Den första provisoriska strandskyddslagstiftningen infördes i Sverige 1950, Àven om man tidigare hade skydd för vissa naturomrÄden för att sÀkra allmÀnhetens tillgÄng. De första lagarna som gav strÀnderna ett skydd skulle fungera i samspel med allemansrÀtten som dÄ lyftes fram och fick en ny betydelse i samhÀllet. Den provisoriska strandskyddslagstiftningen ersattes av en permanent nÄgra Är senare, och har dÀrefter har kompletterats och förÀndrats. Den största förÀndringen skedde 1975, dÄ strandskyddet blev generellt och dÀrmed obligatoriskt. Strandskyddslagstiftningen gÀller vid alla kuster, sjöar och vattendrag och innebÀr att inga byggnader, anlÀggningar eller verksamheter fÄr uppföras inom 100 meter frÄn strandlinjen, bÄde i havet och pÄ land.

HTML (Hyper Text Markup Language) introducerades som ett enkelt och plattformsoberoende sprÄk med syftet att göra information tillgÀnglig över hela vÀrlden och Àr idag det mest kÀnda och anvÀnda sprÄket pÄ webben. NÀr HTML skapades var det huvudsakliga anvÀndningsomrÄdet publicering. Efter hand ökade mognaden hos anvÀndarna och behovet av mer avancerade tillÀmpningar ökade. Fler och fler började dÄ inse begrÀnsningarna med HTML och dess enkla struktur. MetasprÄket XML (eXtensible Markup Language) Àr ett universellt format för att strukturera dokument och data pÄ Internet.

Syftet med industriellt byggande beskrivs som att uppnÄ en snabb och kostnadseffektiv byggprocess med fÄ unika lösningar. Detta medför i lÀngden en repetitiv process till lÄg kostnad. Industriellt byggande för flerbostadshus introduceras med miljonprogrammet 1965-1975 och beskrivs som avsevÀrt höjande för boendekvalitén i Sverige fast försummande för stimulerande gestaltning. En ytlig analys av miljonprogrammet och industriellt byggandes fördelar och nackdelar resulterar i insikten om standarders essentiella roll. Innebörden av detta avhandlas ytligt dÀr kontentan fastslÄs som att arkitekten mÄste ha en djup insyn i ramarna för standardiseringen.

Ledningsbanor syftar till att föra ström eller digitala signaler mellan elektroniska komponenter. Traditionellt brukar ledare av solid metall anvÀndas, dÄ metall har lÄg resistans och lÀmpar sig bra som strömledare. I denna studie utforskas möjlig-heten för olika material att fungera som textila ledningsbanor. Textila ledningsba-nor behövs bland annat i medicinska plagg med sensorer. En ledningsbana som ska vara i ett plagg mÄste bÄde vara tvÀttbar och flexibel.

Snabba svÀngningar pÄ marknaden, globalisering och kundernas höga krav stÀller ledningen införstora utmaningar och bristen pÄ en flexibel ledningsmodell blir tydlig. Den traditionelltfunktionsorienterade organisationsstrukturen rÀcker inte till för att leva upp till kundens varierandekrav och önskemÄl. TillÀmpning av processorientering Àr inte bara utgÄngspunkt för effektiviseringoch kvalitetssÀkring av verksamhet utan Àven för att möta framtida utmaningar samt att leva upp tillkundens olika önskemÄl.Syfte med föreliggande uppsats Àr att etablera en struktur pÄ företaget för att de vidare skall kunnadriva verksamheten ur ett processorienterat synsÀtt. Arbetet försöker pÄ djupet ta reda pÄ hurnuvarande teoretiska modeller om processledning skulle kunna modifieras för att bÀttre kunnatillÀmpas av industrin.TillvÀgagÄngssÀttet Àr inriktat pÄ att analysera LOGOSOLs verksamhet och identifiera processeroch eventuella problem genom deltagande observationer, semistrukturerade intervjuer ochgenomgÄng av företagets dokument. I forskningsprocessens gÄr empiri och teorilÀsningen parallelltoch berikar varandra under arbetets gÄng.

Denna studie bygger pÄ huvudfrÄgan: Har musiken i grundskolan nÄgon pÄverkan pÄ elevens instÀllning till musik senare i livet? Under studien har nya infallsvinklar tagit form och lett studien till resultatet: MusiklÀrarens pÄverkan. FrÄn en relativt smal syn pÄ musikundervisningen i grundskolan har element som t ex lÀroplaner och ledarskapsteorier vidgat studiens syn för vad musiklÀrare i grundskolan har haft för styrmedel genom tiden för de fyra lÀroplanerna, Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. Denna studie kan urskilja att det har skett en progressiv utveckling av varje ny lÀroplan, och att lÀrarrollen har utvecklats med denna process. Musikundervisningen i grundskolan har gÄtt frÄn en traditionell till en mer öppen undervisningsform.

Inom företagshÀlsovÄrden söker mÄnga patienter för stressrelaterad ohÀlsa. Problematiken kan i större eller mindre grad vara relaterad till arbetsmiljön, men ocksÄ pÄverkas av den totala livssituationen. En del av dessa patienter uppfyller kriterier för utmattningssyndrom. FunktionsnedsÀttningen vid utmattningssyndrom medför ofta sjukskrivning. FrÄgan Àr hur dessa patienters hÀlsa och sjukskrivningssituation pÄverkas av omgivningsfaktorer i arbetsliv och privatliv? En annan frÄgestÀllning gÀller vilken pÄverkan som erhÄlls frÄn försÀkringssystemets regler och kontakterna med FörsÀkringskassan samt betydelsen av sjukvÄrdens insatser.

Denna uppsats behandlar borgenÀrsskyddet vid vÀrdeöverföringar. Det primÀra mÄlet för begrÀnsningar vid vÀrdeöverföringar Àr att skydda borgenÀrer. BorgenÀrsskyddet i svensk rÀtt Äterfinns i 17 kap. 3 § aktiebolagslagen i form av beloppsspÀrren, som benÀmns som principen om skyddet för det bundna kapitalet, och försiktighetsregeln. De lege lata ger inte lagregeln nÄgot nÀmnvÀrt skydd för bolagets borgenÀrer.

Det traditionella lantbruket minskar mer och mer, gÄrdarna som fortsÀtter med lantbruk blir större och mer nischade pÄ antingen djur eller vÀxtodling. Det Àr mÄnga som helt lÀgger ner sin produktion för att ge plats Ät nÄgot annat pÄ gÄrden som t.ex. bed and breakfast-stÀllen, spa, m.m. NÀr produktionen lÀggs om och företagen nysatsar sÄ Àr det mycket att tÀnka pÄ. En ny affÀrsidé ska arbetas fram och kalkyler berÀknas.

Arbetsintegrerande sociala företag Ă€r en företagsform som pĂ„ senare Ă„r uppmĂ€rksammats av beslutsfattare i Sverige, samhĂ€llets kunskaper om företagen Ă€r dock begrĂ€nsade. Dessa företag Ă€mnar sĂ€tta mĂ€nniskan i fokus för deras egna liv genom att integreras pĂ„ arbetsmarknaden och skapa sina egna arbeten som Ă€r anpassade för dem. Det kan vara svĂ„rt att ta steget frĂ„n utanförskapet till arbete och sedan hĂ„lla sig kvar, dĂ€rför Ă€r syftet med studien att undersöka i vilken utstrĂ€ckning de sociala företagen inom omrĂ„det LuleĂ„-PiteĂ„-Boden-Älvsbyn Ă€r i behov av stöd och vad som saknas, hur de fĂ„r detta stöd och om det finns gemensamma behov som kan gĂ„ att samordna, vilket kan minska kostnader och göra företagen mer resursstarka. För att besvara syftet har intervjuer med kooperatörer inom den geografiska avgrĂ€nsningen genomförts med avsikt att belysa problematiken frĂ„n kooperatörernas och de sociala företagens perspektiv medan tre intervjuer varit med Arbetsförmedlingen, FörsĂ€kringskassan och Coompanion Norrbotten (som initierat studien) vilka avsett belysa hur externa aktörer verkar för att stödja de sociala företagen. För att fördjupa förstĂ„elsen och analysen av materialet anvĂ€nds begreppet socialt kapital.

This thesis was conducted at Linköping University and SAAB Aerostructures, Linköping, and focuses on the automation of flexible fixturing in machining applications. At Linköping University a project called "Koofix" is conducted with support from Strategiska stiftelsen and several manufacturing industries including SAAB Aerostructures. The purpose of this project is to develop a more cost-effective, flexible, technique for fixation of workpieces during processing and assembly.Fixtures are an important part during the machining process, especially if you process the parts with high accuracy. Today a large number of fixtures are used at SAAB and they would prefer to reduce the number of fixtures by using flexible fixtures instead. SAAB uses one fixture for each article and this result in a high fixture cost and it also takes time to design and construct a new fixture.There are several advantages with using a flexible fixture such as that you can process workpieces with different length, height and thickness in the same fixture.

I pedagogiken som vÀgledarskap i naturligt friluftsliv baseras pÄ handlar det om att lÀra genom verkliga situationer. Den syftar till att deltagarna pÄ en fÀrd, genom egna upplevelser och erfarenheter, ska utveckla fÀrdigheter för att sjÀlva kunna ge sig ut pÄ liknande fÀrder i framtiden. Huvudsyftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur en lÀrosituation pÄ en fÀrd kan se ut, och vilken roll vÀgledaren har för att en situation ska intrÀffa och leda till lÀrdomar. Studien bygger pÄ deltagande observation under tvÄ vinterfÀrder och efterföljande intervjuer med vÀgledarna.Till grund för vad vÀgledarna förmedlar under fÀrderna finns deras egna uppfattningar om friluftslivet. NÀr vÀgledarna beskriver sin syn pÄ friluftsliv tar de upp att friluftslivet i princip innebÀr att flytta sitt liv ut i naturen, och att de kÀnner sig hemma i att vistas i naturen.

Fabriken vid SCA Packaging Förpackningsservice i VÀrnamo har under en lÀngre tid haft en layout som inte har varit Àndamalsenlig till dess funktion. För att kunna möta ökad konkurrens och interna krav pa effektivisering behövdes en ny lösning för maskinuppstÀllning och flödeshantering.1 oktober 2005 inleddes examensarbetet vid SCA i VÀrnamo, dÄ det hade beslutats att en limmaskin skulle flyttas in i de redan trÄngbodda lokalerna. Examensarbetarna fick i uppgift att, med gÀngse metoder, ta fram en ny layout som dels var möjlig ur ett rent praktiskt perspektiv, och dels sa effektiv att den nya maskinen kunde installeras utan att nyanstÀllningar skulle behövas göras.1 inledningsfasen gjordes en flödeskartlÀggning av produktionen vid företaget med hjÀlp av de produktionskort som anvÀnds i tillverkningen. Denna flödesanalys lÄg senare till grund för hur den nya layouten utformades. Med metoden systematisk lokalplanlÀggning arbetades en ny maskinuppstÀllning fram.

Detta examensarbete har utförts vid El-Björn AB som Àr ett familjeföretag i Anderstorp, SmÄland. Deras produktsortiment bestÄr av mobila el-centraler, byggbelysning, avfuktare och vÀrmeflÀktar. El-Björn AB har ungefÀr 60 anstÀllda och en omsÀttning pÄ cirka 170 MSEK. PÄ grund av den ökande konkurrensen anser företaget att det Àr nödvÀndigt att effektivisera sin produktion för att göra den mer flexibel. VÄrt angreppssÀtt för att uppnÄ flexibilitet Àr att studera möjligheten att reducera företagets ledtider.MÄlet med detta arbete Àr att presentera ett antal förslag pÄ ÄtgÀrder för att korta ledtiden för en utvald produktgrupp och att visa pÄ ett antal konsekvenser som dessa förslag fÄr för ledtiden och lönsamheten samt vilka mÄlkonflikter detta medför.

Familjecentrerad omvÄrdnad (FCO) utvecklades i början pÄ 1990-talet i Kanada. VÄrdfilosofin strÀvar efter att stödja familjen i dess naturligt vÄrdande roll samt stÀrka individerna som delar av familjen. FörÀldrarna och professionella ska ses som lika viktiga parter i ett icke hierarkiskt system med syfte att tillsammans utveckla optimal kvalitet i vÄrden. Syfte: Var att belysa vad barn med kronisk sjukdom/funktionshinder och deras förÀldrar utryckte för behov vid sjukhusvistelse och hur deras behov överrensstÀmde med principerna för FCO. Metod: Metoden utgjordes av enlitteraturstudie dÀr 11 artiklar granskades.