Sökresultat:
350 Uppsatser om Flyganfall pć djupet - Sida 12 av 24
VÀrdering till verkligt vÀrde - enklare eller svÄrare aktievÀrdering?
Sedan införandet av IASB:s redovisningsregler Är 2005 har mÄnga Àndringar skett, dÄ svenska företag skulle börja redovisa enligt den nya redovisningspraxisen. Bland annat vÀrderar man numera vissa tillgÄngar till verkligt vÀrde. Uppsatsen undersöker tre poster pÄ djupet som alla har pÄverkats av dessa nya vÀrderingsregler och som numera vÀrderas till verkligt vÀrde. Dessa tre Àr Pensionsskulder som vÀrderas enligt IAS 19, Finansiella instrument som vÀrderas enligt IAS 39, samt Förvaltningsfastigheter som vÀrderas enligt IAS 40. DÄ dessa poster av tillgÄngar och skulder skiljer sig frÄn varandra innebÀr det att det uppstÄr olika problem och frÄgor vid vÀrdering till verkligt vÀrde.Uppsatsens Àmne Àr införandet av verkligt vÀrde och attityden gentemot denna nya vÀrderingsmetod.
Betalar du för en tygbit eller en kÀnsla? : vad Àr det konsumenter efterstrÀvar vid köp av klÀder?
I det samhÀlle som vi lever i idag, konsumerar vi inte enbart för att tillfredstÀlla det grundlÀggande behov som alla mÀnniskor har; vÀrme, mat, vatten. Konsumtionen har idag övergÄtt frÄn att vara nÄgot nödvÀndigt till att bli en form av fritidssysselsÀttning, intresse, en form av njutning. Vi utsÀtts dagligen för reklam och media som berÀttar för oss vad som Àr det senaste och hur vi ska se ut. Detta Àr nÄgot som pÄverkar oss alla, men vi kan se det extra tydligt i den lite yngre generationen, tonÄringar och uppÄt.Denna rapport har för avsikt att utreda vad det Àr för behov som frÀmst ungdomarna försöker tillfredstÀlla genom sin konsumtion av klÀder. NÀr vi inte handlar klÀder endast för att hÄlla oss varma, vad Àr det dÄ som gör att vi handlar? Jo, det Àr pÄ grund utav det metavÀrde som varumÀrkena laddas med.
Konventionellt system eller reducerad jordbearbetning med mullsÄdd : etableringsteknik och ekonomi vid sockerbetsodling
I detta arbete har jag gjort en jÀmförelse mellan ett konventionellt system med plöjning
och en reducerad jordbearbetning i ett mullsÄddsystem för att försöka hitta skillnaderna i
etableringsteknik och ekonomi.
I bÄde det konventionella och det reducerade jordbearbetningssystemet vill man skapa en
genomluckring av jorden. Syftet med bearbetningen Àr ocksÄ att mylla ner gödsel och
skörderester, samt att bekÀmpa ogrÀs och bereda en optimal sÄbÀdd.
VÀxtföljden i ett mullsÄddsystem har stor betydelse i sockerbetsodling. Den gynnar
sockerbetornas tillvÀxt genom en god markstruktur och tillgÄng till vÀxtnÀring, samtidigt
som den minskar risken för vÀxtsjukdomar och etablering av ogrÀs.
Eftersom sockerbetans rötter mÄste vÀxa pÄ djupet sÄ Àr jordstrukturen avgörande. En bra
miljö för rötterna gör att de kan ta upp syre, vatten och nÀringsÀmnen ur jordprofilen.
MullsÄdd ingÄr i det reducerade jordbearbetningssystemet som bygger pÄ en grund
jordbearbetning genom vilken man myllar in halm och skörderester i markytan. Dessa
bryts sedan ner genom biologisk aktivitet av mikroorganismer och daggmaskar i marken.
Studien har visat att valet av ett mullsÄddsystem resulterar i en nÀstintill halverad
brÀnslekostnad och ett reducerat antal arbetstimmar.
En hÄllbar ekonomi inom vÀxtodling handlar om att hÄlla odlingskostnaderna nere genom
att bland annat fÄ ner maskinkostnaderna.
?Man borde inte fÄ betyg i idrotten, för det Àr mer typ leka och ha kul? : En studie om betygssÀttning och bedömning i idrott och hÀlsa
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur lÀrare och elever ser pÄ betyg och bedömning i Àmnet idrott och hÀlsa och hur lÀrarens planering pÄverkas av betyg och bedömning. Min frÄgestÀllning var:? Hur tÀnker lÀrare i idrott och hÀlsa kring betyg och bedömning?? PÄ vilka sÀtt menar lÀrare att betygssÀttningen pÄverkar planeringen av Àmnet idrott och hÀlsas innehÄll?? Vilken kunskap har eleverna om betyg? MetodJag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer för att komma mitt forskningsomrÄde in pÄ djupet. Intervjuerna skedde med tre lÀrare och fyra olika grupper med elever, totalt 12 elever. Grupperna varierade i storlek, frÄn tvÄ elever till fyra elever i varje. ResultatLÀrarna menar att betygssÀttningen och bedömningen pÄverkar planeringen i Àmnet.
Ett grönskande varumÀrke : Hur kan ett företag stÀrka sitt varumÀrkeskapital med hjÀlp av miljömÀssigt ansvarstagande?
Företag idag investerar allt mer i vad som benÀmns som varumÀrkeskapital. VarumÀrkeskapital Àr de dimensioner som Àr direkt kopplade till varumÀrkets namn och symbol, sÄ som varumÀrkeskÀnnedom, upplevd kvalité, varumÀrkeslojalitet och varumÀrkesassociationer. MiljömÀssigt ansvarstagande Àr ocksÄ nÄgot bÄde kunder och företag pÄ senare tid allt mer vÀrderar. Det finns flera olika sÀtt att vara miljömÀssigt ansvarstagande pÄ. En möjlig definition av begreppet miljömÀssigt ansvarstagande Àr: MÀnniskans möjlighet att möta dagens resursbehov effektivt för att garantera framtidens behov av resurser och skydda biosfÀren.
Dressyrryttarens styrka och bÄlstabilitet : en studie i tvÄ delar
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att ur ett motivationsperspektiv undersöka vilka faktorer som gör att unga elitskidÄkare slutar respektive fortsÀtter tÀvla i lÀngdskidÄkning pÄ elitnivÄ.FrÄgestÀllningarna Àr:Vad fick de elitaktiva att fortsÀtta?Vad fick de elitaktiva att sluta?MetodVi valde att göra en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats dÀr vi gjorde intervjuer med Ätta informanter. Vi ville komma ner pÄ djupet och fÄ reda pÄ hur dessa personer uppfattat sina situationer inom berört Àmne. Undersökningsgruppen utgjordes av personer som Àr elitaktiva samt har varit elitaktiva inom lÀngdskidÄkning i Äldrarna 20-26. Urvalskriterier var goda meriter bÄde nationellt och internationellt.
KVARTERSSTADENS à TERKOMST? : Visioner och rektioner pÄ ett tÀtare Stockholm
Vi utgick frÄn att stÀlla oss frÄgan hur den offentliga miljön i en galleria blir attraktiv och trivsam för besökare. Vi hade tidigare uppmÀrksammat att gallerian i vÄr studiestad inte lÀmnade ett minnesvÀrt intryck och ville dÀrför gÄ pÄ djupet i detta Àmne. Vi har i vÄr uppsats observerat fyra gallerior i syd- och mellansverige för att hitta framgÄngsreceptet för att en centralt belÀgen galleria ska bli attraktiv och trivsam. Vi stÀllde oss dÄ frÄgan: hur kan en attraktiv och trivsam offentlig miljö skapas i en centralt belÀgen galleria i en medelstor stad? Syftet var att finna de faktorer som gör en galleria attraktiv för besökarna, nÀr det gÀller de offentliga ytorna.
Den dolda pensionsskulden ? en fallstudie i tre skÄnska kommuner
Syfte: Syftet Àr att skapa en förstÄelse för den problematik som orsakats av blandmodellen, som Àr det lagstiftade sÀttet att redovisa pensioner i kommuner. Den Àr inte förenlig med god redovisningssed. Detta har orsakat att kommuner avviker frÄn lagstiftningen. Vidare undersöks motiven till införandet av blandmodellen samt hur vÀl kommunerna stÄr rustade inför de kommande pensionsutbetalningarna. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ metod eftersom syftet Àr att undersöka ett fÄtal fall pÄ djupet.
MÄste jag tÀvla pÄ idrotten i skolan?
Syfte och frÄgestÀllningI hur stor utstrÀckning anvÀnds tÀvlingspraktiken i Idrott och HÀlsa, och hur pÄverkar detta Àmnets karaktÀr?Jag ska i min undersökning försöka se hur elever i skolan upplever tÀvlingar under idrotten i skolan. Jag kommer att anvÀnda mig av Lars-Magnus Engströms (2002) teori om idrottens praktiker och logiker, vilka redogörs nÀrmare för under punkten Teoretiskt perspektiv. Jag vill finna de kÀnslor och tankar som uppstÄr dÄ eleverna försÀtts i den s.k. tÀvlingspraktiken, dÀr aktiviteten i sig handlar om jÀmförande.
Och nu blir det reklamfilm, igen! : En jÀmförande studie av Riksdagspartiernas valfilmer till Riksdagsvalen 2010 och 2014
Problemformulering och syfte: Första gÄngen de politiska partierna erbjöds att köpa reklamtid av de kommersiella tv-kanalerna var i samband med EU-valet 2009. DÄ tv Ànnu Àr ett av de starkaste medierna Àr det ett effektivt sÀtt för partierna att nÄ ut med sina budskap. DÀrför Àr det intressant att undersöka politiska valfilmers utveckling dÄ vi nu har tvÄ Riksdagsval bakom oss dÀr valfilmer har sÀnts i tv. Genom att undersöka filmerna pÄ djupet Àmnar vi ta reda pÄ hur retoriken och bilderna i valfilmerna samverkar för, att övertyga vÀljaren, samt se hur partierna bygger upp sitt varumÀrke.Teori: I vÄr studie har vi utgÄtt frÄn den politiska kommunikationen som grund och dÀrefter gjort djupdykningar i sÄvÀl varumÀrkesbyggande som det audio-visuella teorierna; retorisk och semiotisk analys.Metod och material: Vi har anvÀnt tvÄ kvalitativa metoder i vÄr studie - dels retorisk och dels semiotisk. Materialet utgörs av en valfilm för varje riksdagsparti och valÄr 2010 samt 2014.
En anpassad monteringslayout baserad pÄ teorier inom produktionsutveckling och ergonomi
Till följd av globalisering och en vÀxande konkurrens stÀlls det i dag allt större krav pÄ organisationer. För att möta den hÄrdnande konkurrensen Àr det vanligt att företag implementerar olika kvalitetsprogram. Dessa förÀndringar ses som nödvÀndiga ÄtgÀrder för att kunna bibehÄlla marknadsandelar och vara konkurrenskraftiga. Genom att införa Lean-verktyg och arbeta med stÀndiga förbÀttringar minskar riskerna för att produktionen lÀggs ned eller flyttas till lÄgkostnadslÀnder.Som examensarbete har författarna valt att studera ett av dessa Lean-verktyg som anvÀnds för stÀlltidsreducering. Verktyget benÀmns SMED och stÄr för ?Single Minute Exchange of Die? vilket syftar till att öka maskintillgÀngligheten genom effektivare verktygsbyte mellan olika produkter.
?Jamen, varför sluta Du dÄ?? : en studie om varför unga seniorer fortsatt respektive slutat med lÀngdskidÄkning pÄ elitnivÄ
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att ur ett motivationsperspektiv undersöka vilka faktorer som gör att unga elitskidÄkare slutar respektive fortsÀtter tÀvla i lÀngdskidÄkning pÄ elitnivÄ.FrÄgestÀllningarna Àr:Vad fick de elitaktiva att fortsÀtta?Vad fick de elitaktiva att sluta?MetodVi valde att göra en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats dÀr vi gjorde intervjuer med Ätta informanter. Vi ville komma ner pÄ djupet och fÄ reda pÄ hur dessa personer uppfattat sina situationer inom berört Àmne. Undersökningsgruppen utgjordes av personer som Àr elitaktiva samt har varit elitaktiva inom lÀngdskidÄkning i Äldrarna 20-26. Urvalskriterier var goda meriter bÄde nationellt och internationellt.
Hur kan en attraktiv och trivsam offentlig miljö skapas i en centralt belÀgen galleria i en medelstor stad?
Vi utgick frÄn att stÀlla oss frÄgan hur den offentliga miljön i en galleria blir attraktiv och trivsam för besökare. Vi hade tidigare uppmÀrksammat att gallerian i vÄr studiestad inte lÀmnade ett minnesvÀrt intryck och ville dÀrför gÄ pÄ djupet i detta Àmne. Vi har i vÄr uppsats observerat fyra gallerior i syd- och mellansverige för att hitta framgÄngsreceptet för att en centralt belÀgen galleria ska bli attraktiv och trivsam. Vi stÀllde oss dÄ frÄgan: hur kan en attraktiv och trivsam offentlig miljö skapas i en centralt belÀgen galleria i en medelstor stad? Syftet var att finna de faktorer som gör en galleria attraktiv för besökarna, nÀr det gÀller de offentliga ytorna.
Informellt ledarskap och hierarkibildning i grupper : En interaktiv studie
SammanfattningInformellt ledarskap och hierarkibildning i grupperSyftet med denna uppsats Àr i huvudsak att studera hur man som formell ledare pÄverkar hierarkibildning och styrkan i det informella ledarskapet. Ett andra syfte har ocksÄ varit att undersöka huruvida den interaktiva forskningsdesignen Àr tillÀmplig i en magisteruppsats. Den metod jag har anvÀnt Àr strukturerade och ostrukturerade observationer som jag har reflekterat över tillsammans med en praktiker. Detta har skapat lÀrprocesser hos oss bÄda och har genererat kunskap.De resultat jag har kommit fram till Àr att relationen mellan den formella ledaren och varje enskild gruppmedlem Àr viktig. Den relationen förhindrar hierarkibildning och avlastar den kÀnslomÀssiga stress som kan föregÄ hierarkibildning, genom bland annat konfliktlösning.
Boksamtal om skönlitteratur med syftet att utveckla elevers lÀsförstÄelse
Med svenska elevers sjunkande resultat i lÀsförstÄelse som utgÄngspunkt var syftet med detta sjÀlvstÀndiga arbete att ta reda pÄ vilken syn lÀrarna har pÄ arbete med boksamtal om skönlitteratur, med syftet att utveckla elevernas lÀsförstÄelse. VÄrt syfte var Àven att i linje med detta undersöka huruvida lÀrare arbetar med boksamtal om skönlitteratur och i sÄ fall hur de gör. Vi har anvÀnt oss av tvÄ teorier. Den ena Àr framtagen av författaren och forskaren Aidan Chambers och handlar om boksamtal. Den andra teorin Àr framtagen av Judith A.