Sökresultat:
350 Uppsatser om Flyganfall pć djupet - Sida 13 av 24
Relationsmarknadsföring Vs Internet
SAMMANFATTNING
Titel: Relationsmarknadsföring Vs Internet
Författare: Krzysztof Fluder
Fadi Safar
Handledare: Marie Jönsson
Kurs: Kandidatarbete, EFE305
ForskningsfrÄga: Har ett företag som tillÀmpar relationsmarknadsföring samma
slags kundrelationer och kundprofiler som ett företag dÀr man anvÀnder Internet
som försÀljningskanal?
Syfte: Att identifiera hur relationerna mellan företag/kund ser ut samt att se
om det finns en skillnad i kundprofil mellan tvÄ företag som tillÀmpar tvÄ helt
olika försÀljningskanaler inom lastpallsindustrin.
Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi granskat tvÄ företags
kundrelationer och kundprofiler. Vi intervjuade tvÄ företagsledare med olika
sorters försÀljningskanaler men inom samma bransch. NÀr vi skrev ner vÄra
intervjufrÄgor var vi tvungna att tÀnka pÄ tvÄ saker.
Politisk samverkan mellan kommuner och landsting, bygger den pĂ„ tillit? : En studie av LĂ€ns-SLAKO i Ăstergötland
Syftet Ă€r att undersöka LĂ€ns-SLAKO, samrĂ„dsorganet inom vĂ„rd- och omsorgsomrĂ„det mellan kommunerna och landstinget i Ăstergötland. MĂ„lsĂ€ttningen Ă€r att ge kunskap om de bakomliggande orsakerna till uppbyggnaden av LĂ€ns-SLAKO, att ge kunskap om hur samrĂ„det fungerar idag samt möjliga förklaringar till varför samverkan fungerar eller inte. Fokus ligger pĂ„ att undersöka vilken betydelse tillit mellan de ingĂ„ende parterna har, för att Ă„stadkomma en fungerande samverkan. Syftet Ă€r ocksĂ„ att undersöka huruvida graden av tillit pĂ„verkar legitimiteten för LĂ€ns-SLAKO som politiskt organ. Studien har utförts som en fallstudie med LĂ€ns-SLAKO som enda undersökningsobjekt. Det Ă€r en lĂ€mplig metod nĂ€r syftet Ă€r att undersöka en nutida företeelse pĂ„ djupet och i dess verkliga sammanhang.
OhÀlsans framfart i det moderna samhÀllet: En studie om skolpersonalens upplevelse av ohÀlsa bland ungdomar pÄ högstadiet
Syftet med denna uppsats var att undersöka om personalen pÄ högstadiet upplever att ungdomar pÄ högstadiet upplever ohÀlsa. Om detta var fallet sÄ ville jag ta reda pÄ hur det visar sig hos eleverna enligt personalen, samt vad det beror pÄ i sÄ fall? Jag anvÀnde mig av en kvalitativ undersökning i studien dÄ jag ville gÄ till djupet med frÄgorna och för att kunna stÀlla följd frÄgor vid intervjutillfÀllena. Intervjuerna genomfördes med personal pÄ fyra högstadieskolor dÄ jag ville ta reda pÄ hur personalen uppfattar ungdomarnas ohÀlsa dÄ de har kontakt och ser barnen/ungdomarna och deras vardag.Ungdomar idag stÀlls inför en massa nya intryck och val som de mÄste ta stÀllning till. PÄ skolan har de krav pÄ sig att prestera bra för att fÄ bra betyg för att sen kunna vÀlja den skolan de vill gÄ nÀr de har kommit pÄ vad de vill bli i livet.
"Ur djupet" frÄn Linnéuniversitetet i VÀxjö : En socialpsykologisk studie av en psykosocial arbetsplatsmiljö under tre decennier
Sammanfattning Uppsatsen Àr en socialpsykologisk studie med syfte att försöka tolka och förstÄ nÄgra personers berÀttelser om hur deras psykosociala arbetsmiljö formats, förÀndrats och utvecklats vid lÀrosÀtet i VÀxjö som varit deras arbetsplats under nÀrmare trettiofem Ärs tid inom vilken det skett tvÄ stora organisationsförÀndringar dels vid bildandet av VÀxjö universitet och dels fusionen med Högskolan i Kalmar och bildandet av Linnéuniversitetet. Jag var intresserad att fÄ veta nÄgot om deras upplevelser av att arbeta inom de tre organisationerna samt erfarenheter av de bÄda organisationsförÀndringarna.I studien redovisas vad som framkommit ur berÀttelser frÄn fyra personer med en mycket lÄng anstÀllningstid och som dessutom Àr mycket respekterade och har hög kompetens inom sina omrÄden vilket enligt min bedömning, kan symbolisera nÄgot av trygga ankare inom universitetet. Upplevelsen av att arbeta inom Högskolan i VÀxjö 1977-1998 beskrivs av samtliga respondenter som en positiv tid.  Av intervjusvaren framgÄr en samstÀmmighet som enligt min tolkning innebar en demokratisk anda och mycket bra ledarskap. Upplevelsen av att arbeta inom VÀxjö Universitet 1999-2009, beskrivs inte lika samstÀmmigt som föregÄende. Det framkommer Äsikter som att det innovativa övergick till mer byrÄkratisk ordning och att man byggde pÄ det som redan var och det som tillkom var forskningen.Den psykosociala arbetsmiljön inom Linnéuniversitetet 2010 fram till vÄren 2012 beskrivs av merparten av respondenterna som stram hierarki, rÀtt utbildning Àr viktigt, alienation, osÀkerhet, bekymmer, frÄgetecken, likgiltighet, passivitet, kulturkrock och personalflykt samt avsaknad av ledarskap.
Biologiundervisning pÄ gymnasiet: en jÀmförelse mellan Sverige och Tyskland
Examensarbetet handlar om en jÀmförelse av Sveriges och Tysklands skolsystem pÄ gymnasienivÄ. Syftet Àr, att utifrÄn ett lÀrarperspektiv analysera hur de tvÄ olika skolsystemen pÄverkar undervisning i Àmnet biologi. JÀmförelsen Àr baserad pÄ bÄda lÀndernas styrdokument samt informationsmaterial som finns allmÀnt tillgÀnglig pÄ myndigheternas informationsplattformer och stöds med lÀrarintervjuer som genomfördes i gymnasieskolor i Sverige och i Tyskland.
Den största skillnaden Àr att Tyskland har ett centralstyrt utbildningssystem dÀr ansvaret ligger pÄ delstaternas regering medan ansvaret för utbildningen i Sverige ligger pÄ varje enskild kommun. En stor skillnad finns i bÄda lÀndernas slutexamen. Det tyska ?Abitur? som ger högskolebehörighet Àr ett helhetsbetyg av alla kurser som ingÄr i antagningskraven under de sista tvÄ Ären och prestanda i slutexamen.
Felhantering vid informationsutbyte mellan IT-system
Problemet med hantering av fel vid informationsutbyte mellan system hos stora företag med komplex IT-arkitektur Àr bakgrunden till varför denna rapport har skrivits. Det primÀra företaget i denna studie har varit Sandvik AB.Typiska fel som kan uppstÄ i sÄdana sammanhang Àr sÄ kallade logiska fel. Definitionen av ett logiskt fel Àr ett fel som pÄverkar processens funktionalitet vid utbyte av information mellan tvÄ eller flera system. Exempel pÄ sÄdana fel Àr att ett visst system behöver en viss speciell information eller har vissa regler uppsatta för att kunna ta emot information frÄn ett annat system. NÀr det hÀnvisas till tekniska fel, sÄ avses fel som kan uppstÄ i den tekniska infrastukturen.Problemet med logiska fel finner man mest i distribuerade system och i SOA-arkitektur dÀr det finns en anledning till detta pÄ grund av dess uppbyggnad och lösa kopplingar mellan system.
Styrningens pÄverkan pÄ butikschefers motivation
Bakgrund: Sedan 1990-talet har de stora klÀdkedjorna tagit allt större marknadsandelar, vilket i sin tur har lett till att klÀdbranschen blivit mer centraliserad. PÄ grund av detta blir butikschefen, som har huvudansvaret för butiken, mer styrd i sitt arbete. Butikschefen har mÄl att förhÄlla sig till samtidigt som han eller hon blir styrd i sina handlingar för att uppnÄ mÄlet.Syfte: Syftet Àr att genom intervjuer ge en förstÄelse för hur butikschefers motivation pÄverkas av den utformade styrningen och redogöra för vilka motivationsfaktorer butikscheferna finner mest motiverande i sitt arbete.Genomförande: Studien har genomförts genom sex semistrukturerade intervjuer med butikschefer och Àr i och med det en kvalitativ metod. Detta metodval möjliggör att studera butikscheferna mer pÄ djupet. Intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats med hjÀlp av teoriramen i studien.
Drömklassrummet ? finns det?
BAKGRUND:Innebörden i begreppet ?god klassrumsmiljö? kan sÀgas bestÄ av faktorer i tvÄ kategorier. Dels fysiska faktorer somljus, ljud, luft och lokaler och dels mer ogripbara faktorer som stÀmningen i barngruppen och hur pedagogernagenom sitt förhÄllningssÀtt skapar utrymme för lek och lÀrande. Leken Àr en del av förskoleklassen ochsociokulturella aspekter Àr mycket vÀsentliga för hela verksamheten. Det innebÀr att barnen pÄverkas av den socialaoch kulturella vÀrld de lever i och genom leken lÀr sig dess sociala och kulturella koder.
Simulering av ventilationsbehov: vid framtida produktionsökning i Renströmsgruvan
Ventilation anvÀnds i underjordsgruvor för att tillföra syre, spÀda och transportera ut föroreningar samt kontrollera arbetsklimatet. De föroreningar som förekommer Àr frÀmst avgaser frÄn dieseldrivna maskiner och skjutgaser. Den luftmÀngd som krÀvs för att kontrollera dessa föroreningar beror dÀrmed pÄ antalet och storlek pÄ maskiner respektive sprÀngningar. Boliden AB har för avsikt att höja Ärsproduktionen i Renströmsgruvan till 400 kton frÄn dagens 300 kton. En undersökning krÀvs dÀrför för att bestÀmma om dagens huvudflÀktar Àr tillrÀckliga samt eventuell utbyggnad av infrastrukturen.
JÀmförelse mellan sÀttningsberÀkningar med PLAXIS och
mÀtningar in-situ
Under september mĂ„nad Ă„r 1995 pĂ„börjades utlĂ€ggningen av jordmaterial för den provbank vilken upprĂ€ttades dĂ„ Ăresundsbron skulle byggas. I detta fullskaleförsök kontrollerades massorna genom olika sonderingsmetoder och Ă€ven sĂ€ttningarnas utveckling. Uppbyggda för provbanken var en höjd pĂ„ 4,5 m och sjĂ€lva försöksomrĂ„det hade en lĂ€ngd pĂ„ 40 m och en bredd pĂ„ 9 m. I detta arbete har syftet varit att studera provbanken i Petersborg och jĂ€mföra de uppmĂ€tta sĂ€ttningarna mot de numeriska simuleringarna. De numeriska modeller som har skapats i finita elementprogrammet PLAXIS Ă€r baserade pĂ„ de utförda geotekniska undersökningarna.
Rabatterade erbjudanden ur ett företagsperspektiv - En studie av konfektionsbranschen
Bakgrund och problem ? KlÀdbutikerna försöker pÄ olika sÀtt att locka konsumenter med olikaerbjudanden. Varje Är möts konsumenter till exempel av den Ärliga mellandagsrean, numera finnsÀven vÄrrea, sommarrea och andra utförsÀljningstillfÀllen. Kotler & Keller (2006) menar attanvÀndning av rabatter har blivit ett förfaringssÀtt bland en överraskande stor andel företag.Syftet med vÄr uppsats Àr att kartlÀgga hur konfektionsbranschen arbetar med rabatteradeerbjudanden. Vi vill undersöka hur de ansvariga i klÀdföretag resonerar och agerar kringrabatterade erbjudanden betrÀffande pÄverkande faktorer, orsaker och planering.Metod ? Undersökningen utförs genom en survey pÄ 30 företag i konfektionsbranschen, varav16 deltog.
IT och Datahantering vid Börsnotering
Sedan Sveriges första reglerade börs grundades 1863 har de lagar och föreskrifter som gÀller börsintroduktion och handel med vÀrdepapper till stor del anpassats efter de nya tidernas förutsÀttningar och behov, inte minst efter gemensamma EU-regler till följd av ökad globalisering och internationalisering. Handeln med vÀrdepapper Àr ocksÄ ett utav Sveriges mest reglerade omrÄden, med stort offentligt inflytande och mÄnga kontrollverksamheter. Trots denna genomgripande reglering, bÄde nationellt och globalt, finns en viktig del i företagsvÀrldens utveckling som nÀrmast tycks ha förbisetts: IT-revolutionen.Denna uppsats syftar till att bistÄ smÄ till medelstora företag med ett antal verktyg, för att de sjÀlva ska kunna föra diskussioner kring vilka ÄtgÀrder som kan bli nödvÀndiga för att sÀkerstÀlla lÀmplig hantering av IT och datasystem, dÄ en börsnotering stundar. Fokus kommer att ligga pÄ smÄ till medelstora svenska företag inom dagligvarusektorn, vilka avser att noteras pÄ stockholmsbörsens Small Cap lista.Det finns idag endast ett fÄtal lagar eller regler som rör IT och data i samband med börsnoteringar. Bland dem kan nÀmnas att viss information krÀvs pÄ företagets hemsida samt att en loggbok skall föras över vem som delges information och nÀr.
LÀgesbilder inom krishanteringsorganisationer : Att skapa mening i osÀkra situationer
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur polismyndigheten och rÀddningstjÀnsten i JÀmtlands lÀn, som tvÄ krishanteringsorganisationer ser pÄ begreppet lÀgesbild och vilka behov lÀgesbilden uppfyller, samt att undersöka meningsskapandet pÄ individnivÄ som ligger till grund för skapandet av lÀgesbild.I studien har en kvalitativ forskningsmetod anvÀnts dÀr data samlats in genom intervjuer och observationer. UtgÄngspunkten har varit en fenomenologisk ansats dÀr syftet varit att undersöka ett fenomen pÄ djupet. Till vÄr hjÀlp har vi haft ett teoretiskt ramverk som utgÄtt ifrÄn symbolisk interaktionism med fokus pÄ Karl E. Weicks (1995) meningsskapandeteori. Teorier om meningsskapande har anvÀnts för att kunna studera meningsskapandeprocessen som ligger till grund för hur individen skapar mening under upprÀttandet av lÀgesbilder.Resultatet visar att det inte finns en entydig och exakt bild av vad en lÀgesbild Àr och vilken definition en lÀgesbild ska ha.
Att kompromissa inför sitt arbetsliv? en enkÀtstudie om elever i 1990-talets kölvatten
1990-talet med sina ?krisÄr? satte djupa spÄr i Sveriges samhÀllsutveckling och vÄra ungdomar som Àr en ytterst konjunkturkÀnslig grupp har blivit sÀrskilt drabbade, inte minst nÀr det gÀller möjligheten att kunna försörja sig sjÀlva. Till detta kommer utvecklingen av nya ungdomskulturer som stÀller vÄra traditionella synsÀtt pÄ levnadssÀtt och karriÀr mot vÀggen.
Syftet med min undersökning var att fÄ veta om elever pÄ tre yrkesförberedande gymnasieprogram utifrÄn sina program och genom sina föresatser och strategier kan möta villkoren pÄ arbetsmarknaden. Jag har, för att ge undersökningen en problembakgrund, tagit hjÀlp av tidigare undersökningar, rent informationsmaterial och aktuell statistik. Detta för att fÄ reda pÄ vilka attityder och vÀrderingar ungdomar har i förhÄllande till arbetslivet, vilka villkor och prognoser som vÀntar eleverna inom de olika yrkesgenrerna och till sist vad som kan pÄverka att de eventuellt blir arbetslösa.
För att gÄ pÄ djupet kring vilka grundlÀggande villkor som kan ligga bakom elevernas handlingssÀtt och strategier inför arbetslivet, sÄ har jag i mina teoretiska perspektiv anvÀnt bÄde sociologiska och socialpsykologiska teser.
Jag har utifrÄn ovanstÄende bakgrund, och utifrÄn en kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning, tagit reda pÄ hur sammanlagt 45 elever pÄ Barn- och fritidsprogrammet, Fordons- och transportprogrammet och OmvÄrdnadsprogrammet navigerar inför sina kommande arbetsliv, vilka erfarenheter och förutsÀttningar de har och om de dÀrigenom kan anses vara beredda att möta villkoren pÄ dagens arbetsmarknad, dÄ frÀmst utifrÄn sina utbildningsomrÄden.
Efter att resultatet var sammanstÀllt och analyserat sÄ kan jag, mycket pÄ grund av den gynnsamma utveckling som Sverige för tillfÀllet (ht-2006) befinner sig i, generellt och med stor sannolikhet slÄ fast att eleverna, med vissa skillnader utifrÄn sina program, i det stora hela Àr beredda att möta villkoren pÄ dagens arbetsmarknad..
FoU : Företagens tillvÀgagÄngssÀtt vid aktivering av utvecklingsutgifter
MÄnga stora svenska företag har nÄtt sina positioner genom att bearbeta innovatörers uppfinningar pÄ ett sÀtt sÄ att företaget vÀxer i sitt kunskapsförsprÄng. Detta uppnÄs genom att investera i forskning och utveckling (FoU). FöresprÄkare för aktivering av immateriella resurser sÄsom utvecklingsutgifter pÄstÄr att aktiveringen av utvecklingsutgifter Àr svÄrbedömd, eftersom det i de immateriella investeringarna alltid finns en osÀkerhet, dÄ utgifterna inte alltid kan leda till en slutprodukt och ge framtida nytta för företagen.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska börsnoterade företag gÄr tillvÀga för att uppfylla kriterierna i IAS 38 (International Accounting Standard) och aktivera utvecklingsutgifter samt förstÄ företagens resonemang för bedömning och beslut vid en aktivering. Vilka redovisningsprinciper som Àr relevanta vid detta beslut ska Àven undersökas.De utvalda företagen som ingick i undersökningen Àr Atlas Copco, Scania och AstraZeneca. För att kunna studera en avgrÀnsad aspekt av ett problem pÄ djupet under en begrÀnsad tidsrymd anvÀnder sig forskarna av en fallstudie.