VÄrt syfte med uppsatsen Àr att framföra pÄ vilka sÀtt datoriseringen har pÄverkat ledarrollens arbetssÀtt i olika organisationer, och vilka konsekvenser som den har bidragit till för ledarna. Studien kommer att belysa bÄde för- och nackdelar som datoriseringen har bidragit till, och pÄ vilka sÀtt som ledarna har fÄtt anpassa sitt ledarskap efter datoriseringen. Tanken Àr att visa en koppling mellan ledarskap och IT, vilka bÄda anses vara tvÄ mycket viktiga hörnstenar för att uppnÄ framgÄng i dagens organisationer.Vi har inte som syfte att lösa eventuella problem eller svÄrigheter som finns mellan IT och ledarskap, utan snarare belysa det relevanta inom omrÄdet.För att kunna genomföra studien har vi anvÀnt oss av nedanstÄende frÄgestÀllningar: Hur har datoriseringen inom organisationen pÄverkat ledarrollens arbetssÀtt nÀr det gÀller kommunikationen (frÀmst kommunikationen mellan personalen och ledaren)?Hur har anvÀndningen av informationstekniska redskap sÄsom informationssystem, kommunikationssystem, plattformar etc. pÄverkat ledarens arbetssÀtt?Om arbetssÀtten har pÄverkats, hur har ledarrollerna ledarskap/ledarstil i sin tur pÄverkats av detta?Kan man se nÄgra tydliga förÀndringar inom ledarskap som har nÄgra direkta kopplingar till datoriseringen?Vilka eventuella negativa och positiva aspekter har datoriseringen medfört?Studien har genomförts pÄ ett kvalitativt sÀtt, genom tre personliga intervjuer med ledare pÄ mellanchefsnivÄ frÄn olika organisationer.

Bakgrund och problem: MÄnga företag satsar stora resurser pÄ forskning och utveckling, eftersom den verksamheten förvÀntas ge företaget konkurrens fördelar och möjlighet till lÄngsiktig överlevnad. För att kunna allokera resurser till olika projekt inom forskning och utveckling, behöver företagen anvÀnda sig av nÄgon form av ekonomistyrning ofta baserad pÄ budgetering. Att styra forsknings- och utvecklingsenheter Àr förknippade med svÄrigheter, dÄ det krÀvs flexibla lösningar för att hantera risker som uppstÄr i verksamheten. De risker som företagen tar Àr Àven kopplade till osÀkerhet angÄende projektens utfall och pÄverkar möjligheterna till att styra och kontrollera verksamheten.För att hantera de problem som uppstÄr vid styrning och budgetering av forskning och utveckling, Àr det viktigt att vara medveten om vilka dessa problem Àr. I denna uppsats ges beskrivningar pÄ vilka problem som Àr förknippade med budgetering av forskning och utveckling i sÄvÀl teorin som praktiken.

Syftet med min undersökning Àr att utvÀrdera tillÀmpbarheten av metoden FA/SIMM. En utrednings- och analysansats som ska underlÀtta breda och vÀlförankrade beslutsunderlag för förÀndringar inom olika verksamheter. Som underlag för min utvÀrdering har jag anvÀnt en fallstudie av grundutbildningen för informatikÀmnet inom ISM vid Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet. En fallstudie i vilken jag undersöker hur administrationen av kurser fungerar, administration i betydelsen planering, samordning och organisering av olika handlingar. I rapporten redovisar jag endast ett kort utdrag av resultatet frÄn fallstudien.

Bakgrund: I takt med att konsumenters preferenser har förĂ€ndrats, har företag fĂ„tt överge massproduktion till förmĂ„n för produktionssystem som bĂ€ttre avspeglar konsumenternas ökade krav pĂ„ flexibilitet. Ett sĂ€tt för att överbrygga denna utmaning Ă€r att implementera lean production. Även om detta sĂ€tt att producera pĂ„ har tydliga fördelar för dagens företag, verkar lean production Ă€ven kunna medföra problem i avseende pĂ„ att kombinera med den befintliga, i mĂ„nga fall, traditionella styrningen i företaget. En del av styrningen som verkar vara speciellt svĂ„r att kombinera med implementeringen av lean production rör mĂ€tningen av produktionen. Vid en nĂ€rmare granskning visar det sig att det rĂ„der vissa motsĂ€ttningar mellan traditionell mĂ€tning och lean production som kan pĂ„verka företagets beslutsfattande negativt.

Idag begrÀnsas korskörning frÄn anrikningsverk KA1 av den högre SiO2-halten i koncentratet jÀmfört med övriga anrikningsverk vid LKAB Kiruna. SiO2-halten Àr en viktig parameter vid produktion av direktreduktionspellets. För ökad flexibilitet Àr det önskvÀrt att alla anrikningsverk kan leverera koncentrat av likvÀrdig kvalitet. I detta arbete undersöks möjligheten att med ökad separatorkapacitet reducera SiO2-halten i koncentratet frÄn KA1 med KA3 som referens. Undersökningen gjordes som en kvalitativ jÀmförelse mellan primÀr- och förseparatorer frÄn de tvÄ verken.

I en förÀnderlig omvÀrld Àr det nödvÀndigt att företag och organisationer som vill delta i samhÀllets utveckling, ser över sin kompetens, bÄde den individuella och organisatoriska. Företag mÄste börja se individuell kompetens som sin viktigaste tillgÄng och förutsÀttning för utveckling. Det stÀlls högre krav pÄ sjÀlvstÀndighet, flexibilitet, lÀrande och samarbete.Syfte: VÄrt syfte Àr att inom ramen för en organisation analysera individuella utvecklingsmöjligheter i den ordinarie verksamheten.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats för att uppnÄ vÄrt syfte. VÄr empiriska undersökning har gjorts pÄ ett företag som vi i uppsatsen benÀmner "företaget".Resultat och slutsatser: Under studiens gÄng fann vi olika faktorer som kan vara kompetensutvecklande för individen i sin ordinarie verksamhet. Vi fann att intervjupersonerna hade ett stort handlingsutrymme.

NÀr en kassaflödesvÀrdering genomförs prognostiseras företagets vÀrde genom att summera framtida kassaflöden och diskontera dem med företagets kapitalkostnad. PÄ grund av att prognostiserade kassaflöden Àr uppskattningar inför framtiden karaktÀriseras en vÀrdering alltid av hög osÀkerhet. Till underlag för prognoserna anvÀnds en omfattande mÀngd information. För att ett tillförlitligt vÀrde ska kunna berÀknas Àr det viktigt att relevant och pÄlitlig information samlas in och hanteras pÄ ett effektivt sÀtt. I dagslÀget Àr det problematiskt att hantera omfattande mÀngder information och ett tillrÀckligt datorstöd saknas.

Antalet lÀkemedel som lanseras pÄ marknaden har minskat under mer Àn ett decennium, vilket vÀcker frÄgan om huruvida det finns brister i de metoder och resonemang som anvÀnds vid utvecklingen av ett nytt lÀkemedel. Syftet i den hÀr litteraturstudien var att utreda delar av frÄgan kring eventuella brister med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar: Vilka in vitro potenser kan man hitta vid en litteratursökning för nÄgra pÄ marknaden etablerade humana och/eller veterinÀra lÀkemedelssubstanser? Hur förhÄller sig in vitro potensen för dessa substanser till den terapeutiska plasmakoncentrationen/det terapeutiska intervallet som har faststÀllts för dem? Vad finns det i dagslÀget för teorier kring eventuella brister i den rÄdande lÀkemedelsutvecklingsprocessen? In vitro potens-data för nio etablerade lÀkemedelssubstanser samlades in och jÀmfördes med respektive substans terapeutiska plasmakoncentration och en kvot erhölls som sedan relaterades till det resultat som presenterades i en mastersuppsats i farmaci av Fabian Göransson dÀr motsvarande kvot genererades för 150 etablerade lÀkemedelssubstanser. Det sammanvÀgda resultatet, med tyngdpunkt pÄ Fabians Göranssons resultat, visar att antagandet att den terapeutiska plasmakoncentrationen Àr minst tre gÄnger högre Àn in vitro potensen kan leda till frÀmst överestimering men ocksÄ underestimering av den terapeutiska plasmakoncentrationen och att substanser tenderar att vara mer potenta in vivo Àn in vitro. DÀrför behövs en högre grad av flexibilitet nÀr ovan nÀmnda antagande praktiseras under lÀkemedelsutvecklingsprocessen. Efter en kortare utblick över nÄgra teorier kring brister i dagens lÀkemedelsutvecklingsprocess verkar det som att lÀkemedelsindustrin behöver revidera samt ifrÄgasÀtta lÀmpligheten hos de principer som idag praktiseras inom omrÄdet. .

BolagsstyrningsfrÄgor har pÄ senare Är uppmÀrksammats bÄde i Sverige och internationellt efter ett antal förtroendeskadliga incidenter. Det ledde till att regeringen tillsatte en förtroendekommission för att analysera behovet av ÄtgÀrder som skulle sÀkerstÀlla förtroendet för det svenska nÀringslivet. En kodgrupp bildades som tog fram en Svensk kod för bolagsstyrning, KodenKoden Àr avsedd att utgöra ett led i sjÀlvreglering inom det svenska nÀringslivet vilket innebÀr att den inte Àr lagstiftad utan marknaden fÄr sjÀlv rÄda över bestÀmmelserna. Koden bygger pÄ principen följ eller förklara och innebÀr att de företag som tillÀmpar Koden kan avvika frÄn enskilda regler men de mÄste dÄ förklara och ange skÀl till avvikelsen. Genom följ eller förklara lÀggs ambitionsnivÄn högre Àn den hade gjorts om reglerna varit tvingande.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka om det finns ett behov för en ny bolagsform, som Àr enkel att bilda och administrera för fysiska eller juridiska personer som önskar bedriva nÀringsverksamhet i liten skala. Om en ny bolagsform skulle införas i svensk associationsrÀtt, Àmnar jag undersöka om det kan bidra till att de mindre nÀringsverksamheternas administrativa börda minskar. FrÄgan om en ny bolagsform avslogs senast i utredningen om förenklingar i aktiebolagslagen med hÀnvisning till att förenklingar i ABL var att föredra framför införandet av en ny bolagsform. Regeringen har under de senaste Ären uppsatt mÄlsÀttningar som syftar till att sÀnka den administrativa bördan. Bland de ÄtgÀrder som genomförts har revisionskravet för mindre nÀringsverksamheter avskaffats, kapitalkravet för privata aktiebolag har sÀnkts och ytterligare förenklingsÄtgÀrder avseende ABL planeras.

Mot bakgrund av de senaste decenniernas konjunktursvÀngningar i vÀrldsekonomin konstaterades det i Sverige att det fanns ett behov av att kunna möta dessa svÀngningar. Detta resulterade i den lagÀndring av Kommunallagen och Lagen om kommunal redovisning som erbjöd kommuner möjligheten till att införa en resultatutjÀmningsreserv i redovisningen. Denna resultatutjÀmningsreserv utgör ett periodiseringsverktyg dÀr medel kan reserveras i goda tider för att sedan utnyttjas i sÀmre. LagÀndringen Àr frivillig att anamma och har skapat en viss flexibilitet i kommunernas redovisning. DÄ kommuner har olika förutsÀttningar kan detta leda till att motiven till stÀllningstagandet kring ett införande av en resultatutjÀmningsreserv skiljer sig mellan kommuner.

Ett kostsamt och alltmer utbrett problem i vÀstvÀrlden Àr arbetsrelaterad stress. Fenomenet uppkommer till följd av en rad olika faktorer pÄ arbetet samt i arbetsmiljön och Àr ett skadligt tillstÄnd för individen som drabbas. Enligt Europeiska kommissionen bör arbetsgivare aktivt arbeta för att motverka arbetsrelaterad stress. Förutom dessa rekommendationer Àr svenska arbetsgivare enligt den svenska arbetsmiljölagen dessutom skyldiga att vidta alla ÄtgÀrder som krÀvs för att förebygga fysisk sÄvÀl som psykisk ohÀlsa hos arbetstagaren. Uppsatsen syftar till att kunna inspirera och vÀgleda företagsledare och mellanchefer till olika stressförebyggande ÄtgÀrder som vilar pÄ en vetenskapligt beprövad grund.

Bakgrund och problematisering: Det har i dagens samhÀlle blivit allt vanligare att företaghyr in personal via bemanningsföretag. Detta medför positiva aspekter sÄsom exempelvis ökad flexibilitet men flexibilitetsstrategin kan Àven medföra negativa konsekvenser. Företagetkan bli svÄrhanterligt i och med den heterogenitet som skapas i arbetsstyrkan och det har Àvenframkommit att denna heterogenitet kan pÄverka de sociala relationerna pÄ arbetsplatsen. Dock Àr tidigare litteratur bristfÀllig gÀllande detta. DÄ sociala relationer Àr en avgörandefaktor till trivsel pÄ arbetsplatsen och dÄ det i sin tur gynnar företagets framgÄng, Àr dettarelevant att studera nÀrmre.

I processen att utveckla nya funktioner i ett SharePoint-baserat system mÄste utvecklarenvÀlja vilken datalagringsmetod som ska anvÀndas. Det finns tvÄ primÀra metoder attanvÀnda sig av nÀr data ska lagras i SharePoint. Den första Àr att anvÀnda SharePointsinbyggda listor. Den andra Àr att anvÀnda en egenutvecklad databas att arbeta mot.Vi har i studien undersökt de bÄda metoderna och studerat litteratur för att ta fram viktigaaspekter som bör beaktas vid val av datalagringsmetod. De aspekter vi tagit fram Àr;snabbhet, underhÄll, flexibilitet, dataintegritet, redundans, tillgÀnglighet, sÀkerhet ochenkelt att utveckla i.

Syfte: Som blivande fastighetsekonomer ville vi finna mer kunskap om Àmnet outsourcing och om hur fastighetsföretagen tÀnker och agerar kring detta.Outsourcing kÀnns för oss verklighetsförankrat och inspirerande, och vi hoppas vÄr studie ska bidra med förstÄelse för vad som styr valet av outsourcing samt ge en inblick i hur dess framtid kan komma att se ut.Metod: För att fÄ en anvÀndbar teori i denna uppsats har vi undersökt litteratur om outsourcing och fastighetsförvaltning. VÄr studie strÀcker sig över GÀvleborg och Dalarna. Vi har skickat ut en enkÀt om trenden för outsourcing till 85 företag och fÄtt svar av 52. UtifrÄn dessa enkÀter har vi sedan valt ut ett antal företag som anvÀnder sig av outsourcing och sedan intervjuat dem mer ingÄende.Resultat & slutsats:Outsourcing Àr vanligt förekommande bland fastighetsföretagen i GÀvleborg och Dalarna. 89 % av de svarande företagen anvÀnder sig av outsourcing i nÄgon form.