Drygt fem gånger så många pojkar som Flickor diagnostiseras inom paraplybegreppet högfungerade autismspektrumtillstånd (AST). En konsekvens av det är att forskning kring tillståndet främst utgår från pojkar. Baserat på journaler och register mellan år 2011-2014, syftade denna studie till att undersöka insatser för och möjligheter att uppnå individuella mål vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten hos pojkar (n=23) och Flickor (n=23) mellan 7 och 18 år. Resultaten visade att pojkar och Flickor generellt fick lika insatser med avseende på antal, typ och tid. Fler pojkar än Flickor uppnådde dock sina mål med uteslutande goda resultat, medan en större andel av Flickornas mål var långt ifrån uppfyllda.

Syfte: Att belysa transportbranschen ur ett genusperspektiv och då försöka tydliggöra varför en del Flickor söker in på fordonsprogrammets transportutbildning. Metod: Vi har använt oss dels av den kvalitativa intervjun, dels av den kvantitativa enkätmetoden. Informanterna har varit elever på olika gymnasieskolor, gymnasielärare och personal som arbetar i transportbranschen. Resultat: Den faktor som påverkar eleverna, både pojkar och Flickor, mest i sitt val är inställningen att lastbil det är något som män håller på med. De Flickor som trots denna inställning väljer transport gör det pga ett stort intresse av lastbilar och av chaufförsjobbet..

Vårt arbete handlar om Flickors roll i klassrummet. Vi har läst tidigare forskning som beskriver pojkar som aktiva och Flickor som passiva. Vi ställde oss frågan om det är relevant idag..

Syftet med uppsatsen är att få en fördjupad kunskap i hur den tysta och subtila mobbningen ser ut mellan Flickor i skolan, och hur man som pedagog kan skapa sig verktyg för att upptäcka den. Det finns litteratur som behandlar mobbningen som förekommer i allmänhet och synnerhet bland pojkar. Forskningen för hur Flickor agerar finns det betydligt mindre av. I definitionen tyst mobbning, har det tillkommit nya redskap att använda sig av ? nämligen elektroniska medier i form av sms, mms och internet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur Flickor på grundskolans senare år upplever samundervisningen i ämnet idrott och hälsa. Tidigare forskning visar att Flickor får i medelsnitt ett lägre betyg i samundervisning än vad de får i särundervisning. Min undersökning som gjordes med en kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med elever och idrottslärare visar att min undersökningsskola hade en mera jämställd betygsfördelningen och att Flickorna upplevde samundervisningen mer positivt än vad tidigare forskning i ämnet påvisat..

Förskollärarna ska ge alla barn i förskolan samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen, utan begränsningar utifrån bilder och uppfattningar av könsroller. Denna studie har som syfte att undersöka en förskolas organiserade samlingar ur ett genusperspektiv. Studien beskriver hur tre förskollärare arbetar med genusfrågor samt vilket förhållningssätt de har till Flickor respektive pojkar under samlingarna. För att kunna analysera förskollärarnas intresse för genus, har undersökningen gjorts med hjälp av både kvalitativa intervjuer och observationer av samlingarna. Jag har intervjuat tre förskollärare om deras syn på genus.

Denna studie söker ta reda på vilka attityder till läsning som finns i en årskurs 9. En enkätundersökning ligger till grund för denna undersökning. Den utfördes i en mellansvensk skola i en klass i årskurs 9. Klassen bestod av 13 pojkar och 13 Flickor varav alla pojkar svarade. Resultatet visade att det är både Flickor och pojkar som tycker att läsning kan vara tråkigt och jobbigt.

Uppsatsen är en kvalitativ studie med utgångspunkt i intervjuer med fem socialarbetare som på olika sätt i sitt arbete kommer i kontakt med Flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld. Syftet med denna studie var att beskriva hur man på socialkontor i Stockholm arbetar med Flickor/kvinnor från patriarkala familjer utsatta för hedersrelaterat våld. De forskningsfrågor som har legat till grund för studien var: Hur definierar socialarbetarna hedersrelaterat våld som är riktat mot Flickor/kvinnor från patriarkala familjer? Hur arbetar socialsekreterare med Flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld som vänder sig till socialtjänsten? Vad upplever socialarbetarna som hinder och vad som behöver förändras i arbetet med Flickorna/kvinnorna? Har arbetssätten på socialtjänsten i arbetet med Flickor från patriarkala familjer förändrats sedan 2003? Resultaten analyserades utifrån den tidigare presenterade forskningen samt teorier som ekologiska systemteorin, empowerment och några tankar om organisationens betydelse. Resultaten visade att arbetet med Flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld har förändrats till flickans/kvinnas bästa sedan 2003.

Utagerande beteende riskerar att få allvarliga konsekvenser för individ och omgivning. Orsaker och behandling av utagerande beteende har studerats ingående, men forskning har fokuserat på studier av pojkar och det är oklart hur detta kan generaliseras till Flickor. Intresset att studera utagerande beteende bland Flickor har ökat då det tycks vara vanligt före­kommande och Flickorna löper stor risk för negativ utveckling och riskerar föra problemen vidare till nästa generation. Syftet i föreliggande studie var att beskriva problematiken hos en grupp Flickor med utagerande beteende, utforma behandling för den aktuella gruppen samt diskutera och utvärdera behandlingen. Data samlades in genom föräldra- och lärarskattningar, minnesanteckningar och intervju.

Skolämnet idrott och hälsa ska ge eleverna ett bestående intresse för fysisk aktivitet. Av undervisningen krävs då att den är varierad och har intellektuella, praktiska, sinnliga, estetiska och fysiska perspektiv på lärandet. Både för Flickor och pojkar. Studier har visat att pojkar och Flickor behandlas olika i undervisningen i idrott och hälsa. Syftet var att med kvalitativa intervjuer undersöka hur 12 Flickor i årskurs 5 och 9 ser på skolämnet idrott och hälsa.

I denna studie undersöks vilka faktorer som spelar in när Flickor väljer att spela trombon, vad de får för reaktioner då de berättar om sitt instrumentval, vad som motiverar de att fortsätta spela samt om de själva uppfattar att det finns en genusaspekt i instrumentvalet. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer på sju trombonspelande Flickor i olika åldrar. Huvudresultatet är att valet av trombon var starkt påverkat av ett fysiskt möte med instrumentet, där intresse väcktes för dess särskilda spelsätt och konstruktion som var så olik andra blåsinstrument, så som trumpet, horn och klarinett. Andra faktorer som påverkade instrumentvalet var familjen och kompisarna. Att få spela trombon tillsammans med andra sporrar Flickorna till att fortsätta och ju längre ner i informanternas ålder man kommer, desto mindre ovanligt tyckte de att trombonspelande Flickor är..

Syftet med studien är att se om läs- och skrivinlärning skiljer sig mellan pojkar och Flickor. Om det skiljer sig, vad kan det bero på? Undersökningen bygger på intervjuer med specialpedagoger på fyra olika skolor i Skåne..

Denna studie har undersökt vem som gör vad när Flickor och pojkar laborerar i ämnet No och om det då finns arbetsuppgifter som är relaterade till kön. Studien genomfördes med strukturerade observationer i en grundskoleklass, år 3. Resultatet visar att i tre av fyra observationsmoment, Vem plockar fram?, Vem plockar undan? och Vem redovisar?, var det ett förhållandevis jämställt arbete medan ett moment gav ett starkt avvikande utfall. Momentet"Vem antecknar?"utfördes till övervägande del av Flickor.

Syftet med den här studien var att undersöka vilka uppfattningar ett antal pedagoger har kring mobbning mellan Flickor i förskolan. Med uppfattningar menar vi om pedagogerna i förskolan anser att det försiggår mobbning mellan Flickor och om de har några erfarenheter kring ämnet. De data som vi använt oss av har varit tidigare forskning inom detta område. För att inhämta vår information har vi utfört intervjuer med sex pedagoger på två olika förskolor i Norrland.Informationen från våra intervjuer har sedan behandlats och analyserats. Resultatet av intervjuerna påvisade att de flesta pedagoger direkt eller indirekt medger att mobbning mellan Flickor kan vara svårare att upptäcka än mellan pojkar, detta menar de beror på att Flickors mobbning är mer subtil.

Jag hade främst en förhoppning med detta arbete och det var att försöka öka medvetenheten hos en grupp Flickor i tonåren kring risker med Internet. Dessa Flickor, 15 till antalet, var mellan 13 och 14 år. Med risker menar jag allt sådant som kan skada en människa psykiskt, fysiskt eller emotionellt. Vi arbetade med olika uppgifter såsom gruppdiskussioner och olika värderingsövningar. Till min glädje fann jag att de flesta i försöksgruppen var rätt upplysta i detta ämne och framförallt intresserade.