Denna studie centrerar kring en lÀrares resa för att förÀndra sin undervisning, sitt tÀnkande och sina förhÄllningssÀtt i en formativ riktning. Syftet med studien Àr att stödja och dokumentera denna process. Det primÀra fokus kommer att ligga pÄ lÀrarens erfarenheter, tankar och reflektioner kring denna omvandling. För att kunna hjÀlpa lÀraren och komma dennes upplevelser nÀra sÄ anvÀndes en aktionsforskningsinspirerad metod. Denna metod utgör dessutom studiens sekundÀra fokus, dÀr aktionsforskning som metod för utvecklingsarbete inom skolan diskuteras. Aktionsforskning dÀr praktikern sjÀlv bedriver forskningen utgör alltsÄ en central del av uppsatsen.

Bakgrund: I dagens förÀnderliga omvÀrld med snabba förÀndringar inom teknologi och marknadsförhÄllanden krÀvs flexibilitet för att överleva som organisation. I dag efterfrÄgas flexibla medarbetare med bred kompetens snarare Àn specialister, vilket gör att nya kompetenskrav stÀlls pÄ personalen. Ett sÀtt att skapa ett flexibelt företag med flexibla medarbetare Àr genom intern rörlighet. MÄnga företag har förstÄtt vikten av intern rörlighet men saknar en övergripande plan, visioner och strategier för hur detta ska Ästadkommas, vilket kan sÀttas i relation till att en av de mest konsekventa iakttagelserna i ledningslitteratur Àr att ?utan tydliga mÄl sker ingen handling?.

Att det Àr viktigt att kÀnna sin egen förmÄga har varit kÀnt sedan lÀnge. Redan stenÄldersmannensom skulle gÄ pÄ grottbjörnjakt var tvungen att veta sin och sina stamfrÀnders förmÄga. FrÄgan Àr om vi iFörsvarsmakten vet vad vi och vÄra krigsförband verkligen kan prestera. MÄlsÀttningen med detta arbetehar varit att undersöka hur krigsförbandsvÀrderingen skall gÄ till i teorin, hur den anvÀnds i praktiken ochvad som anvÀndarna skulle vilja Àndra pÄ för att slutligen kunna svara pÄ frÄgan: Duger vÄrt nuvarande sÀtt att vÀrdera krigsförband för morgondagens insatta insatsförsvar?Svaret söker jag med hjÀlp av teorin Balanced Scorecard som Försvarsmaktens ledning Àmnar vÀljaför att möta framtidens managementkrav.

MPS-system syftar till att öka intÀkterna, minska kostnaderna och frigöra kapital genom ökad leveransservice, flexibilitet och reducerade kostnader för lagerhÄllning, administration och transporter. Implementeringen av ett datoriserat MPS-system ska leda till förbÀttringar, kostnadsbesparingar och i överlag bara positiva förÀndringar hos tillverkande företag enligt litteraturen. Studien avser att undersöka vilka förbÀttringar och nackdelar/begrÀnsningar företag som implementerat MPS-system upplever med sina MPS-system. Har de kunnat förbÀttra styrningen och kontrollen av verksamheten, i form av förbÀttrade variabler, som kan pÄvisas till implementeringen av MPS-system?Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om införandet av MPS-system förbÀttrat de undersökta legotillverkarnas styrning och kontroll av sina verksamheter samt vilka begrÀnsningar de upplever med sina MPS-system.Vi har genomfört personliga intervjuer med vÄra respondenter pÄ AHAN AB, PNM PlÄt och Modellteknik AB i Eskilstuna/TorshÀllaomrÄdena.

Det finns idag ett flertal teorier om vad som kÀnnetecknar god service, hur god service presteras och vilka krav detta stÀller pÄ dagens serviceföretag. Dessa teorier förklarar dock inte hur man i praktiken ska gÄ tillvÀga för att uppnÄ det optimala servicemötet (Svingstedt 2005). Den kraftiga expansion av extraanstÀllningar som nu Àger rum inom detaljhandeln förÀndrar förutsÀttningarna för levererande av service ytterligare. De krav som stÀlls pÄ service och flexibilitet inom detaljhandeln, i förhÄllande till extraanstÀllningar, gör det sÄledes intressant att studera hur servicemötet skall fungera enligt teorin, hur det fungerar i praktiken och vilka problem man kan urskilja gÀllande extraanstÀllningar i servicemötet. VÄrt syfte Àr att belysa problematiken med extraanstÀllda gÀllande servicemötet i detaljhandelsbranschen, dels ur ett teoretiskt perspektiv, dels ur ett empiriskt perspektiv.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka faktorer som kan ligga till grund för högteknologiska företags strategiska direktinvesteringsbeslut i utlandet och dÀrigenom bidra till ökad förstÄelse för hur tÀnkandet kring dessa beslut fungerar.Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ fallstudie av fyra högteknologiska företag; Beijer Electronics AB, CellaVision AB, Qliktech AB samt TAC AB, som har gjort direktinvesteringar i utlandet. Teoretiska ansatser anvÀnds för att analysera empirin och visualisera de olika elementen i valet av etableringsstrategi.Företag som direktinvesterar i utlandet kan vÀlja förvÀrv eller uppstart. Den strategiska process som valet utgör delas in i tre grundelement, övergripande strategi, etableringsval och implementering, som analyseras individuellt. Ju mer övergripande de strategiska tankarna Àr, desto större flexibilitet Àr nödvÀndig för företag som befinner sig pÄ internationella marknader med mycket extern pÄverkan. PÄ detaljnivÄ kan rationella strategier lÀttare implementeras.Avgörande för att direktinvestera Àr behovet av nÀrvaro pÄ strategiskt viktiga marknader och företagens önskan om att behÄlla vissa resurser internt i organisationen.

Bakgrund: E-handel Àr en marknad som vÀxt under de senaste Ären och möjliggjort för företag att vara verksamma pÄ en större marknad. TillvÀxten pÄ marknaden har lett till större konkurrenskraft som gjort att faktorer som kvalitet och snabba leveranser blivit allt viktigare för att tillfredsstÀlla kunders behov. Tidigare undersökningar visar att det finns ett gap mellan det företag tror att konsumenterna tycker Àr viktigt och det konsumenterna tycker Àr viktigt för leveransserviceelementen tid och flexibilitet vid ett e-handelsköp.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att identifiera om det finns signifikanta gap mellan företagens uppfattning om vad konsumenterna tycker Àr viktigt och det konsumenterna tycker Àr viktigt avseende leveransserviceelement vid e-handelsköp. Syftet Àr ocksÄ att identifiera om detta skiljer sig i de valda branscherna klÀder&skor, böcker&media samt hemelektronik. Uppsatsen ska Àven undersöka om de valda faktorerna har ett samband med vad konsumenter tycker Àr viktigt avseende leveransserviceelementen.Metod: Studien som genomförts Àr av kvantitativt slag och har ett deduktivt angreppssÀtt.

Studien synliggör hur olika förskollÀrare ser pÄ och jobbar med inskolning av barn i behov avsÀrskilt stöd. I litteraturdelen redovisas styrdokument och tidigare forskning som belyserarbetet med inskolning i svenska förskolor, arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd, hurpedagogernas kompetens pÄverkar det pedagogiska arbetet under inskolningen, samt enredogörelse av Bowlbys anknytningsteori. Studien anvÀnder sig av kvalitativ forskningsansatsfenomenografi och resultatet baseras pÄ tre enskilda intervjuer med förskollÀrare samt engruppintervju med tvÄ förskollÀrare.Studien resulterade i fem olika beskrivningskategorier: Pedagogiskt förhÄllningssÀtt ochmÀnniskosyn, Samarbete och flexibilitet, Trygghet i förskolan, Teoretisk kompetens somutgÄngspunkt, samt Kompetensbehov i situationen. Studiens resultat visar pÄ att pedagogernassyn pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd avgör hur arbetet kring inskolning organiseras. Inskolningses som en pedagogisk process som borde vara individuell oavsett inskolningsmodell, menska vara Ànnu mer individanpassad för barn i behov av sÀrskilt stöd.

Under de senaste ?ren har digitaliseringen framfart f?r?ndrat hur m?nniskor lever och arbetar, vilket har lett till stora f?r?ndringar inom m?nga yrken ?ver v?rlden. Redovisningsyrket, som traditionellt innefattar rutinm?ssiga uppgifter som bland annat bokf?ring, registrering, uppr?ttande av ?rsredovisningar och finansiella rapporter, har inte varit ett undantag. Denna studie syftar till att utforska hur digitaliseringen har p?verkat redovisningskonsulters yrkesroll i Sverige.

Syfte:            Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en inblick i hur företag ser pÄ rekrytering via bemanningsföretag. Vilka Àr de bakomliggande motiven till att hyra personal istÀllet för att anstÀlla och dess fördelar/nackdelar?Metod:          En förstudie följd av en kvalitativ undersökning med intervjuer. Intervjumetoden blev i ostrukturerad form dÀr respondenterna fritt fick tala utifrÄn den egna referensramen. En telefonteknik anvÀndes vid bokning av intervjuer.Problem:      För att uppnÄ en maximal lönsamhet och samtidigt behÄlla kvalitet och ha snabba leveranser till kund, försöker företagen att minska pÄ det bundna kapitalet.

De primÀra rÀttskÀllorna pÄ rÀttsomrÄdet offentlig upphandling utgörs av gemenskapsrÀttsliga direktiv, vars huvudsakliga syfte Àr att frÀmja den fria rörligheten inom unionen. Möjligheten att överpröva felaktiga upphandlingar regleras i tvÄ rÀttsmedelsdirektiv, utifrÄn vilka den processrÀttsliga delen av svensk upphandlingsrÀttslig lagstiftning har utformats. Direktiven har resulterat i att det i Sverige Àr möjligt överpröva felaktiga offentliga upphandlingar. Domstolen har vid överprövning möjlighet att besluta antingen att upphandlingen skall rÀttas eller att den skall göras om. Oberoende av domstolens beslut har ett ingÄnget offentligt kontrakt dock inte kunnat ogiltigförklaras i domstol.RÀttsmedelsdirektiven har pÄ senare Är varit föremÄl för revideringar, vilket har resulterat i direktiv 2007/66/EG.

Uppsatsens syfte Àr att presentera ett synsÀtt över hur ledaren kan frÀmja kreativa processer pÄ reklambyrÄer. För att skapa detta synsÀtt behöver förstÄelsen om kreativa processer i en reklambyrÄ ökas. Studien utgÄr frÄn att kreativa processer föranleder kreativ reklam. Vi vill understryka att vi bÄde har ett teoretiskt och ett praktiskt syfte.Metoden Àr en kvalitativ mikroetnografisk studie. Uppsatsens empiriska insamling bestÄr av cirka 100 timmar observationer pÄ en reklambyrÄ följt av fem kvalitativa djupintervjuer pÄ samma byrÄ.

Decennierna efter krigsĂ„ren bidrog en mĂ€ngd faktorer sĂ„som förbĂ€ttrad ekonomi, stora Ă„rskullar och en stark migration frĂ„n landsbygd till stĂ€der till att en stor efterfrĂ„gan pĂ„ bostĂ€der uppstod i Sverige. År 1965 kom ett beslut frĂ„n regeringen om det sĂ„ kallade miljonprogrammet, dĂ€r mĂ„let var att bygga en miljon bostĂ€der pĂ„ tio Ă„r. Det snabba uppförandet fick en del negativa konsekvenser som tekniska defekter, monotona utformningar och brister i utemiljön. Det dröjde inte lĂ€nge innan miljonprogrammet började utstĂ„ stark kritik. Idag har mĂ„nga miljonprogramsomrĂ„den utvecklats till förorter med stora sociala problem.

I have studied the suburban municipality of Botkyrka, south of Stockholm, from a rural perspective. Through that I`ve compared how countryside comes into being with the planning and building of suburbs. I have looked for a definition of Countryside, and found that it is often explained or defined in negative terms, as what it is not. In that it says nothing about what it really is, or about the qualitiies it has to it. Botkyrka is a suburb, but it does in large parts consist of countryside. Apart from defining countryside and rural IŽve been searching for a definition of suburbia, of itŽs structure and the mental picture we have of it as a cultural phenomena. In order to understand the role that suburbs have in planning I describe their history from Italian renaissance villas to sprawl. By opposing urban and rural, modern urban planning and how rural areas are created, IŽve come to a definition of rural planning and the making of countryside. To make countryside, planning and building should come from individual needs and desires. A relationship to the surroundings based on continous interaction between the human beeing and itŽs environment, a constant process of shaping and reshaping. To put my thoughts to the ground I have collected examples of projects and ideas, that fits into my view of what rural planning and making countryside is all about. They are put in different categories according to the possibilities of influence and to what degree it is put into private hands. The first category is ?allemansrÀtten?, every mans right. That is the rigt to use private land as long as you donŽt disturb or destroy.

Min mÄlsÀttning med denna uppsats har varit att forska kring hur kortvÄgsradion kan öka rörligheten pÄ svenska förband i utlandsstyrkan. Inledningsvis har jag definerat vad jag menar med manöverkrigsföring, uppdragstaktik, de sex grundlÀggande förmÄgorna och radio. Jag har intervjuat individer som varit pÄ enheter som rört sig i terrÀngen i Afghanistan och Kosovo. Jag har sedan diskuterat kring hur man kan öka rörligeheten genom att anvÀnd sig av uppdragstaktik och kortvÄgsradion. Jag har jÀmfört ledningsÀtt och radioanvÀndande mellan Afghanistan och Kosovo och dragit slutsatser frÄn detta.En av slutsatserna som har dragits ur uppsatsen Àr att det Àr rÀckvidden som möjliggör en högre rörlighet genom att enheterna inte blir styrda till att hÄlla sig inom t.ex.