YrkeslÀrare med ansvar för arbetsplatsförlagt lÀrande (APL) anvÀnder sig av olika metoder för att sÀkerstÀlla att APL följs upp pÄ ett strukturerat sÀtt. Studien ÄskÄdliggör de metoder som lÀrare med APL-ansvar anvÀnder i uppföljningen av APL. Den teoretiska utgÄngspunkten fokuserar pÄ vilken kunskap som synliggörs genom dessa metoder. Tidigare forskning visar att en strukturerad process skapar förutsÀttningar för en bÀttre slutprodukt. Slutprodukten likstÀlls i studien med en mer yrkeskunnig elev.

Systemutveckling har lÀnge kantats av problem och oförmÄga att möta nya problem och krav som uppstÄr under processen frÄn ide till fÀrdig produkt. För att möta de problem som de traditionella systemutvecklingsprojekten innebar sÄ arbetade Ken Beck et. Al. (2001) fram det agila manifestet, det agila manifestet beskriver de kÀrnvÀrden som systemutvecklingsprojekt bör arbeta utefter, detta för att öka flexibiliteten och minska problemen med lÄnga ledtider.SCRUM Àr en agil systemutvecklingsmetod som togs fram av Jeff Sutherland och Ken Schwaber, detta efter att de bÄda hade sett behovet utav en metod som klarade att möta snabba förÀndringar och att kunna möta problem under processens gÄng.För att undersöka hur hantering av problem i agila systemutvecklingsprojekt fungerar i praktiken har en fallstudie genomförts pÄ ATS vÀst hos CGI.En stor del av problematiken i systemutveckling Àr distansen mellan de inblandade parterna, nÄgot som pÄverkar arbetsmetodiken. Detta resulterar i en mer omfattande dokumentation Àn vad den agila arbetsformen föresprÄkar och minskar Àven den personliga kommunikationen.

Den hÀr studien tar utgÄngspunkt i ett projekt för att digitalisera undervisning för nyanlÀnda. Syftet med studien Àr att öka kunskapen kring hur digitalisering av undervisning kan anvÀndas för att individanpassa svenskundervisning för nyanlÀnda ur ett lÀrarperspektiv. En frÄga som behandlas Àr om digitaliseringen pÄverkat lÀrarnas syn pÄ individanpassning. Studien besvarar ocksÄ frÄgorna om digitaliseringen förÀndrat lÀrarnas undervisning och hur styrdokumentens individualiseringsintentioner framkommer i digitaliseringsprocessen.En kvalitativ ansats valdes och i studien har halvstrukturerade intervjuer gjorts med fyra stycken Sfi-lÀrare. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan ordagrant.

Systemutveckling har lÀnge kantats av problem och oförmÄga att möta nya problem och krav som uppstÄr under processen frÄn ide till fÀrdig produkt. För att möta de problem som de traditionella systemutvecklingsprojekten innebar sÄ arbetade Ken Beck et. Al. (2001) fram det agila manifestet, det agila manifestet beskriver de kÀrnvÀrden som systemutvecklingsprojekt bör arbeta utefter, detta för att öka flexibiliteten och minska problemen med lÄnga ledtider.SCRUM Àr en agil systemutvecklingsmetod som togs fram av Jeff Sutherland och Ken Schwaber, detta efter att de bÄda hade sett behovet utav en metod som klarade att möta snabba förÀndringar och att kunna möta problem under processens gÄng.För att undersöka hur hantering av problem i agila systemutvecklingsprojekt fungerar i praktiken har en fallstudie genomförts pÄ ATS vÀst hos CGI.En stor del av problematiken i systemutveckling Àr distansen mellan de inblandade parterna, nÄgot som pÄverkar arbetsmetodiken. Detta resulterar i en mer omfattande dokumentation Àn vad den agila arbetsformen föresprÄkar och minskar Àven den personliga kommunikationen.

AnstÀllningsbarhet Àr ett begrepp som fÄtt allt större plats inom sÄvÀl arbetsmarknadspolitiken som massmedia och forskning. Det utgÄr ifrÄn att mÀnniskor fÄr och bibehÄller arbete sÄ lÀnge de har rÀtt kompetens. Den kompetensen innefattar allt frÄn utbildning och fÀrdigheter till mer personliga egenskaper som social förmÄga, mÄlmedvetenhet och engagemang. Fokus ligger sÄledes idag pÄ individens ansvar att hÄlla sig anstÀllningsbar. Att medvetet arbeta med sina sociala kontakter och nÀtverk uppges vara ett sÀtt att investera i sin karriÀr.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka medarbetare och cheferssubjektiva syn pÄ för- och nackdelar med behovsarbetsrotation ochdet nuvarande arbetssÀttet pÄ ett bildelslager.Uppsatsen utgÄr frÄn en kvalitativ ansats dÀr det empiriskaresultatet baseras pÄ tio semistrukturerade intervjuer medmedarbetare och chefer pÄ ett bildelslager om deras syn pÄ för- ochnackdelar med sitt nuvarande sÀtt att organisera arbete samtarbetsrotation.Resultatet visar att medarbetare och chefers subjektivauppfattningar om de tvÄ arbetssÀtten ofta skiljer sig Ät, men att enviss samstÀmmighet kan urskiljas inom flera omrÄden. Det blevocksÄ tydligt att medarbetares instÀllningar till förÀndring skiljdesig Ät mellan och inom olika arbetsgrupperna. Intervjupersonernaser bland annat trygghet för medarbetaren och ensidighet i arbetetsom för- och nackdel med det nuvarande arbetssÀttet. En fördelrespektive nackdel med arbetsrotation Àr enligt chefer ochmedarbetare ökad flexibilitet och att medarbetare kan fÄ rotera tillmer slitsamma uppgifter Àn tidigare.UtifrÄn teori och resultat kunde tendenser till att organisationenskulle gynnas av att införa behovsarbetsrotation urskönjas. FrÀmstpÄ grund av att medarbetare dÄ kan fÄ bÀttre insikt ihelhetsprocessen, utöka sin kompetens och bli mer motiveradesamt för att organisationen kan lÀra sig mer om de anstÀllda.

VÄr huvudsakliga mÄlsÀttning med studien var att undersöka fritidspedagogens yrkesroll i skol- och undervisningsverksamheten. Vi finner detta som ett intressant problemomrÄde dÄ yrkesrollen förÀndras nÀmnvÀrt under senare Är och detta har pÄverkat sÄvÀl yrkesrollen som uppfattningen om denne. Diskussionerna har förts utifrÄn ett professionellt perspektiv samtidigt som sjÀlva yrkesrollsdiskussionen förankrats i ett rollteoretiskt perspektiv. Detta för att skapa en djupare förstÄelse för rollskapande och hur rollerna ter sig i olika sociala sammanhang. Den övergripande strukturen i studien Àr av traditionell karaktÀr och undersökning Àr empiriskt genomförd i form av kvalitativa forskningsintervjuer.

Föreliggande studie Àr en kvalitativ studie som syftar till att undersöka beskrivningar av ungdomsarbetslöshet och lösningar pÄ problematiken. Syftet Àr vidare att sÀtta dessa beskrivningar i relation till och förklara dem utifrÄn de strukturella förutsÀttningar som prÀglar den rÄdande arbetsmarknaden sÄsom det skildras i litteraturen. Studien bygger pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr fyra officiella och virtuella dokument frÄn statliga myndigheter granskas och bearbetas. I studien framkommer beskrivningar av orsakerna bÄde ur ett strukturellt och ur ett individuellt perspektiv. Det strukturella perspektivet betonar betydelsen av arbetsmarknadens krav pÄ kompetens, flexibilitet och rörlighet medan det individuella perspektivet betonar individens förmÄga att anpassa sig till arbetsmarknadens krav vilket uttrycks i begreppet anstÀllningsbarhet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever berÀttar om lÀsning och   lÀsundervisning samt hur de berÀttar om sin delaktighet i arbetet med sin   lÀsning. Studien utgÄr frÄn elevens perspektiv och frÄn ett   specialpedagogiskt perspektiv.Studien har en kvalitativ ansats och utgÄr frÄn den sociokulturella   synen pÄ kunskap, att vi lÀr i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   Ätta elever i Är 2 till och med Är 5 intervjuades.Resultaten visar pÄ ansvarsfulla elever som berÀttar om nödvÀndigheten   i att kunna lÀsa och insikt om att lÀsförmÄga och att leva i vÄrt samhÀlle   har ett samband. De Àr i det stora hela positiva till lÀsning och berÀttar om   flera positiva upplevelser som de fÄr genom sin lÀsning men lÀsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig Ät.

Studien avser att ur ett ledningsperspektiv undersöka vilka faktorer som pÄverkar privata företag samt hur företagen arbetar för att vara flexibla och skapar förhÄllningssÀtt i relation till dessa. Vidare vill vi jÀmföra det empiriska materialet med det teoretiska resonemang som producerats i den vetenskapliga arenan för att bidra med insikter som kan utveckla forskning inom omrÄdet. Det empiriska resultatet bygger pÄ Ätta kvalitativa intervjuer med representanter frÄn HR-funktionen i företag inom privat sektor. BÄde resultat och vetenskaplig genomgÄng har visat pÄ variationer av sÄvÀl pÄverkan som förhÄllningssÀtt. Företagens val av förhÄllningssÀtt eller strategi har gjorts med bakgrund av varierande orsaker och har lett till olika effekter beroende pÄ verksamhetsspecifika förutsÀttningar.

Syftet med arbetet var att undersöka möjligheten för optimering av produktflödet. Företagets produkter transporteras pÄ ett transportband till en gemensam process. Det nuvarande flödet till processen Àr inte optimerat vilket resulterar i att processen körs ineffektivt. Ackumulering av produkter innan processen ska dÀrför undersökas som en lösning till problemet.Fyra olika ackumuleringsförslag har analyserats och jÀmförts: hÀngande bansystem, palleteringssystem, depalleteringssystem och kombination av bansystem och palleteringssystem.Förslagen har blivit bedömda och jÀmförda utifrÄn följande parametrar: yta, investeringskostnad, flexibilitet, arbetsbelastning, arbetsmiljö och tid. HÀngande bansystem fick det högsta snittvÀrdet och valdes dÀrför för fortsatt analys med stöd av simulering.

Problemformulering: LÄngvarig smÀrta Àr ett stort hÀlsoproblem. Den Àr svÄrbehandlad pÄ grund av att uppkomsten Àr oklar och att sjÀlva smÀrtupplevelsen bestÄr av mÄnga olika dimensioner. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskans omvÄrdnad kan pÄverka patienter med lÄngvarig smÀrta med sÀrskilt fokus pÄ patienternas upplevelser. Metod: För att fÄ fram ett resultat bearbetades och sammanstÀlldes 10 artiklar utifrÄn problemomrÄdet. Resultat: Sjuksköterskan hade svÄrigheter att bedöma patienter med smÀrta dÄ det fanns mÄnga faktorer som pÄverkade.

All nyanstÀllning av militÀr personal sker pÄ absolut lÀgsta nivÄ, d.v.s. genom rekrytering ur innevarande ellertidigare vÀrnpliktsomgÄngar. Vad innebÀr detta faktum för ytstridssystemet, ett system i snabb teknikutveckling ochdÀrmed med ett kraftigt reducerat behov av vÀrnpliktig personal? Uppsatsens huvudsyfte Àr att identifiera ochanalysera de konsekvenser detta minskade vÀrnpliktsunderlag har pÄ ytstridssystemets utveckling och fortlevnad.För att undersöka denna problematik pÄ bÀsta sÀtt bygger uppsatsen pÄ en tredelad empiri. Inledningsvis görs engenomgÄng av befintlig statistik rörande vÀrnpliktsvolymer samt ansökningar och antagningar tillYrkesofficersprogrammet.

Utveckling av planeringssystem Àr ett komplext designproblem som krÀver bÄde en hög grad av flexibilitet men Àven struktur. I samband med planering Àr det ett flertal aktörer, aktiviteter och resurser som mÄste beaktas. Kunnandet nÀr det gÀller planering finns ofta koncentrerad till ett fÄtal nyckelpersoner. Det Àr dÀrför ingen tillfÀllighet att mÄnga företag, organisationer och Àven universitet idag bedriver sin planering i beprövade enanvÀndarsystem som Excel fast att det finns starkt behov för standardiserat fleranvÀndarsystem. Uppsala universitet Àr inget undantag trots dess storlek med över 40 000 studenter, 6 200 anstÀllda, 130 utbildningsprogram och 2000 fristÄende kurser.

Hedgefonders investeringsstrategier och överavkastning En hedgefond Àr en fond med ett avkastningsmÄl som Àr absolut och oberoende av marknadsriktning dÄ förvaltaren inte jÀmför hedgefondens avkastning med ett index. Denna typ av fond har vanligtvis stor flexibilitet i förvaltningsinriktningen, de kan anvÀnda sig av sÄvÀl lÄnga som korta positioner samt utnyttja belÄning och derivat för att ytterligare öka avkastningen. Hedgefonder har under 1990-talet vÀxt kraftigt och som en följd av detta har hedgefonder blivit intressanta som studieobjekt för akademiska undersökningar och forskning. Intressant ur en investerares synpunkt Àr att studera om hedgefonder kan pÄvisa signifikanta överavkastningar. Vi fokuserar pÄ fondernas avkastning i relation till vilken investeringsstrategi som fonden har valt och utvÀrderar fonderas prestationer med hjÀlp av tre ekonomiska modeller; CAPM, Fama-Frenchs trefaktormodell samt en betingad trefaktormodell.