Dagens konkurrensutsatta arbetsmarknad bidrar till att nya krav ställs på individen. För att vara attraktiv på arbetsmarknaden krävs det att man besitter vissa faktorer för att bli anställd.Man talar om att en person är anställningsbar på arbetsmarknaden och om personen har en anställningsbarhet som lämpar sig för det utvalda området. Idag finns det arbetsmarknadspolitiska program för att få folk anställningsbara, som ligger som uppdrag hos Arbetsförmedlingen. Det som fick oss intresserade av ämnet var hur manarbetar kring personers anställningsbarhet och med dem som varit ifrån arbetsmarknadenunder en längre period. Syftet är att undersöka hur förmedlare på Arbetsförmedlingen ser på begreppet anställningsbarhet samt arbetet kring de arbetssökande i fas 1.

I Sverige har rätten att vidta stridsåtgärder funnits under lång tid. Arbetsgivar- och arbetstagarparterna har kunnat ta till alla lagliga medel för att uppnå sitt syfte så länge kraven för rättigheten är uppfylld. Uppsatsen utreder frågan huruvida det nu skett en förändring av stridsrätten när det kommer till proportionen på den samma. Inom EU:s unionsrätt tillämpas ofta den så kallade proportionalitetsprincipen vilken också tillämpas på andra områden i den svenska rätten. När det gäller området arbetsrätt och speciellt förhållandet mellan parterna på arbetsmarknaden har principen inte kommit att slå igenom där istället den ?svenska modellen? länge tillämpats.

Det är svårt för personer med funktionsnedsättning att få en anställning på den öppna arbetsmarknaden och handlar det om en intellektuell funktionsnedsättning är chanserna än mindre. Funktionsnedsatta ska precis som alla andra ha en chans att genom sin sysselsättning kunna försörja sig. Men den låga sysselsättningsgraden, de långa inskrivningstiderna på Arbetsförmedlingen och den procentuellt sett höga arbetslösheten för den här gruppen visar på att det finns svårigheter med att ta sig in på arbetsmarknaden. Syftet med studien är att undersöka möjliga framgångsfaktorer, som medverkar till att elever som gått på gymnasiesärskolans nationella program, ökar sina möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Som andra syfte studeras hur framgångsfaktorerna tillgodoses i gymnasiesärskolans nya läroplan från 2013. Det finns inte så mycket forskning gjord om lindrigt utvecklingsstörda ungdomars övergång från skola till arbetsliv, framförallt inte forskning där individerna själva får komma till tals. Med kvalitativa intervjuer som metod utgörs resultatet i den här studien av att fem unga vuxna mellan 25-31 år själva får berätta om sina upplevelser och erfarenheter kring särskoletiden och vägen till ett arbete. En historisk tillbakablick är viktig för att skapa en större förståelse för nutiden.

Flexibilitet har blivit allt viktigare på den svenska arbetsmarknaden vilket är något organisationer anpassat sig till. Detta har lett till att bemanningsbranschen har växt och att arbeta som uthyrd personal blir en allt vanligare arbetsform. Denna utveckling beror på att organisationer vill vara flexibla och anpassa sin arbetsstyrka efter rådande behov. Syftet med denna undersökning är att lyfta fram hur de anställda upplever sin anställning på ett bemanningsföretag. Genom att ha studerat tidigare forskning samt bilden som målats upp genom media angående bemanningsbranschen anser vi att det finns en problematik med denna sorts anställning.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur arbetslösa ungdomar som befinner sig i ett åtgärdsprogram upplever hur skolan och åtgärdsprogrammen har bidragit med verktyg, information och förberedelser inför ett framtida arbetsliv. Vi har utgått från två forskningsfrågor: Vad upplever dessa ungdomar att de har fått med sig från skolan i form av arbetslivskunskap? Hur upplever dessa ungdomar att åtgärdsprogrammen bidrar till att öka deras kunskaper och möjligheter till ett framtida arbetsliv? Den empiriska studien är kvalitativ och består av sammanlagt fem intervjuer. Dessa intervjuer gjordes med fem arbetslösa ungdomar 20- 24 år som i nuläget befinner sig i två olika arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogram. Resultat visar att våra informanter upplever att skolan har brustit i att informera och förbereda dem inför ett kommande arbetsliv.

Inledning och bakgrund: Klimatet på arbetsmarknaden är hårt i dag på grund av en rådande lågkonjunktur och det blir allt viktigare för arbetssökande inom den konkurrenskraftiga arbetsmarknaden att bygga upp sitt personliga varumärke med egenskaper som ger positiva associationer.Syfte: Att kvantifiera de egenskaper som förmedlats i platsannonser för att kunna ge riktlinjer om vilka egenskaper som oftast förekom och därmed blir viktiga för arbetssökande att se över och bygga upp i deras personliga varumärke samt göra en jämförelse av resultatet mellan olika yrkesområden.Genomförande: För att uppfylla studiens syfte har en kvantitativ innehållsanalys genomförts på ett urval platsannonser från Arbetsförmedlingens hemsida för att få fram de personliga egenskaper som har angetts som önskemål.Resultat: Resultatet visar att de oftast förekommande önskemålen hos arbetsgivarna om vad de arbetssökandes personliga varumärke ska innehålla är att personen kan visa sig självständig och självgående. Beroende på yrkesområde finns det sedan olika önskemål hos arbetsgivarna. Det näst vanligaste önskemålet hos arbetsgivare totalt sett är att personen kan uppvisa att denne är en lagspelare och besitter en god samarbetsförmåga. Om personen söker arbete inom kultur, media och design ska denne vara kreativ, initiativrik och idérik. Detta skiljer sig mot en person som arbetar inom ekonomi, administration och juridik.

Barn- och fritidsprogrammet a?r ett yrkesinriktat gymnasieprogram med mycket la?g etableringsgrad pa? arbetsmarknaden. Syftet med va?rt arbete a?r att analysera elevers val till programmet och vilka tankar de ba?r pa? na?r det ga?ller mo?jligheterna att fa? arbete. Va?ra forskningsfra?gor handlar da?rfo?r om hur eleverna resonerar info?r valet av gymnasieprogram, vilken kunskap de har om arbetsmarknaden vid valtillfa?llet, vilken betydelse de tillma?ter mo?jligheten att fa? arbete efter utbildningen samt vilka fo?rva?ntningar de har pa? tiden efter avslutat gymnasium.

CSR (Corporate Social Responsibility) är ett uttryck som innefattar företagets egna initiativ till förbättringen av samhället. En del av detta arbete inkluderar jämställdhet och bland annat hur ett företag arbetar för att minska könssegregation. Trots goda förutsättningar i rådande lagar och subventioner är könssegregeringen hög på den svenska arbetsmarknaden. Enligt lag måste alla företag ha en jämställdhetsplan, men detta har inte visats sig vara tillräckligt för att göra de förändringarna som fordras för att minska könssegregeringen på den svenska arbetsmarknaden. Det krävs att företag formar en bättre jämställdhetsplan för att möjliggöra en förändring och denna rapport kommer att fokusera på hur det kan göras.

Fruktsamheten i Sverige har följt den ekonomiska konjunkturen under de senaste decennierna. Detta till trots att en period av arbetslöshet har en positiv inverkan på individens sannolikhet att föda barn. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vilka som föder färre barn när arbetsmarknadsläget försämras. Syftet är också att ta reda på om de minskade fruktsamhetstalen leder till en långvarig minskning i födelsetalen eller om barnafödandet hinner återhämta sig då det är bättre tider. För att analysera efterfrågan på barn används teorier om den totala efterfrågan på barn samt teorier om den optimala tidpunkten att skaffa barn.

ABSTRAKTIntroduktion: Att skapa arbetsmarknadsrelaterade rehabiliterings- och aktiveringsinsatser som kan leda till ?riktiga? arbeten har blivit något som man strävar efter i samhället och här har sociala arbetsintegrerade företagen i dag börjat ta plats. Den förstärkta, decentraliserade och delvis misslyckade aktiveringspolitiken har gett sociala företagare möjligheter att utforma nya organisationsformer som kan erbjuda arbetsträning, rehabilitering och arbetstillfällen för grupper som i dag befinner sig utanför den reguljära arbetsmarknaden. Sedan millenniumskiftet har det skett en avsevärd ökning av sociala arbetsintegrerade företag i Sverige. Ändå övertygar inte argument att de sociala företaget betyder mycket för människor, att det skapar jobb, att människor får tillit och att det är en plattform för mänskligt växande.

Dagens föränderliga och flexibla arbete har medfört möjligheter att självständigt planera sina arbetsuppgifter och arbetstider. Men det kan också utgöra ett alltmer gränslöst arbete där arbete och privatliv flyter ihop, vilket kan resultera i ett alltmer stressat liv (Andersson 1993). För kvinnorna som har huvudansvaret för hem och familj kan dagens arbetsliv medföra en svprare gränsdradning mellan arbete och familj än tidigare eftersom fler kvinnor idag gör karriär Vår studie är en kvalitativ undersökning dädr vi har intervjuat elva kvinnliga mellanchefer med barn. Vår frågeställning var är: Hur lyckas kvinnliga mellanchefer att förena arbete och familj?Vi har använt oss av ....

Denna uppsats är en kvalitativ programteoretisk utvärderingsstudie av Viva resurs, ett lokalt arbetsmarknadspolitiskt program i Umeå kommun. Studien undersöker hur fyra arbetsledare inom verksamheten arbetar med klienter och de problem och utmaningar de ställs inför i sin yrkesroll. Området arbetsrehabilitering har aktualiserats eftersom det under de senaste åren har skett förändringar på den arbetsmarknadspolitiska arenan. Som en konsekvens av detta ska människor som tidigare stod långt ifrån arbetsmarknaden nu arbetsprövas.Detta ställer i sin tur nya krav på kommunala arbetsmarknadspolitiska åtgärder, vilket i sin tur förändrar socialarbetarens roll inom dessa program.Denna studie visar att arbetsledarna har en positiv människosyn gentemot de arbetssökande och att de arbetar med att stärka positiva mekanismer hos individen i enlighet med KASAM. Arbetsledarna lyfter fram utslussning och intern- och extern samordning som potentiella utvecklingsområden för verksamheten.

ABSTRAKTIntroduktion: Att skapa arbetsmarknadsrelaterade rehabiliterings- och aktiveringsinsatser som kan leda till ?riktiga? arbeten har blivit något som man strävar efter i samhället och här har sociala arbetsintegrerade företagen i dag börjat ta plats. Den förstärkta, decentraliserade och delvis misslyckade aktiveringspolitiken har gett sociala företagare möjligheter att utforma nya organisationsformer som kan erbjuda arbetsträning, rehabilitering och arbetstillfällen för grupper som i dag befinner sig utanför den reguljära arbetsmarknaden. Sedan millenniumskiftet har det skett en avsevärd ökning av sociala arbetsintegrerade företag i Sverige. Ändå övertygar inte argument att de sociala företaget betyder mycket för människor, att det skapar jobb, att människor får tillit och att det är en plattform för mänskligt växande.

Rehabilitering är en process som bland annat hjälper klienten att återgå till arbete och även skapa en förändring i livet. Arbetssättet sker på olika sätt i avsikt att klienterna ska kunna uppnå det som krävs för att kunna komma ut på arbetsmarknaden. Undersökningens fokus är sjukskrivning, då detta skapar ett hinder för människan att komma ut på arbetsmarknaden. I den här studien undersöks hur utbildade studie- och yrkesvägledare arbetar med sina klienter för att hjälpa dem att finna motivationen till att återgå till arbete samt hur de utskrivna klienterna upplevde sin tid på rehabiliteringen på Arbetslivsresurs. Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod där intervjuerna genomfördes med tre studie- och yrkesvägledare och fem klienter.

Människans utsläpp av bland annat koldioxid har lett till en ökad risk för globala klimatförändringar som orsakas av dessa utsläpp. Förbränning av fossila bränslen ger det största bidraget till ökningen av koldioxid i atmosfären. Användningen av fossila bränslen i Sverige orsakar hela 90 procent av de totala koldioxidutsläppen och vägtrafiken svarar för nästan 30 procent. För att minska på koldioxidutsläppen är det därför viktigt att minska bensinkonsumtionen. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka effekter en skatteväxling, en ökad koldioxidskatt på bensinpriset och en minskad inkomstskatt, kan ha på koldioxidutsläppen och arbetsmarknaden och hur stor den så kallade dubbelvinsten blir.