Begreppet flexibilitet attraherar bÄde anstÀllda och organisationer i arbetslivet. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att söka svar pÄ vilken betydelse flexibel arbetstid har för anstÀlldas psykosociala arbetsmiljö. Det hypotetiska antagandet var att ett arbete med en högre nivÄ av flexibel arbetstid resulterar i en bÀttre psykosocial arbetsmiljö för de anstÀllda. Antagandet grundar sig pÄ att flexibel arbetstid kan innebÀra ett större inflytande över arbetstiden för de anstÀllda. En kvantitativ undersökning genomfördes vid FörsÀkringskassan och Tekniska förvaltningen i LuleÄ, vilka har liknande administrativa miljöer men olika nivÄer av flexibel arbetstid för sina anstÀllda.

En förutsÀttning för att kunna etablera god publikkontakt i en domteater Àr att personalen kan interagera med sin publik. För att det ska vara möjligt behöver de vara flexibla och rörliga medan de manövrerar domteaterns styrsystem. Genom att skapa en applikation till en smarttelefon kan en förlÀngning av det stationÀra styrsystemet och kontrollbÄset skapas, vilket möjliggör en önskvÀrd flexibilitet. Designstudien som uppsatsen presenterar Àr utförd i syfte att undersöka de metoder som Àr lÀmpliga att anvÀnda i ett tidigt skede av en sÄdan systemutveckling. Metoder inom Human- Computer Interaction (HCI) och interaktionsdesign syftar bland annat till att utveckla interaktiva applikationer.

HIV/AIDS Àr en av de största epidemierna i modern tid. Sedan sjukdomen upptÀcktes för 27 Är sedan har den orsakat 25 miljoner mÀnniskors död. Personer med kunskap om HIV-smittvÀgar, preventiva ÄtgÀrder samt utvecklad sjÀlvförmÄga har ofta högre medvetenhet om risker. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans insatser för att förÀndra individers medvetenhet om smittspridning av HIV/AIDS. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie.

Trots mÀnniskans mÄngfacetterade karaktÀr spelar yrkesidentiteten en betydande stor roll för hur vi introducerar oss för, och kommunicerar med andra mÀnniskor. Den slutsats vi drar Àr att arbete har en central roll i de flesta mÀnniskors liv. Arbete kan föra med sig en social gemenskap, bidra till ekonomisk försörjning och ge tidsstruktur i en mÀnniskas vardag vilket bidrar till en mÀnniskas livsvillkor. Detta kan skapa trygghet hos individen varpÄ arbete betraktas som ÄtrÄvÀrt av de flesta. Arbete spelar följaktligen en central roll för mÀnniskors identitetsskapande.

Denna studie syftar beskriva och analysera hur lÄngtidsarbetslösa och korttidsarbetslösa individer upplever sin tillvaro och hur de förhÄller sig till denna. Inom den teoretiska ramen ligger sociologisk tidigare forskning pÄ arbetslöshet samt tillfÀlliga anstÀllningar och sociologiska teorier till grund. Genom 10 intervjuer delges lÀsaren exklusiva utsagor med gemensamma nÀmnare i form av fyra teman av den upplevda tillvaron. Det framkommer dock att olika mentaliteter delvis prÀglar de lÄngtidsarbetslösas och de korttidsarbetslösas resonemang och dÀrmed hanteras den upplevda tillvaron olika. LÄngtidsarbetslösa tenderar att ha en cynisk instÀllning till arbetsmarknadens ansprÄk, dÀrför tillÀmpas gÀrna defensiva strategier sÄsom döljande av arbetslösheten för utomstÄende till exempel.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka marknadsföringen inför högstadieelevernas gymnasieval och dÀrigenom se vilka bilder som förmedlas av god vuxendom och dess genuskonstruktioner. Som bakgrund ligger marknadsliberalisering och livslÄngt lÀrande och den teoretiska grunden Àr socialkonstruktionism och postmodernism. Materialet Àr gymnasievalsinformation till Ärskurs nio i Norrköpings kommun och det har analyserats enligt diskursanalytisk metod. I materialet konstrueras vikten av att vÀlja, vÀgen som metafor, flexibilitet som egenvÀrde, eftergymnasiala studier som norm, en essentialistisk mÀnniskosyn samt tydliga bilder av vad som Àr manligt och kvinnligt dÀr teknik, industri och fordon ses som manligt och frisör och florist som kvinnligt. Genom analysen har vi kunnat urskiljs hur en bra vuxen förvÀntas vara och vilka egenskaper som anses behövas eller Àr önskvÀrda i dagens samhÀlle.

Titel: Key Account Management processNiva?: C-uppsats inom a?mnet fo?retagsekonomiFo?rfattare: Rafal Mahdi & Sofia NilssonHandledare: Akmal Hyder & Zahra AhmadiSyfte: Syftet med denna studie a?r att ja?mfo?ra hur en KAM-process kan skilja sig mellan stora och sma? fo?retag inom B2B marknad.Datum: 2015-06-03Metod: Studien bygger pa? en abduktiv ansats. Vi utfo?r en multipelfallstudie med en kvalitativ forskningsdesign. Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer genomfo?rs och utformas med hja?lp av en operationalisering som grundar sig i den vetenskapliga teorin.

Kraven pÄ flexibilitet och kvalitet ökar inom tillverkningsindustrin. I den vÀrdekedja som parterna samverkar i mÄste underleverantörerna stÀndigt förbÀttra sina interna och externa processer för att skapa lösningar som möter kundernas behov. Flexibilitet och enkelhet Àr ledord och för detta krÀvs att nya affÀrsmodeller och strategier utvecklas. I den hÀr studien undersöks hur uthyrningsmodeller för tillverkande industri kan se ut och ifall de kan vara ett sÀtt att skapa tÀtare kundrelationer och nya affÀrsmöjligheter. I studiernas första skede identifierades att det för tillfÀllet inte fanns aktiva uthyrningsmodeller som var anpassade för tillverkningsindustrin.

HIV/AIDS Àr en av de största epidemierna i modern tid. Sedan sjukdomen upptÀcktes för 27 Är sedan har den orsakat 25 miljoner mÀnniskors död. Personer med kunskap om HIV-smittvÀgar, preventiva ÄtgÀrder samt utvecklad sjÀlvförmÄga har ofta högre medvetenhet om risker. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans insatser för att förÀndra individers medvetenhet om smittspridning av HIV/AIDS. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie.

Syfte:. Uppsatsens syfte Àr att utreda vad som har gjort företaget Medscand Medical framgÄngsrikt och med denna kunskap som grund utveckla lÀmplig framtida strategi för företaget. Fokus i strategiformuleringen rör hur företaget skall attrahera, stimulera och utveckla innovationer. Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr primÀrdata i from av intervjuer Àr den mest betydande informationskÀllan. Slutsatser: Denna uppsats har med vald teori och empiri analyserat Medscand Medicals framgÄngsfaktorer och utifrÄn dessa utvecklat lÀmplig framtida strategi för företaget.

Sedan avregleringen av den offentliga arbetsförmedlingens monopol har bemanningsföretagen fÄtt en allt viktigare roll pÄ den svenska marknaden. VÄr uppsats diskuterar det relativt nya sÀttet för organisationer att sköta sina personalbehov, genom att anlita ett bemanningsföretag. Vi har undersökt vilka för- och nackdelar som finns nÀr organisationer anlitar ett bemanningsföretag samt vilka för- och nackdelar det finns för individer att arbeta för ett bemanningsföretag. Vi tar Àven upp bemanningsföretagens historia och hur deras framtid ser ut samt tÀnkbara hot. Intervjuer har genomförts med personer som har eller har haft ledande positioner inom bemanningsbranschen.

De tvÄ fallföretagen, Kronosept AB och Unilever Bestfoods AB,vÀljer att inte outsourca en specifik supporttjÀnst pÄ grund av ett ifrÄgasÀttande av outsourcingens möjligheter till kostnads-reducering, samt den upplevda risk för en nedsÀttning av kvalitén. Kronosept AB upplevde Àven en ökning av företagets flexibilitet till följd av att behÄlla funktionen internt, samt att vÀrderingen avföretagets personal hade en pÄverkan pÄ beslutet. Unilever Bestfoods AB ser möjligheterna i att behÄlla supportfunktionen internt för att ytterligare utveckla densamma. Supportfunktionen blev dÄ ett komplement till företagets kÀrnkompetens..

Avsikten med denna studie Àr att öka kunskapen om hur förskollÀrare uppfattar det pedagogiska syftet med samlingen. Vi har anvÀnt subjektskapande som analysbegrepp, vilket vi har hÀmtat frÄn Elisabeth Nordin Hultmans doktorsavhandling (2004). Vi har analyserat hur pedagogerna uppfattar att barnen kan pÄverkas av samlingens pedagogiska utformning. Metoden vi anvÀnde i denna studie var fokusgruppsamtal. FörskollÀrarna diskuterade bl.a.

Sammanfattning Titel: AffÀrssystembranschen - En studie av branschens förutsÀttningar Författare: Peter Colliander, Jacob Lundblad, Sophie Monsén Handledare: Hans Knutsson Problem: AffÀrssystembranschen genomgÄr idag en omvÀlvande fas dÄ nya aktörer kommer in pÄ marknaden samtidigt som den tekniska utvecklingen gÄr allt fortare och befintliga aktörer Àndrar strategier. KonjunkturlÀget bidrar till pressen pÄ befintliga aktörer och det har debatterats mycket i affÀrspress huruvida vissa aktörer kommer att slÄs ut eller ej. MarknadslÀget tvingar sÄledes branschens aktörer att anpassa sig och eventuellt omvÀrdera befintliga affÀrsmodeller. Vi har dÀrför stÀllt oss följande frÄgor: Under vilka omstÀndigheter verkar vÀrldens helintegrerade affÀrssystemleverantörer idag och hur kan deras affÀrsmodeller utvecklas? Hur bör Intentia, IBS och IFS utforma sina affÀrsmodeller för att förbli konkurrenskraftiga? Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva affÀrssystembranschens skiftande förutsÀttningar samt ge en bild av hur en affÀrssystemleverantör kan utforma sin affÀrsmodell för att förbli konkurrenskraftig.

Syftet med denna uppsats har varit att granska turordningsreglerna utifrÄn tvÄ olika synsÀtt: som ett nödvÀndigt trygghetssystem eller som ett förÄldrat fenomen i behov av förÀndring. Arbetet genomfördes med hjÀlp av juridisk metod och behandlade omrÄden med relevans för Àmnet, sÄsom utveckling och förÀndring av turordningsreglerna, anstÀllningstrygghet, samhÀllsförÀndringens pÄverkan, samt argument huruvida reglerna försvÄrar för vissa grupper pÄ arbetsmarknaden. Turordningsreglerna har funnits i 36 Är och samhÀllet ser annorlunda ut idag jÀmfört med dÄ dessa infördes. Globalisering och specialisering och snabba förÀndringar prÀglar arbetslivet idag. NÀr det gÀller turordningsreglernas vara eller icke vara stÀlls anstÀllningstrygghet mot företagens behov av flexibilitet.