Syftet med denna studie är att lyfta fram problematiken kring Flickor med ADHD diagnos. Att utforska hur dessa kan upptäckas samt vilka tillvägagångssätt man kan använda sig som pedagog för att ge dem det stöd och hjälp de behöver. För att kunna belysa frågorna kring detta ämne genomfördes tre intervjuer med tre verksamma specialpedagoger. Intervjuerna tolkades med hjälp av kvalitativ metodik. Resultatet beskriver specialpedagogers syn på Flickor med ADHD diagnos i skolan samt lyfter fram vilka metoder specialpedagoger använder sig utav för att ge dessa Flickor det stöd de behöver.

Uppsatsen handlar om Flickor och pojkars innelek i åldern 4-6 år. Vi behandlar först vad forskning och litteratur säger om lek i ett genusperspektiv därefter redovisar vi våra problempreciseringar som är: ? Hur leker Flickor och pojkar? ? Hur utspelar sig leksituationerna och dess innehåll? ? Finns det likheter och olikheter i Flickor och pojkars innelek? Vårt resultat har vi fått med hjälp av observationer. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och tagit hjälp av videokamera samt papper och penna. Det vi sett i stort i vårt resultat är att Flickors lek består av familjelekar och lekar med vårdande tema.

Pedagogers syn på pojkar och Flickor, i enlighet mot de traditionella könsmönstren, har förändrats över tid. I dagens fritidshem ska Flickor och pojkar ha samma möjligheter och lika rättigheter. Studiens syfte är att öka kunskapen kring fritidspedagogers syn på de traditionella könsmönstren samt hur de bemöter Flickor och pojkar utifrån dessa. Frågeställningen som är framtagen vill belysa om de traditionella könsmönstren påverkar fritidspedagogers syn på Flickor och pojkar samt om de arbetar för jämställdhet mellan pojkar och Flickor. I studien skildras även tidigare forskning som bland annat belyser pedagogers syn på pojkar och Flickor.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur läsintresse och läsvanor ser ut bland pojkar respektive Flickor i gymnasiet. I min bakgrund har jag använt mig av forskningslitteratur som behandlar ämnet hur lärare använder sig av skönlitteratur i skolan och hur läsintresset ser ut bland pojkar och Flickor. I min undersökning har jag använt mig av kvalitativ metod, intervjuer och enkäter. I intervjuundersökningen ingick tre svensklärare som delade med sig av sina erfarenheter. I undersökningen framkom det att lärarna använde sig av ett varierat och kreativt arbetssätt, för att öka läsintresset bland både pojkar och Flickor.

Syftet med studien var att ge en bild av hur problematiken kunde se ut för Flickor med AD/HD samt hur professionella inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) resonerade kring detta. Vidare var syftet att undersöka vilka insatser BUP kunde erbjuda dessa Flickor.Empirin bestod av tre delar, en litteraturstudie, en mindre registerstudie, som kartlade förekomsten av Flickor med AD/HD-diagnos inom BUP i Stockholms län, och en kvalitativ intervjustudie med tre psykologer och en läkare, alla verksamma inom BUP i Stockholm. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk och resultaten analyserades utifrån ett feministiskt perspektiv och ett genusperspektiv. Resultatet visade att kunskapsläget kring Flickor med AD/HD idag var bristande. Både forskning och litteratur kring ämnet samt intervjupersonernas utsagor visade att Flickor med AD/HD ofta uppvisade andra symptom än pojkar.

Personer med Aspergers syndrom har svårigheter inom det sociala samspelet. De är intresserade av kompisrelationer men har svårt att behålla vänner. Det är viktigt att människor i skolmiljön innehar en förståelse för elever med Asperger. Tidigare forskning är nästintill enbart baserad på pojkar och den här undersökningen utgår ifrån Flickor. En kvalitativ metod användes med semistrukturerade intervjuer.

En undersökning om Flickors och pojkars eventuella olika värderingar och strategier vid teknisk problemlösning och konstruktion. Tar sig Flickor och pojkar an uppgiften på samma sätt? Lägger de lika stor vikt vid estetisk utformning respektive funktion? Undersökningen är gjord i åk 5..

Syftet med denna studie var att undersöka om och hur Flickor påverkas av sociala medier, med inriktning på fenomenen Facebook och Instagram. Studien omfattar 78 stycken enkäter besvarade av Flickor som är mellan 14 och 15 år gamla och går på olika högstadieskolor i norra Sverige. Resultaten visar att de flesta av Flickorna har konton på sociala medier och använder dessa regelbundet. Nästan alla har tillgång till internet via deras mobiltelefon vilket gör att sociala medier ständigt är närvarande. Slutsatsen i vår studie visar på att Flickornas utseende tycks spela en stor roll när de presenterar sig själva på sociala medier.

Föreliggande studie har som syfte att ta reda på varför en del av de muslimska Flickor på grundskolans senare år bär slöja samt ta reda varför den andra delen av de muslimska Flickor inte bär slöja. Studien tar vidare upp vilka attityder dessa Flickor stött på i sin vardag. Studiens metod är av kvalitativ metod i form av intervjuer där jag har intervjuat tre muslimska Flickor som bär slöja samt tre muslimska Flickor som inte bär slöja. Intervjuerna har sedan transkriberats och med hjälp av transkriberingen har ett resultat kunnat genomföras. Elevernas medverkan har godkänts av vårdnadshavaren.

Bakgrund Studien tar sin utgångspunkt i samhället Dalsjöfors och Idrottsföreningen Dalsjöfors GoIF. Syfte Denna studie fokuserar på tioåriga Flickor och deras upplevelse av identitet. Syftet är att undersöka och beskriva hur unga Flickors identitet formas och influeras genom möte och relationer till boendeorten, fritidsaktiviteten och media. Övergripandefrågeställning Hur skapar unga Flickor sin identitet? Metod Undersökningen är kvalitativ i sin karaktär och genomfördes med hjälp av metodtriangulering. De metoder som använts är observationer, en fokusgrupp med åtta Flickor i tioårsåldern, samt intervjuer med fyra av Flickornas föräldrar.

Studiens syfte är att ta reda på hur elever skattar sin förmåga i matematik, i vilken utsträckning självskattning beror av kön och hur självskattningen kan förstås och förklaras. Studien innehåller en litteraturstudie och en empirisk del. Den empiriska delen består av en undersökning. I undersökningen deltog 19 elever i år 6, som besvarade en enkät. Åtta av dessa elever intervjuades sedan.De resultat som framkommit genom undersökningen visar bland annat att Flickor och pojkar är samstämmiga om att Flickor har dåligt självförtroende och att pojkar har eller säger sig ha bra självförtroende.

Detta arbete har gått ut på att ta reda på hur tanken om fostran av Flickor och pojkar som läser har sett ut samt om tanken om uppfostran finns kvar i dagens barnlitteratur. Undersökningen och analysen i uppsatsen utgår från tre texter. De tre texterna är Tummelisa, Pippi Långstrump och Prinsessan Tilda och syftet är att undersöka hur de gestaltar tanken om uppfostran och normer om Flickor. Efter att ha undersökt och analyserat de tre berättelserna har jag fört en diskussion utifrån min hypotes och vad forskare har sagt. Man kan se likheter i hur sensmoralen ser ut i de tre texterna även om de kommer ifrån skilda tidsperioder.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om man kan öka Flickors självkänsla och självaktning genom gruppstärkande övningar. Vi genomförde vår undersökning med åtta Flickor i årskurs 4 från en skola i Luleå. Under sex veckor arbetade vi med Flickorna vid två tillfällen per vecka, där varje övning var kopplat till vårt syfte. För att kunna utläsa något resultat gav vi Flickorna en enkät att besvara före undersökningen och en efter. Dessutom gjorde vi fortlöpande observationer under arbetets gång.

Vår studie har som syfte att problematisera hur pedagoger säger sig agera gentemot Flickor och pojkar samt hur de i praktiken faktiskt agerar, sett ur en genus- och jämställdhetsperspektiv. De frågeställningar som vi har ställt är: Hur anser sig pedagogerna agera gentemot Flickor och pojkar? Hur agerar pedagoger i förhållande till Flickor och pojkar? Vi har använt oss av en hermeneutisk forskningsansats samt enkäter och observationer för att genomföra studien samt haft avslutande samtal med pedagogerna. Resultatet visar att det både uppkommer skillnader och likheter med tidigare forskning samt att det pedagogerna förhåller sig i teorin inte alltid stämmer överens med hur de agerar i praktiken..

Syftet med föreliggande studie har varit att belysa hur ungdomar som kommer till Maria Ungdom svarar på frågor om sitt spelande, och om det skiljer sig åt mellan pojkar och Flickor. Vi var intresserade av hur många pojkar respektive Flickor som har spelproblem, samt om dessa eventuella spelproblem var kopplade till annan beroendeproblematik eller till föräldrars spelvanor och/eller missbruk. Studien baseras på tidigare forskning, samt delar av material från Maria Ungdoms undersökning om spelproblematik hos ungdomar, som genomfördes under år 2004. I undersökningen deltog 88 Flickor och 69 pojkar. Resultatet visar att hälften av ungdomarna har någon gång spelat om pengar, och pojkar spenderar mer pengar på spel.