ProjektanstÀllningen Àr en tidsbegrÀnsad anstÀllningsform som i dagens lagbestÀmmelse motiveras av ?arbetets sÀrskilda beskaffenhet?. En projektanstÀllning Àr mÄnga gÄnger förknippad med specialistkompetens, som anvÀnds i företag för att utveckla och skapa nytÀnkande. Andra tidsbegrÀnsade anstÀllningsformer, Ä andra sidan, Àr mÄnga gÄnger till för att tÀcka ett tillfÀlligt behov av personal av olika slag.Flexibilitet benÀmns allt oftare som rÄdande norm i samhÀllet och sÀgs ha vÀxt fram ur globalisering, internationalisering och ny teknologi. Flexibla företag kÀnnetecknas mÄnga gÄnger som effektiva, konkurrenskraftiga och nischade.

Detta arbete omfattar en studie angÄende ett blivande kompetensutvecklingscenter för urbefolkningen pÄ ön Mindoro i Filippinerna. En central punkt pÄ centret Àr ett rum avsÀtt för varierande verksamheter. Min studie omfattar hur detta rum pÄ bÀsta sÀtt kan bidra till flexibilitet och anvÀndbarhet genom rumsliga element. En fallstudie utfördes i Filippinerna under perioden mars-maj 2012. En kvalitativ studie innefattande intervjuer, observationer, diskussioner, analyser och litteraturstudie, med fokus pÄ visioner, hinder och förutsÀttningar. Analys av studien och designprocessen resulterade i ett gestaltningsförslag som skapar förutsÀttningar för inkludering och funktionalitet. Resultatet blev en stapelbar lÄda som gÄr att anvÀnda som sittplats, en plats till förvaring, samt gÄr att sÀtta ihop till önskade moduler.

Work-life balance Àr ett Àmne som det har forskats mycket om de senaste Ären. Denna undersökning har applicerat de befintliga teorier som finns inom work-life balance och relaterat dessa till yrkesgruppen sjuk- och undersköterskor. Denna yrkesgrupp Àr intressant dÄ det för nÀrvarande rÄder brist pÄ sjuk- och undersköterskor pÄ dagens svenska arbetsmarknad. PÄ grund av denna brist stÀlls denna yrkesgrupp pÄ höga krav bÄde vad gÀller flexibilitet och tillgÀnglighet. Denna undersökning har redogjort för de samlade teorier som finns inom work-life balance, flexibilitet och tillgÀnglighet.

Denna uppsats Àr behÄllningen av en fÀltstudie som har gjorts pÄ ett företag inom transport- och logistikbranschen. Jag har anvÀnt mig av bÄde primÀr (intervjuer) och sekundÀr data (hemsida, hÄllbarhetsrapport, företagstidning etc.) för att ta reda pÄ hur företaget gör för att kunna konkurrera i branschen. Till de Àmnen som genererats ur resultatet har teorier och modeller kopplats. NÄgra av teorierna Àr Porters vÀrdekedja, Normanns gemensamma vÀrdeskapande och Abrahamssons m.fl. strategiska flexibilitet.

Uppsatsen ger ett nÀrmande av vad begreppet flexibilitet i arbetslivet kan betyda för individen. Vidare belyser undersökningen vilka strategier individen anvÀnder sig av för att hantera sin flexibla arbetssituation. FrÄgorna som uppsatsen besvarar Àr följande: vad betyder begreppet flexibilitet i arbetslivet för individen? Vilka tekniker strategier anvÀnder sig individen av för att hantera sin flexibla arbetssituation? För att besvara vÄra frÄgestÀllningar och uppnÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av en mindre litteraturstudie samt av sex semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar flexibilitet i arbetslivet har mÄnga innebörder och pÄverkar individen pÄ flera sÀtt.

Flygbolag mÄste idag följa en mÀngd olika lagar och regler för att fÄ bedriva sin verksamhet. Samtidigt Àr de verksamma i en vÀldigt dynamisk bransch dÀr efterfrÄgan kan variera kraftigt beroende pÄ hÀndelser utanför företagets kontroll. De mÄste dÀrmed bÄde ha en stabil organisation samt en förmÄga att förÀndra sig för att kunna vara konkurrenskraftiga. Organisations-strukturer beskrivs ofta som mer eller mindre stabila respektive flexibla. Uppfattningen Àr dock att en högre flexibilitet medför ett avkall pÄ stabiliteten.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.

Flexibilitet Àr ett hett Àmne i diskussioner kring arbetsmiljö och i det hÀr arbetet presenteras en undersökning gjord kring just flexibla arbetskontrakt inom handikappsomsorgen i Ronneby kommun. De grupper som deltagit har varierande grad av flexibilitet i sina arbetstidsmodeller och undersökningen har frÀmst gÄtt ut pÄ att se om flexibiliteten pÄverkar stressnivÄ och upplevt sjÀlvbestÀmmande hos personalen Resultaten tyder pÄ att en hög grad av sjÀlvbestÀmmande ger en lÄg arbetsrelaterad stressnivÄ och Àven att en ökad grad av flexibilitet i arbetskontrakten bidrar till just detta.Undersökningen genomfördes med enkÀtutskick till personalgrupperna i tvÄ omgÄngar, i december 2004 och i april 2005, enkÀter skickades Àven till tvÄ kontrollgrupper i Karlskrona kommun. EnkÀterna skickades tvÄ gÄnger dÄ en arbetsgrupp i Ronneby böt arbetstidsmodell vid Ärsskiftet 2004/2005 och fick avsevÀrt mer flexibilitet i sitt schema. Det var dÀrför intressant att studera hur förÀndringen pÄverkade gruppen. Samtal har ocksÄ genomförts med personalgrupper, enhetschefer, projektledare och fackligt ombud efter första enkÀtutskicket för att fÄ en vidare bild av organisationen.FrÄn svaren pÄ enkÀterna kan slutsatsen dras att mer flexibla scheman ger en lÀgre upplevd stress.

Inom postmodernismen Ă€r begrepp som flexibilitet och förĂ€ndring aktuella och dagens arbetsmarkand krĂ€ver att organisationerna ska hantera denna ombytlighet. Detta har lett till att bemanningsbranschen har vuxit. Syftet med vĂ„r studie var att fĂ„ förstĂ„else för uthyrd personals arbetssituation. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes pĂ„ anstĂ€llda i ett större bemanningsföretag. Resultatet visar att deltagarna stĂ„r inför mĂ„nga men korta sociala relationer.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.

Flexibilitet Àr ett ledord pÄ svensk arbetsmarknad. Flexibiliteten Äterfinns i anstÀllningsformer och i organisationers behov av effektivisering av ekonomi, personal och produktion Beman- ningsföretagsanstÀllningar Àr nÄgot som allt fler organisationer anvÀnder sig av för att skapa flexibilitet och tillsÀtta vakanta tjÀnster. Att arbeta som bemanningsföretagsanstÀlld innebÀr att den anstÀllde inte utför sina arbetsuppgifter i arbetsgivaren organisation. Denna studies syfte Àr att undersöka erfarenheterna av att vara anstÀlld av bemanningsföretag. Till syftet hör Àven studiens frÄgestÀllningar: 1.

Bakgrund: Ra?dgivningstja?nster utgo?r idag en betydande del fo?r ma?nga revisionsbyra?ers verksamhet. Revisionsbyra?er har pa? grund av sin revision en kunskapsbas som konkurrenterna ofta inte har, och ett fo?rtroende som revisorer som ger en fo?rdel i ra?dgivningsbranschen. Dock a?r det detta fo?rtroende, eller oberoende, som ma?nga a?r ra?dda fo?r ska a?sidosa?ttas na?r revisorn utfo?r ra?dgivningstja?nster.

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera och vÀrdera eventuell flexibilitet i en traditionell investering med hjÀlp av Real Options Analys. Traditionella statiska investeringsverktyg tenderar att undervÀrdera projekt. Ett verktyg har senare utvecklats för att kunna vÀrdera osÀkerhet och flexibilitet, ofta inneboende i projekt. Uppsatsen Àr en fallstudie pÄ SCA Packaging och utgÄr frÄn en deduktiv ansats dÀr data har inhÀmtats via personliga intervjuer. Historisk analys av de variabler som har störst pÄverkan pÄ projektet, genomförs med Monte Carlo simulering.

Denna studie undersöker en it-organisation som idag Àr organiserad som en aktivitetsbaserad arbetsplats. De tvÄ forskningsfrÄgor som lett den empiriska undersökningen Àr; ?Bidrar den aktivitetsbaserade arbetsplatsen till en flexibel organisation?? och ?Hur upplever cheferna i den studerade it-organisationen att den aktivitetsbaserade arbetsplatsen pÄverkar deras arbetsförhÄllanden och förmÄga att sÀtta grÀnser i det dagliga arbetet?? Den aktivitetsbaserade arbetsplatsen visar sig utifrÄn numerisk och funktionell flexibilitet bidra till en flexibel organisation. Vidare visar resultatet att cheferna pÄ det aktivitetsbaserade kontoret saknar socialt stöd som ett resultat av att arbeta pÄ detta sÀtt och Àven att det blivit svÄrare att sÀtta grÀnser i arbetet. Denna studie bidrar till forskningen pÄ omrÄdet aktivitetsbaserade arbetsplatser och hur det Àr för chefer att arbeta pÄ dessa.