för att motverka trötthet under arbetet. Hur påverkas piloternas kommunikationsförmåga under trötthet? Hur påverkas kommunikationen mellan piloterna under trötthet?Vilka strategier använder piloterna för att minska tröttheten under flygningar; både förebyggande, livsstilsrelaterade strategier samt direkta åtgärder? Metod För att få en nyanserad bild av hur piloterna upplever att tröttheten påverkar kommunika-tionen dem emellan samt vilka strategier de använder sig av för att minska tröttheten under flygningen ansågs en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer vara den lämpligaste datainsamlingsmetoden. Sex intervjuer med manliga piloter mellan 31 och 37 år genom-fördes.Resultat Studiens resultat följer det nuvarande forskningsläget. Samtliga piloter upplevde att tröttheten hade en negativ inverkan på kommunikationsförmågan samt kommunikationen dem emellan.

Vi ville med vår uppsats undersöka om strategiska allianser inom den internationella Flygbranschen har lett till att medlemmarna i alliansen åtnjutit en förbättrad lönsamhet och expansion i verksamheten.Den alliansen vi hade fokus på för undersökningen var Star Alliance och vi granskade utvecklingen av de utvalda lönsamhetsmåtten hos de fem flygbolagen som var med och upprättade denna allians. Vi undersökte även lönsamhetsfaktorerna för fyra flygbolag, som för den studerade tidsperioden inte ingick i någon strategisk allians. Dessa användes som jämförelseobjekt.Urvalet gjordes utifrån att det var just dessa fem flygbolag som upprättade alliansen och att denna allians var den första av sitt slag. Urvalet av de fyra jämförelsebolagen gjordes utifrån att dessa var de få flygbolag av den traditionella typen som under studiens utvalda tidsperiod inte ingick i någon liknande allians.Vi genomförde undersökningen genom att samla information hämtad ifrån flygbolagens årsredovisningar från 1994 till 2004 och försökte upptäcka trendbrott i nyckeltalens utvecklingar efter det att Star Alliance upprättades. För att förstärka tillförlitligheten av undersökningen använde vi de fyra jämförelseflygbolagen och genomförde en statistisk hypotesprövning för att testa om det förelåg någon signifikant skillnad gällande utvecklingen av lönsamhetsfaktorerna mellan bolagen i Star Alliance och jämförelsebolagen.Resultatet av vår undersökning var att ingen tydlig lönsamhetsförbättring skett för bolagen inom Star Alliance.

En företagsform som diskuterats och blivit allt mer etablerad under de senaste decennierna är nätverk. En utveckling startade då alternativa företagsstrukturer förändrades från en hierarkiskt uppbyggd organisationsstuktur till en mer decentraliserad sådan. På dagens marknad råder en allt hårdare konkurrens och anpassning krävs för att som enskilt företag kunna utvecklas och behålla sin plats på marknaden. Ett sätt att som företag bli starkare är att samarbeta med andra aktörer och genom detta arbetssätt komplettera varandra och ta del av betydelsefull kunskap och resurser.Syftet är med utgångspunkt i studiens valda teorier inom relationsmarknadsföring undersöka vad arbete enligt dessa teorier, alternativt ej arbete enligt dessa, skapar för effekter hos flygbolag inom en allians. Detta undersöks med applicering av Flygbranschen, vilken är en bransch där många företag arbetar enligt en nätverksstruktur.

Flygbolag måste idag följa en mängd olika lagar och regler för att få bedriva sin verksamhet. Samtidigt är de verksamma i en väldigt dynamisk bransch där efterfrågan kan variera kraftigt beroende på händelser utanför företagets kontroll. De måste därmed både ha en stabil organisation samt en förmåga att förändra sig för att kunna vara konkurrenskraftiga. Organisations-strukturer beskrivs ofta som mer eller mindre stabila respektive flexibla. Uppfattningen är dock att en högre flexibilitet medför ett avkall på stabiliteten.

Bakgrund: Den senaste finansiella turbulensen på bankmarknaden har uppmärksammat att likviditetsriskhantering varit ett eftersatt område. Förtroendet för men även mellan banker minskade samtidigt som osäkerheten ökade. Detta påverkade bankernas möjligheter till att finansiera sig, vilket i sin tur ledde till ökade likviditetsrisker. Som ett sätt att öka förtroende och minska osäkerheten har Baselkommittén för banktillsyn, BCBS, föreslagit att mer information bör delges bankmarknaden. Problematisering: Om otillräcklig information om bankens likviditetsriskhantering offentliggörs, påverkar osäkerheten förtroendet för bankerna.

Forskningsproblemet i detta arbete är att karaktärisera industriellt köpbeteendet vid köp av modifikationer av kommersiella flygplan. Industriellt köpbeteende är ett forskningsområde som har fått mycket uppmärksamhet då det kan användas till att öka kundnöjdheten och effektivisera värdeskapande aktiviteter.Branschexperter är enade om att flygplansmarknaden kommer att öka och de uppskattar att mellan 27350 och 34000 nya flygplan kommer att säljas de kommande 20 åren. När dessa nya flygplan produceras kommer behovet att kunna modifiera existerande flygplan att öka. Äldre flygplan kan bland annat modifieras för att bli mer ekonomiska och öka kundupplevelsen i syfte att att konkurrera med nya flygplan. De kan även modifieras om helt för att fylla andra syften än att frakta passagerare, till exempel frakta gods eller användas som övervakningsplan.Med en ökad kunskap om det industriella köpbeteendet vid köp av modifikationer av kommersiella flygplan kan det användas fören ökad förståelse över hur marknaden ser ut och hur kunderna resonerar.

Titeln på denna kandidatuppsats är Människa vs. Maskin. En ansats till självservice och är skriven av tre studenter inom magisterprogrammet för Service Management vid Lunds Universitet. Under ett fåtal månader har vi haft möjligheten att undersöka hur människor påverkas och berörs av teknologiska framsteg på en flygplats, närmare bestämt självservice och självcheck-in på Malmö Flygplats. Självservice har blivit allt vanligare under de senaste årtionden, inte minst inom resebranschen.

Titeln på denna kandidatuppsats är Människa vs. Maskin. En ansats till självservice och är skriven av tre studenter inom magisterprogrammet för Service Management vid Lunds Universitet. Under ett fåtal månader har vi haft möjligheten att undersöka hur människor påverkas och berörs av teknologiska framsteg på en flygplats, närmare bestämt självservice och självcheck-in på Malmö Flygplats. Självservice har blivit allt vanligare under de senaste årtionden, inte minst inom resebranschen.

Bakgrund: SAS och 12 andra flygbolag startade under 2001 en marknadsplats som skulle vända sig till Flygbranschen. SAS ser dock ett behov att även göra inköp av indirekt material via någon form av e-procurementlösning, till exempel via en marknadsplats, för att på så sätt ytterligare effektivisera sin inköpsprocess. Inköp av dessa produkter lämpar sig inte för en global marknadsplats, utan sköts mer effektivt med hjälp av de marknadsplatser som redan finns på den skandinaviska marknaden. Syfte: Rapportens huvudsyfte är att ta fram lämpliga alternativ på marknadsplatser för inköp av indirekt material åt SAS. Det första delsyftet är att påvisa vilka e-procurementlösningar som är bäst lämpade för inköp av olika typer av produkter och tjänster.