I och med att en stor del av de smÄ och medelstora bolagen idag Àr uppbyggda och drivs av fyrtiotalister, som inom en tioÄrsperiod kommer att gÄ i pension, kommer troligtvis 60 procent av dessa att genomföra nÄgon form av Àgarskifte. Den hÀr uppsatsen speglar framförallt problematiken vid generationsskiften inom familjeföretag och endast kortfattat försÀljning till utomstÄende.Vi har valt att anvÀnda oss av en deduktiv ansats, dÄ vi har nyttjat befintliga teorier och tidigare rön som redan finns för att ta fram teori till vÄr framstÀllning. Vi har sedan testat den hÀr teorin empiriskt genom intervjuer. Till vÄr framstÀllning ansÄg vi Àven att en kvalitativ metod var mest lÀmplig för insamlandet av vÄr empiri, dÄ den ger oss större flexibilitet vid vÄr datainsamling.Ett Àgarskifte innebÀr inte bara problem av ekonomisk karaktÀr, utan Àven mÄnga viktiga frÄgestÀllningar Àr av mer kÀnslomÀssig sort. Vem passar bÀst att driva verksamheten? Vem vill ta över företaget? Hur ska syskonen kompenseras? De hÀr frÄgorna i samband med generationsskiften kan ofta skapa turbulens inom en familj.

Studien har gjorts vid ett internationellt verkstadsföretag i vÀstra Sverige. Likt andraorganisationer stÄr detta företag inför utmaningen att anpassa sig i en förÀnderligomvÀrld och marknad. Företaget har nyligen genomfört en förÀndringsprocess dÄrotation införts bland medarbetarna pÄ produktionslinjen. MÄlet med förÀndringen varökad funktionell flexibilitet samt minskad sjukfrÄnvaro till följd av slitage samtmonotont arbete. Vidare önskade organisationen ge produktionspersonalen en chanstill utveckling i arbetet.

Flexibel skolstart Àr ett förslag frÄn Sveriges Kommuner och Landsting och innebÀr att ett barn kan börja skolan nÀr det anses vara som mest lÀmpligt. LÀmpligheten skall avgöras av förÀldrar i samtal och samverkan med förskolepersonal och skolpersonal. Förslaget gÄr ut pÄ att barn börjar skolan nÀr det Àr som mest lÀmpat, vilket kan ske nÀr som helst under Äret. I förslaget finns en spann mellan barnets femte levnads Är till och med dess Ättonde dÀr det finns möjlighet att vÀlja sin skolstart utifrÄn individens förutsÀttningar och vilja. Syftet med vÄrt arbete var att ge en helhetsbild av det pÄgÄende förÀndringsarbetet för ett livslÄngt lÀrande, en flexibel skolstart - flexibel skolgÄng.

Inledning: Offentliga organisationers upphandlingar Àr ett Àmne som Àr intressant bÄde ur ett rent företagsekonomiskt perspektiv och ur ett medborgerligt perspektiv. Dels pÄ grund av att den offentliga sektorn utgör en viktig del av den svenska ekonomin och dels för att dessa upphandlingar regleras i den omskrivna och omdebatterade lagstiftning Lagen om offentlig upphandling (LOU). Till detta kan lÀggas de problem och svÄrigheter som existerar vid inköp av komplexa tjÀnster. Syfte: Att analysera hur offentliga organisationer hanterar sina leverantörsrelationer i upphandlingsprocessen för att sÀkerstÀlla en god tjÀnstekvalitet, vid inköp av komplexa tjÀnster, med perspektiv pÄ fri konkurrens och nÀra relationer. Disposition: Vi har valt att disponera vÄr uppsats som en vandring offentliga organisationer vandrar för att nÄ sitt mÄl som vi definierar som god tjÀnstekvalitet.

Bakgrund: I takt med att konsumenters preferenser har förĂ€ndrats, har företag fĂ„tt överge massproduktion till förmĂ„n för produktionssystem som bĂ€ttre avspeglar konsumenternas ökade krav pĂ„ flexibilitet. Ett sĂ€tt för att överbrygga denna utmaning Ă€r att implementera lean production. Även om detta sĂ€tt att producera pĂ„ har tydliga fördelar för dagens företag, verkar lean production Ă€ven kunna medföra problem i avseende pĂ„ att kombinera med den befintliga, i mĂ„nga fall, traditionella styrningen i företaget. En del av styrningen som verkar vara speciellt svĂ„r att kombinera med implementeringen av lean production rör mĂ€tningen av produktionen. Vid en nĂ€rmare granskning visar det sig att det rĂ„der vissa motsĂ€ttningar mellan traditionell mĂ€tning och lean production som kan pĂ„verka företagets beslutsfattande negativt.

Med anledning av intensifieringen av de stridigheter som uppstod i Somalia i början av 1990-talet flydde nĂ€rmare en miljon mĂ€nniskor landet och undan krisen. BĂ„de i den amerikanska delstaten Minnesota och i Östergötlands lĂ€n i Sverige har antalet somalier sammantaget ökat. Hur gruppen klarat sig pĂ„ arbetsmarknaden i respektive region skiljer sig betydligt dĂ„ andelen arbetande somalier i Minnesota Ă€r betydligt högre Ă€n i Östergötland. Uppsatsen syftar till att kartlĂ€gga arbetsmarknadssituationen för utrikes födda somalier i Östergötland samt att redovisa effekterna av den svenska arbetsmarknadens funktionssĂ€tt pĂ„ den hĂ€r gruppen genom en jĂ€mförelse med hur det förhĂ„ller sig i Minnesota.De bĂ„da populationerna i respektive region liknar varandra pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt Ă€ven om de till antalet Ă€r betydligt fler i Minnesota. Graden av formell utbildning Ă€r generellt sett lĂ„g och mĂ„nga somalier Ă€r vid ankomsten analfabeter, det har observerats att somalier i Minnesota möjligen har en nĂ„got högre utbildningsnivĂ„ Ă€n de i Östergötland vilket kan förklara en del av skillnaden i sysselsĂ€ttningsgrad.

Bakgrund: De allt högre förvÀntningarna pÄ leverantörer frÄn kunderna nÀr det gÀller service har tvingat leverantörer att uppnÄ de krav som stÀlls pÄ dem. FörÀndringar av kunders förvÀntningar pÄ service har bidragit till att konkurrensen mellan mÄnga leverantörer blivit hÄrdare. För att en leverantör ska fÄ leverera krÀvs det att kundens krav pÄ leveransservice uppfylls. Dagligvarubranschen har genomgÄtt stora förÀndringar. Den största förÀndringen skedde under 1960-talet nÀr de flesta smÄbutikerna försvann och ersattes av större dagligvarubutiker med större sortiment.

Bakgrund och problem: MÄnga företag satsar stora resurser pÄ forskning och utveckling, eftersom den verksamheten förvÀntas ge företaget konkurrens fördelar och möjlighet till lÄngsiktig överlevnad. För att kunna allokera resurser till olika projekt inom forskning och utveckling, behöver företagen anvÀnda sig av nÄgon form av ekonomistyrning ofta baserad pÄ budgetering. Att styra forsknings- och utvecklingsenheter Àr förknippade med svÄrigheter, dÄ det krÀvs flexibla lösningar för att hantera risker som uppstÄr i verksamheten. De risker som företagen tar Àr Àven kopplade till osÀkerhet angÄende projektens utfall och pÄverkar möjligheterna till att styra och kontrollera verksamheten.För att hantera de problem som uppstÄr vid styrning och budgetering av forskning och utveckling, Àr det viktigt att vara medveten om vilka dessa problem Àr. I denna uppsats ges beskrivningar pÄ vilka problem som Àr förknippade med budgetering av forskning och utveckling i sÄvÀl teorin som praktiken.

Ljumskskador tillhör en av de vanligaste skadorna inom fotboll och hÄller mÄnga spelare borta frÄn match och trÀning. Det finns faktorer som utsÀtter en spelare för ökad risk att skada sig och dessa Àr viktiga att kÀnna till för att förstÄ orsakerna till att skada uppstÄr samt för att kunna förebygga skador med preventiv trÀning. Syftet med studien var att granska den vetenskapliga litteraturen avseende riskfaktorer och prevention för ljumskskador inom fotboll. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och AMED vilket resulterade i att 20 artiklar inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades och poÀngsattes med PEDro-scale eller ?Bedömningsmall för riskfaktorer?.

VarumÀrkets betydelse har under de senaste Ärtiondena förÀndrats, frÄn att enbart informera om en produkt eller tjÀnst till att ocksÄ fylla ett kÀnslomÀssigt behov hos kunder. I denna studie undersöks hur RiksmÀklaren arbetar med sitt varumÀrke. Ett aktivt varumÀrkesarbete leder till att företag utvecklar ett starkare varumÀrke, vilket ofta förknippas med konsumentlojalitet. Inom mÀklarföretag förekommer intern konkurrens pÄ grund av provisionslön. SvÄrigheten i RiksmÀklarens varumÀrkesarbete ligger dÀrför i att internt ha en gemensam uppfattning om varumÀrkets betydelse.

Projektformen har funnits lÀnge och har förÀndrats med tiden. Idag har den ökat i popularitet vilket man tror kan bero pÄ att den stimulerat flexibilitet och kreativitet. Kreativitet handlar om en förmÄga att se annorlunda orsakssamband, att lÀmna gamla rutiner och finna nya bÀttre lösningar. Men som motvikt till kreativitet krÀvs stabilitet och förutsÀgbarhet annars Àr risken att kreativiteten gÄr till överstyr och orsakar kaos. Det krÀvs Àven rÀtt balans mellan frihet och planering för att ge motivation till kreativitet.Designföretag bestÄr av kreativa individer och de arbetar oftast i projektform.

I takt med ökande urbanisering fluktuerar befolkningsmÀngden allt kraftigare i smÄ orter och mÄnga Àr beroende av turism. Leksand Àr en av de orter som upplever en kraftig tillströmning av turister under sommaren. Stora ytor stÄr tomma över vintern och pÄverkar livet i centralorten negativt. Kommunen strukturerar nu om sitt centrum och efterlyser flexibel gestaltning som passar bÄde hög- och lÄgsÀsong. Flexibel urban design innebÀr att offentliga miljöer ska vara förberedda pÄ demografiska förÀndringar och tillgodose blandade mÄlgrupper pÄ lÄng sikt, utan att en hel omgestaltning Àr nödvÀndig.

Historiskt sett har det varit svÄrt för smÄskaliga livsmedelsproducenter att fÄ marknadstilltrÀde. Dagligvaruhandeln har stor makt över vad som saluförs i butikerna och butikskedjorna har strÀvat mot ett fÄtal leverantörer med hög effektivitet. För att överbrygga dessa problem har en grupp smÄskaliga livsmedelsproducenter i VÀsterÄstrakten startat en ekonomisk förening vid namn GÄrdarnas Smaker. Denna studie analyserar olika faktorer, som pÄverkar GÄrdarnas Smakers utveckling. I problemanalysen identifieras fyra faktorer, som pÄverkar GÄrdarnas Smakers grad av framgÄng.

Bakgrund: Historiskt har företag haft stora lager för att kunna möta kundernas efterfrÄgan. I takt med att kundanpassning och flexibilitet har ökat har det blivit allt dyrare och nÀst intill omöjligt att hÄlla lager som kan tillgodose kundernas behov. Att styra sitt lager sÄ att det motsvarar efterfrÄgan har nÀstan varit en omöjlighet. En lösning pÄ lagerstyrningsproblematiken Àr Vendor Managed Inventory (VMI) som innebÀr ett tÀtare samarbete mellan kund och leverantör. Kunden tillhandahÄller information om lager och efterfrÄgan och leverantören tar över ansvaret för att varorna i kundens lager inte ska ta slut.

Syftet med denna undersökning Àr att studera hur konsulter i ett givet bemanningsföretag upplever sin psykosociala arbetsmiljö. För att svara pÄ detta har vi valt att utgÄ frÄn vedertagna teorier om Àmnet. Dessa Àr en modifierad modell av Karaseks krav- och kontroll modell med ett tillÀgg av socialt stöd, KASAM (kÀnsla av sammanhang) och anstrÀngnings- och belöningsmodellen. Vi har Àven tagit med teorier om flexibilitet och tillgÀnglighet. För att fÄ fram ett resultat har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med intervjuer.