Arbetsformens betydelse för dressyrhästens psykiska och fysiska välbefinnande

Inom hästvärlden har det länge pågått debatt angående ridhästars välbefinnande i samband med träning. Speciellt dressyren har fått utstå mycket kritik då kritikerna menar att hästarna tvingas genomföra rörelser i en onaturlig form. En av formerna som ofta debatteras är rollkür. Där är hästens nacke hyperflekterad och den går med nosen mot bringan, vilket många menar är stressande för hästen. Även dagens tävlingsform får ibland utstå kritik, då man på tävlingsplatser kan se hästar som uppvisar konfliktbeteenden. Dessutom rids fler och fler hästar med nosen något bakom vertikalplan istället för i höjd med vertikalplan vilket man tidigare strävat efter. Målet med denna uppsats är att ta reda på hur olika arbetsformer påverkar dressyrhästen både fysiskt och psykiskt. Forskningen visar att rollkür är stressande för hästen. Denna arbetsform ger ökad frekvens konfliktbeteenden, förhöjda kortisolvärden och sänkt hjärtrytmsvariabilitet. Dessa parametrar skiljer sig även från det normala när hästarna rids i tävlingsform, speciellt vid hög tygelspänning. Ingen träningsform tycks dock ge upphov till långvarig mental stress. Om hästarna får välja, föredrar en klar majoritet att tränas i tävlingsform framför rollkür. Andningsvägarna är negativt påverkade både vid tävlingsform och rollkür och även hästens syn påverkas. En sänkt hals underlättar flexion genom ryggen, framförallt tillsammans med ökad steglängd. Ryggsmärta är ett vanligt hälsoproblem hos dressyrhästar och att stimulera rörelse genom ryggen utan att överanstränga hästen är viktigt. Att hyperflektera hästens nacke ger snarare en sträckning (som ibland är smärtsam) av ligamenten som löper över ryggradens tornutskott, än flexion av muskulaturen. För att stimulera rörelse genom ryggen bör man istället samla hästen. Vid samling bär hästen mer vikt på bakbenen, den vinklar bäckenet och höjer sin rygg på grund av flexion genom ryggmuskulaturen. Vid samling fås också kortare steglängd och längre stegduration jämfört med ökad trav. En variation av form, träningsintensitet och steglängd tycks vara det bästa när det gäller att träna sin dressyrhäst för fysisk hållbarhet och psykisk välfärd. Som ryttare bör man undvika att rida med för hög tygelspänning och man bör undvika att träna hästen i rollkür. Rollkür är bevisat mentalt stressande för hästen och framkallar psykisk spänning snarare än lösgjordhet och flexibilitet genom ryggen.

Senaste sökningar:

© 2024 Allauppsatser.se | Nyheter Sidkarta