Sökresultat:
678 Uppsatser om Flexibel planlösning - Sida 4 av 46
BehovsanstÀllda varumÀrkesbyggare? Konflikt mellan ett starkt varumÀrke och en flexibel personalstyrka i modeföretag
Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Bygghantverk, 27 hp, 2013. PÄ omslaget felaktigt 2012..
FörvÀntningsgap och socialisering : - En studie om studenters och revisorsassistenters kunskaper och fo?rva?ntningar om revisionens ga?llande regler och praxis
Bakgrund och problemdiskussion: A?nda sedan Liggio (1974) myntade uttrycket the audit expectation gap, fo?rva?ntningsgapet, har detta fenomen underso?kts av flertalet forskare som kommit fram till att det a?r ett utbrett problem runt om i va?rlden. Felaktiga fo?rva?ntningar pa? revisorn och dennes arbete kan vara till stor skada da? det fo?rsa?mrar fo?rtroendet fo?r revisorsprofessionen och leder till mer kritik mot branschen. Som lo?sning fo?resla?s ofta utbildning fo?r ba?de revisorer och deras intressenter, men na?got som inte studerats lika utbrett a?r hur utbildningen ser ut fo?r de blivande revisorerna, d.v.s.
Flexibel förvaring : Med design för hÄllbar utveckling
 Den hÀr uppsatsen handlar om min vÀg till att ta fram en förvaringslösning, med hÄllbar utveckling och vardagsestetik i framtidens hem som utgÄngspunkt. Med tanke pÄ hur vÄr nuvarande konsumtion pÄverkar vÄra liv idag och framtiden har jag funderat kring vilka val jag i min designprocess kan göra för att skapa en produkt som kan kallas hÄllbar och miljövÀnlig. Jag har lÀst in mig pÄ teori kring hÄllbar utveckling och en förutsÀttning för hÄllbar design Àr att konsumenterna vÀljer produkter som de vill ha kvar lÀnge. För att fÄ inspiration och ha nÄgot att ta avstamp ifrÄn har jag tittat pÄ hur olika förvaringslösningar har sett ut genom historien och jag fastnade frÀmst för de gamla kistor och koffertar som vÄra förfÀder tog med sig pÄ sina korta eller lÀngre resor. Det finns en tilltalande enkelhet i form och funktion och en flexibilitet dÄ de Àr mer portabla Àn andra förvaringsmöbler.
Har Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik?
Sedan bytet av vÀxelkurssystem och introducerandet av inflationsmÄlsstyrning i slutet av 1992 respektive början av 1993 har Sveriges Riksbank bedrivit penningpolitik förankrad i ett rÀntestyrningssystem dÀr lÄg och stabil inflation efterstrÀvas. Enligt makroekonomisk teori skapar ett sÄdant system med nödvÀndighet krav pÄ kompromiss mellan Ä ena sidan liten variation i inflation och Ä andra sidan liten variation i BNP-gapet (konjunkturen). Som följd av en ökad trovÀrdighet för den nya penningpolitiken meddelade Riksbanken i början av 1999 officiellt att mer hÀnsyn ska tas till den reala ekonomin pÄ bekostnad av nÄgot större variation i inflationen. I den hÀr uppsatsen undersöks genom skattning av modifierade Taylorregler baserade pÄ realtidsdata över Riksbankens prognoser pÄ inflation och BNP-gap i vilken utstrÀckning penningpolitiken har blivit mer flexibel över tiden. Resultaten visar att BNP-gapets pÄverkan pÄ reporÀntan har varit i princip oförÀndrad mellan 1993 och 2005..
Stabila strukturer för turbulenta omgivningar
Flygbolag mÄste idag följa en mÀngd olika lagar och regler för att fÄ bedriva sin verksamhet. Samtidigt Àr de verksamma i en vÀldigt dynamisk bransch dÀr efterfrÄgan kan variera kraftigt beroende pÄ hÀndelser utanför företagets kontroll. De mÄste dÀrmed bÄde ha en stabil organisation samt en förmÄga att förÀndra sig för att kunna vara konkurrenskraftiga. Organisations-strukturer beskrivs ofta som mer eller mindre stabila respektive flexibla. Uppfattningen Àr dock att en högre flexibilitet medför ett avkall pÄ stabiliteten.
Modellering av försÀkringsdata med normal invers gaussisk (NIG)-fördelning
Utbetalningsbelopp för skadeersÀttning studeras. Datamaterialet uppvisar skevheter och ''tjocka svansar'' vilket motiverar att modellera med en mer flexibel fördelning Àn normalfördelning. I detta arbete undersöks om NIG (normal invers gaussisk) fördelning passar för det..
Modellering av försÀkringsdata med normal invers gaussisk (NIG)-fördelning
Utbetalningsbelopp för skadeersÀttning studeras. Datamaterialet uppvisar skevheter och 'tjocka svansar' vilket motiverar att modellera med en mer flexibel fördelning Àn normalfördelning. I detta arbete undersöks om NIG (normal invers gaussisk) fördelning passar för det..
Att arbeta med periodplanering : För och nackdelar med att planera sin arbetstid
Huvudargumenten till att införa en flexibel arbetstidsmodell har varit att man vill fÄ större delaktighet för personalen i planeringen av arbetet. FrÄn arbetsgivarsidan vill man fÄ en möjlighet att styra bemanningen efter verksamhetens behov. Denna arbetsform har av de allra flesta uppfattats positivt. Argument som att det blir lÀngre ledigheter lyfts ofta fram, det blir mer tid över till familjen, och att det Àr ganska lÀtt att byta arbetspass i hÀndelse av sjukdom. I denna rapport vill vi betona de nackdelar som en flexibel arbetstidsmodell kan föra med sig.
Kostnadseffektiv design och framtagning av flexibel innerförpackning Ät elektronikprodukter
Abilia utvecklar, tillverkar och sÀljer tekniska hjÀlpmedel till personer som antingen har en fysisk eller psykisk begrÀnsning som pÄverkar deras vardag. För att dra ner pÄ kostnaderna och fÄ en bÀttre enhetlighet vill Abilia att ytterförpackningarna ska standardiseras samt att ett flexibelt inrede som ska kunna anpassas till mÄnga av företagets produkter utvecklas.En förstudie lade grunden för projektet dÀr mÄnga olika omrÄden och metoder undersöktes. De existerade förpackningarna utvÀrderades, deras och produkternas livscykel kartlades varpÄ det framgick vilka som var projektets huvudanvÀndare. Dessa intervjuades och en kravspecifikation kunde sedan faststÀllas. Förstudien resulterade i att det fanns tvÄ grupper av produkter som lösningen mÄste kunna anpassas till.
Förnöjelse i en KÀrleksrelation
Huvudsyftet med studien var att undersöka olika faktorers betydelse för tillfredsstÀllelsen i en kÀrleksrelation. Framförallt; anknytning, konflikt och copingstilar, samt inre/yttre sexuell locus of control, relationsfaktorer, spillovereffekt; pÄverkan mellan partners relationstillfredsstÀllelse och konfigurationen av pars anknytningsstilar. Dessutom undersöktes om det fanns en gemensam underliggande struktur inom anknytning, konflikt och copingstilar. 106 personer (52 par) besvarade en enkÀt rörande de olika omrÄdena. Faktoranalys visade 60 % total gemensam varians för anknytning, konflikt och copingstilar, de tre presenterade faktorerna benÀmns som generella copingstilar; -flexibel, -Ängestrelaterad och -undvikande.
Utformning av en studio för distribuerat arbete
Alvis HÀgglunds Àr ett av Sveriges största företag som idag tillverkar stridsfordon och bandvagnar. Företaget Àr vÀrldsledande inom omrÄdet och expanderar hela tiden, och dÀrmed har de behov av att anstÀlla mer personal. Lokalerna i GullÀnget rÀcker inte lÀngre till, och pÄ grund av den snabba expansionen sÄ har man tvingats hyra lokaler ett par kilometer dÀrifrÄn. För att uppehÄlla kommunikationen och samhörighetskÀnslan har man valt att anvÀnda sig av distribuerad teknik. Uppgiften bestod i att ta fram en flexibel och anpassningsbar studio som kan anvÀndas till allt frÄn distribuerat ingenjörsarbete till lokala möten.
Formulering och formatering : om medarbetarkommunikation pa? digitala plattformar och generation Y:s inta?g pa? arbetsmarknaden
De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.
Flexibilitet eller ej, det Àr frÄgan!
Denna studie handlar om hur flexibiliteten inom arbetslivet tar sig uttryck nÀr det gÀller arbetstidsflexibilitet. Studiens forskningsomrÄden ligger i grÀnssnittet mellan organisation/ledning, arbetstid och kvinnor inom hemtjÀnsten. TvÄ hemtjÀnstgrupper som praktiserar olika arbetstidsmodeller inom Halmstads kommun studerades. Syftet var att skapa förstÄelse för ledningens och personalens upplevelser av flexibel- respektive icke flexibel arbetstid med avseende pÄ de för- och nackdelar som modellerna uppfattats att ha. FrÄgestÀllningarna var, Hur upplevs de olika arbetstidsmodellerna? Vilka för- och nackdelar uppfattas modellerna ha för ledning och personal? Samt vilka möjligheter ger dessa arbetstidsmodeller personalen att förena arbetsliv med privatliv? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna anvÀndes en kvalitativ metod baserad pÄ intervjuer med hemtjÀnstchefen, tvÄ omrÄdeschefer samt fyra anstÀllda.
Flexibel mÀtning av vÀxelhus med koordinatmÀtmaskin
Getrag All Wheel Drive AB utvecklar, tillverkar och levererar fyrhjulsdriftssystem till fordonsindustrin. Företaget tillverkar systemets huvudkomponenter, vilka Àr en slut- och vinkelvÀxel som sitter placerade mellan bak- och framhjul.Idag mÀts de ingÄende komponenterna samt vÀxelhusen i monteringsflödet. För att skapa en mer flexibel monteringsbana, vill företaget se om det gÄr att utföra mÀtningarna med annan teknik, samt om det dÄ gÄr att minska antalet mÀtstationer i flödet. Genom detta hoppas företaget pÄ minskad kapitalinsats vid förÀndringar i design eller vid införande av en ny modell.Hela arbetet grundade sig i meningen: ?Minimering av mÀtning vid montering av PTU och RDU?, vilket höll öppet för egna idéer om bÄde uppgift och utförande.
Gestaltning av det flexibla offentliga rummet : Torget i Leksand
I takt med ökande urbanisering fluktuerar befolkningsmÀngden allt kraftigare i smÄ orter och mÄnga Àr beroende av turism. Leksand Àr en av de orter som upplever en kraftig tillströmning av turister under sommaren. Stora ytor stÄr tomma över vintern och pÄverkar livet i centralorten negativt. Kommunen strukturerar nu om sitt centrum och efterlyser flexibel gestaltning som passar bÄde hög- och lÄgsÀsong. Flexibel urban design innebÀr att offentliga miljöer ska vara förberedda pÄ demografiska förÀndringar och tillgodose blandade mÄlgrupper pÄ lÄng sikt, utan att en hel omgestaltning Àr nödvÀndig.