Service Àr ett svÄrdefinierat ord och upplevs pÄ olika sÀtt beroende pÄ situation och person. Service kan ocksÄ yttra sig, och erbjudas pÄ olika sÀtt beroende pÄ organisation. Tanken med uppsatsen var att undersöka hur service genom personlig kontakt upplevs i en offentlig organisation, dÀr service kanske inte direkt förknippas med just den organisationen, nÀmligen Skatteverket. Undersökningen genomfördes pÄ Skatteverkets lokalkontor pÄ Södermalm i Stockholm under vÄren 2004. Större delen av materialet samlades in pÄ plats genom enkÀter, som besökarna besvarade.

Titel: Internationalisering med entry mode i fokus ? en fallstudie av Zero BelysningarKurs: 2FE03E ? 15 hp. KandidatuppsatsFörfattare: David Gustafsson 870926, Emmie Thurn 880909, Jasenko Arsenovic 890119Bakgrund: Globalisering och intrĂ€de pĂ„ internationella marknader har för SME blivit en trend. Åtskilliga företag vĂ€ljer att konkurrera pĂ„ en internationell nivĂ„ och internationaliseringen sker snabbare och pĂ„ flera olika sĂ€tt Ă€n nĂ„gonsin tidigare. Att vĂ€lja rĂ€tt entry mode har en stor pĂ„verkan pĂ„ om företaget kommer att nĂ„ framgĂ„ng eller ej pĂ„ den nya marknaden.Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka olika faktorer som pĂ„verkar smĂ„företag val av entry mode vid expansion.

Bakgrund: De allt högre förvÀntningarna pÄ leverantörer frÄn kunderna nÀr det gÀller service har tvingat leverantörer att uppnÄ de krav som stÀlls pÄ dem. FörÀndringar av kunders förvÀntningar pÄ service har bidragit till att konkurrensen mellan mÄnga leverantörer blivit hÄrdare. För att en leverantör ska fÄ leverera krÀvs det att kundens krav pÄ leveransservice uppfylls. Dagligvarubranschen har genomgÄtt stora förÀndringar. Den största förÀndringen skedde under 1960-talet nÀr de flesta smÄbutikerna försvann och ersattes av större dagligvarubutiker med större sortiment.

Bakgrund och problem: MÄnga företag satsar stora resurser pÄ forskning och utveckling, eftersom den verksamheten förvÀntas ge företaget konkurrens fördelar och möjlighet till lÄngsiktig överlevnad. För att kunna allokera resurser till olika projekt inom forskning och utveckling, behöver företagen anvÀnda sig av nÄgon form av ekonomistyrning ofta baserad pÄ budgetering. Att styra forsknings- och utvecklingsenheter Àr förknippade med svÄrigheter, dÄ det krÀvs flexibla lösningar för att hantera risker som uppstÄr i verksamheten. De risker som företagen tar Àr Àven kopplade till osÀkerhet angÄende projektens utfall och pÄverkar möjligheterna till att styra och kontrollera verksamheten.För att hantera de problem som uppstÄr vid styrning och budgetering av forskning och utveckling, Àr det viktigt att vara medveten om vilka dessa problem Àr. I denna uppsats ges beskrivningar pÄ vilka problem som Àr förknippade med budgetering av forskning och utveckling i sÄvÀl teorin som praktiken.

I takt med ökande urbanisering fluktuerar befolkningsmÀngden allt kraftigare i smÄ orter och mÄnga Àr beroende av turism. Leksand Àr en av de orter som upplever en kraftig tillströmning av turister under sommaren. Stora ytor stÄr tomma över vintern och pÄverkar livet i centralorten negativt. Kommunen strukturerar nu om sitt centrum och efterlyser flexibel gestaltning som passar bÄde hög- och lÄgsÀsong. Flexibel urban design innebÀr att offentliga miljöer ska vara förberedda pÄ demografiska förÀndringar och tillgodose blandade mÄlgrupper pÄ lÄng sikt, utan att en hel omgestaltning Àr nödvÀndig.

SammanfattningBehovet av varierande transportsÀtt Àr en frÄga som aktualiserats i och med den ökade bilanvÀndningen som resulterat i en ökad miljöpÄverkan. Studien riktar in sig pÄ centralorten GÀvle, i GÀvle kommun. GÀvle ligger ca 20 mil norr om Stockholm, med ett avstÄnd under 5 km till samtliga förorter via cykelvÀgnÀtet. I kommunen bor strax under 100,000 invÄnare, och ökar kontinuerligt vilket leder till förhöjd miljöpÄverkan pÄ grund av ökad biltrafik. TrÀngsel, utslÀpp och parkeringsbrist Àr andra problem som skapar ytterligare behov av förbÀttrade förutsÀttningar för andra trafikslag.TransportfrÄgan pÄverkar alla i samhÀllet och stÀder bör utformas för att tillfredsstÀlla bÄde miljön och befolkningens behov.

Historiskt sett har det varit svÄrt för smÄskaliga livsmedelsproducenter att fÄ marknadstilltrÀde. Dagligvaruhandeln har stor makt över vad som saluförs i butikerna och butikskedjorna har strÀvat mot ett fÄtal leverantörer med hög effektivitet. För att överbrygga dessa problem har en grupp smÄskaliga livsmedelsproducenter i VÀsterÄstrakten startat en ekonomisk förening vid namn GÄrdarnas Smaker. Denna studie analyserar olika faktorer, som pÄverkar GÄrdarnas Smakers utveckling. I problemanalysen identifieras fyra faktorer, som pÄverkar GÄrdarnas Smakers grad av framgÄng.

Bakgrund och problem: MÄnga företag satsar stora resurser pÄ forskning och utveckling, eftersom den verksamheten förvÀntas ge företaget konkurrens fördelar och möjlighet till lÄngsiktig överlevnad. För att kunna allokera resurser till olika projekt inom forskning och utveckling, behöver företagen anvÀnda sig av nÄgon form av ekonomistyrning ofta baserad pÄ budgetering. Att styra forsknings- och utvecklingsenheter Àr förknippade med svÄrigheter, dÄ det krÀvs flexibla lösningar för att hantera risker som uppstÄr i verksamheten. De risker som företagen tar Àr Àven kopplade till osÀkerhet angÄende projektens utfall och pÄverkar möjligheterna till att styra och kontrollera verksamheten.För att hantera de problem som uppstÄr vid styrning och budgetering av forskning och utveckling, Àr det viktigt att vara medveten om vilka dessa problem Àr. I denna uppsats ges beskrivningar pÄ vilka problem som Àr förknippade med budgetering av forskning och utveckling i sÄvÀl teorin som praktiken.

Idag begrÀnsas korskörning frÄn anrikningsverk KA1 av den högre SiO2-halten i koncentratet jÀmfört med övriga anrikningsverk vid LKAB Kiruna. SiO2-halten Àr en viktig parameter vid produktion av direktreduktionspellets. För ökad flexibilitet Àr det önskvÀrt att alla anrikningsverk kan leverera koncentrat av likvÀrdig kvalitet. I detta arbete undersöks möjligheten att med ökad separatorkapacitet reducera SiO2-halten i koncentratet frÄn KA1 med KA3 som referens. Undersökningen gjordes som en kvalitativ jÀmförelse mellan primÀr- och förseparatorer frÄn de tvÄ verken.

Inom IT-projekt beskrivs kravhantering som en av de inledande aktiviteterna i systemutveckling som syftar till att specificera bestÀllarens behov. Kravhantering har lÀnge brottats med mÄnga problem. Ett Àr att krav blir lÄsta tidigt i ett projekt och kan dÀrefter inte förÀndras, detta minskar bestÀllarens flexibilitet. AnvÀndning av agila metoder har blivit allt vanligare bland IT-leverantörer. Agila metoder föresprÄkar att IT-leverantör och bestÀllare har ett nÀra samarbete.

En stÀndig strÀvan pÄgÄr i industrin mot att befÀsta och utveckla sina marknadspositioner genom ökad effektivitet, produktivitet, flexibilitet och kvalitet. Japan anses vara ett föregÄngsland i detta avseende och kÀnda koncept som Just-in-time (1ff) eller ResurssnÄl produktion hÀrstammar dÀrifrÄn. Just-in-time-konceptet innebÀr en satsning pÄ att minimera alla kostnader och all resursförbrukning. Man lÄter medvetet produktionssystemen bli kÀnsliga för störningar för att felkÀllorna lÀttare ska kunna upptÀckas och ÄtgÀrdas. En strÀvan Àr att stÀndigt öka produktionstakten samtidigt som man vill öka flexibiliteten i volym och produktmix.

Med unionens regelverk kring statligt stöd som utgÄngspunkt behandlas i uppsatsen EU-rÀttens förhÄllningssÀtt till kommunal markförsÀljning. Vid försÀljning av mark kan en kommun ha andra ambitioner Àn att endast erhÄlla högsta möjliga pris. Exempelvis kan det finnas önskemÄl om att förena försÀljningen med vissa krav pÄ köparen, vilket i sin tur kan leda till ett lÀgre pris pÄ marken. Alternativt kan priset pÄ marken sÀnkas i syfte att locka investeringar. Att markförsÀljning pÄ detta vis nyttjas som ett styrmedel för att förverkliga politiska ambitioner riskerar emellertid vÀcka misstankar om att köparen mottagit statligt stöd.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros, ALS, Àr en neurologisk förlamningssjukdom somberor pÄ celldöd. Det Àr de motoriska cellerna i hjÀrnan och ryggmÀrgen som angrips.RyggmÀrgens ytskikt utsÀtts för Àrrbildning, vilket innebÀr att musklerna som Àr kopplade tillden utsatta delen av ryggmÀrgen inte kommer att fÄ nÄgra impulser frÄn nervsystemet. NÀrmusklerna inte fÄr nÄgra impulser och dÀrmed inte aktiveras kommer de att förtvina. Kroppenförlamas successivt och den vanligaste dödsorsaken Àr att andningsmuskulaturen förtvinar.Individer med ALS upplever de progressiva förlamningarna med ett opÄverkat medvetande.OmvÄrdnaden vid ALS Àr multidisciplinÀr och mÄlet Àr att lindra symtomen, dÄ det inte finnsnÄgot botemedel. Vanliga symtom Àr svÀljsvÄrigheter, emotionell labilitet och smÀrta.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur individer upplever att leva med amyotrofisklateralskleros.Metod: För att besvara syftet har en forskningsöversikt utförts.

Inom hĂ€stvĂ€rlden har det lĂ€nge pĂ„gĂ„tt debatt angĂ„ende ridhĂ€stars vĂ€lbefinnande i samband med trĂ€ning. Speciellt dressyren har fĂ„tt utstĂ„ mycket kritik dĂ„ kritikerna menar att hĂ€starna tvingas genomföra rörelser i en onaturlig form. En av formerna som ofta debatteras Ă€r rollkĂŒr. DĂ€r Ă€r hĂ€stens nacke hyperflekterad och den gĂ„r med nosen mot bringan, vilket mĂ„nga menar Ă€r stressande för hĂ€sten. Även dagens tĂ€vlingsform fĂ„r ibland utstĂ„ kritik, dĂ„ man pĂ„ tĂ€vlingsplatser kan se hĂ€star som uppvisar konfliktbeteenden.

Bakgrund och problematisering: Det har i dagens samhÀlle blivit allt vanligare att företaghyr in personal via bemanningsföretag. Detta medför positiva aspekter sÄsom exempelvis ökad flexibilitet men flexibilitetsstrategin kan Àven medföra negativa konsekvenser. Företagetkan bli svÄrhanterligt i och med den heterogenitet som skapas i arbetsstyrkan och det har Àvenframkommit att denna heterogenitet kan pÄverka de sociala relationerna pÄ arbetsplatsen. Dock Àr tidigare litteratur bristfÀllig gÀllande detta. DÄ sociala relationer Àr en avgörandefaktor till trivsel pÄ arbetsplatsen och dÄ det i sin tur gynnar företagets framgÄng, Àr dettarelevant att studera nÀrmre.