I denna rapport beskrivs effekterna av att införa flödesgrupper och andra Lean-principer i en verkstad med avseende pÄ flexibilitet i volym och produktmix. Fallstudier har gjorts pÄ tre tillverkningsföretag dÀr man har infört flödesgrupper; Sandvik Coromant (Sandvik), Atlas Copco Tooling (Atlas) och Volvo Construction Equipment (VCE).Efter att ha analyserat resultaten frÄn fallstudierna kan konstateras att företag med hjÀlp av flödesgrupper och andra Lean-principer kan öka flexibiliteten i produktionen. De besökta företagen har erhÄllit liknande fördelar med avseende pÄ flexibilitet efter införandet av flödesgrupper. Efter införandet fick man en kortare total genomloppstid för produkterna i verkstaden, vilket Àr indirekt kopplat till flexibilitet i bÄde volym och produktmix. Den minskade genomloppstiden kunde erhÄllas dels tack vare enklare materialflöden och mindre rörelsestrÀckor för operatörer nÀr maskiner flyttades nÀrmare varandra till flödesgrupper.

Den första provisoriska strandskyddslagstiftningen infördes i Sverige 1950, Àven om man tidigare hade skydd för vissa naturomrÄden för att sÀkra allmÀnhetens tillgÄng. De första lagarna som gav strÀnderna ett skydd skulle fungera i samspel med allemansrÀtten som dÄ lyftes fram och fick en ny betydelse i samhÀllet. Den provisoriska strandskyddslagstiftningen ersattes av en permanent nÄgra Är senare, och har dÀrefter har kompletterats och förÀndrats. Den största förÀndringen skedde 1975, dÄ strandskyddet blev generellt och dÀrmed obligatoriskt. Strandskyddslagstiftningen gÀller vid alla kuster, sjöar och vattendrag och innebÀr att inga byggnader, anlÀggningar eller verksamheter fÄr uppföras inom 100 meter frÄn strandlinjen, bÄde i havet och pÄ land.

Sammanfattning:Syftet med studien har varit att undersöka hur en grupp unga tjejer pÄ gymnasiet beskriver och menar sig anvÀnda det sociala nÀtverket Facebook som ett redskap för identitetsskapande och sjÀlvpresentation. FrÄgestÀllningarna vi utgÄtt frÄn har handlat om hur tjejerna beskriver att deras syn pÄ sig sjÀlva och andra pÄverkas av FacebookanvÀndningen, hur man kan framstÀlla sig pÄ ett lyckat respektive miss-lyckat sÀtt samt om mÀnniskors identitet framstÀlls representativt pÄ sidan. Empiri har samlats in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer som metodverktyg och intervjuer har genomförts med sex stycken tjejer frÄn tvÄ olika gymnasieskolor i och i nÀrheten av Göteborg. VÄr teoretiska utgÄngspunkt vid analys av vÄr empiri har i huvudsak varit Erving Goffmans dramaturgiska sociologi, den symboliska interaktionismen dÀr Anthony Giddens och George Herbert Meads tankar och begrepp lyfts fram samt Judith Butlers genusteori. Resultat som framkommit Àr att Facebook pÄ flera sÀtt fyller en funktion för tjejer vid skapandet av identitet.

Kommunernas behörighet att företa ÄtgÀrder i sin verksamhet begrÀnsas av ett antal kommunalrÀttsliga principer. Principerna, som utvecklats i domstolspraxis, beskriver vilken typ av verksamheter som fÄr företas och hur kommunerna skall agera nÀr de utför dessa verksamheter. Principerna kan delas upp i tvÄ olika typer. Det finns dels sÄdana principer som sÀtter de yttre ramarna för kommunernas verksamhet och dels de principer som begrÀnsar kommunernas handlande inom ramen för den kommunala kompetensen. Det Àr framför allt den senare typen av principer som uppsatsen behandlar.

Att samrÄda med sakÀgare och medborgare Àr sedan flera Är en obligatorisk del i kommunal fysisk planlÀggning, bÄde nÀr det gÀller detaljplaner och översiktsplaner. Inte minst har medborgardialog under 2000-talet framhÄllits som en viktig del i strÀvan efter den socialt hÄllbara staden. Att samrÄda om framtida planer med allmÀnheten syftar bland annat till att öka insynen i planprocessen, öka legitimiteten i beslutsfattandet samt att förbÀttra beslutsunderlaget med ytterligare information frÄn de boende pÄ platsen. Enligt aktuell plan- och bygglag Àr plansamrÄdet det enda momentet i detaljplaneprocessen dÀr kommunen mÄste erbjuda allmÀnheten att delta i diskussionen om planÀndringarna. PÄ sÄ sÀtt kan plansamrÄdet ses som ett minimikrav pÄ den del kommunikativ planering som kommunen Àr skyldig att tillÀmpa, dÀremot Àr kommunen fri att initiera en utökad dialog med medborgarna.

Idag Àr mÄnga skogsÀgare i Sverige beroende av olika aktörer för att sköta och avverka sin skog. Dessa aktörer Àr ofta samma företag som de sÀljer sitt virke till. Skogspartner AB (vidare SP) Àr ett litet företag som vill positionera sig inom marknaden för skogsbruksplanering, som ett företag som erbjuder oberoende rÄdgivning och tjÀnster.Syftet med denna studie Àr att bedöma den framtida möjligheten att positionera SP som ett oberoende företag genom att undersöka marknadspotentialen för oberoende skogsbruksplaner. Marknaden för skogsbruksplaner bestÄr frÀmst av skogsföretag som erbjuder planer som en del av en helhetsservice. Dessa företag lÀgger sedan ut planeringen Ät underleverantörer.

MÄnga av de europeiska jÀrnvÀgsbolagen hÄller pÄ eller har gÄtt över till att anvÀnda GSM-R teknologi för kontakt med sina tÄg och personal. Förut anvÀndes enklare sÀtt för att hÄlla kontakt med tÄg, till exempel sÀndare nedgrÀvda lÀngs rÀlsen och visuella tavlor. PÄ det viset kunde tÄgen positionsbestÀmmas och föraren kunde kontaktas. NÀr ett modernare system skulle byggas kom man fram till att GSM-R standarden skulle konstrueras. Vad innebÀr egentligen GSM-R standarden? Jo, det Àr en utbyggnad av GSM-nÀtet och opererar pÄ frekvenserna 876 - 880 MHz och 921 - 925 MHz.

Det du hÄller i dina hÀnder Àr en kvalitativ studie över gymnasieelevers definition av begreppet ?en bra lÀrare?. Undersökningen, vars syfte Àr att ge en inblick i elevernas perspektiv pÄ fenomenet och dÀrmed öka kunskapen för verksamma lÀrare, bygger pÄ 6 respondenters redogörelser av sin syn pÄ Àmnet. Respondenternas delgivelser har efter insamlandet analyserats med hjÀlp av IPA-metoden (Interpretative Phenomenological Analysis), analyserats, tematiserats och slutligen syntetiserats i den text som utgör resultatet.Anledningen till Àmnesvalet och dess inriktning bottnar i sÄvÀl ett eget intresse av att utreda saken nÀrmare som att jag i mina efterforskningar inte har funnit nÄgon forskning pÄ omrÄdet som tar upp just elevernas perspektiv.Resultatet slÄr för det första fast att lÀrares framtoning har en stor pÄverkan pÄ elevernas studiemotivation (drivkraft) och ambition (mÄlmedvetenhet). Vidare visar det pÄ ett antal, enligt respondenterna, sÀrskilt betydande drag hos en lÀrare, varav de flesta i varierande grad inverkar pÄ elevernas attityd till och strÀvan i skolan och sina studier.

I elektronikbranschen rÄder det hÄrd konkurrens om kunderna vilket leder till att butikerna inom branschen mÄste kunna ge en god service till sina kunder, dÀr Àven bra klagomÄlshantering igÄr. SjÀlva hanteringen av klagomÄl blir vÀldigt viktig för en butik dÄ man kan undvika att problemet blir större Àn vad det egentligen Àr och man kan till och med göra kunden nöjdare Àn innan. En butik bör se klagomÄl som nÄgot positivt eftersom det kan vara en förbÀttringsÄtgÀrd.Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en insikt i hur elektronikbutiker hanterar klagomÄl, samt varför det i sÄ fall finns skillnader vid hanteringen av klagomÄl mellan en enskild elektronikbutik och i en elektronikbutik i en större kedja. DÀrför stÀllde vi oss frÄgan ?Hur hanteras klagomÄl i en enskild elektronikbutik och i en elektronikbutik i en större kedja??.För att kunna uppnÄ vÄrt syfte med uppsatsen gjorde vi en litteratursökning angÄende vÄra nyckelord i denna uppsats: klagomÄl, klagomÄlshantering, kunden, word-of-mouth och lönsamhet.

Uppsatsen fokuserar pÄ beskrivningen av idén om gröna ramverk dvs. att vegetation anvÀnds som styrverktyg i en exploateringsprocess. Fokus ligger pÄ den idémÀssiga beskrivningen och inte det gröna ramverkets fysiska form. Beskrivningen sker delvis genom studier av projekt i Bordeaux, Frankrike dÀr man medvetet anvÀnt sig av gröna ramverk för att ge struktur till exploateringsomrÄden. Jag har gjort platsbesök i Bordeaux, intervjuat ansvarig landskapsarkitekt Michel Desvigne, lÀst litteratur som Desvigne skrivit i Àmnet samt kommunala dokument frÄn Bordeaux. AnvÀndandet av ett grönt ramverk i Bordeaux var lÄngt ifrÄn sjÀlvklart vilket belyses i uppsatsen genom en redogörelse av utvecklingen och förhÄllningsÀtten till stadsbyggnadsstrategier i en postindustriell kontext i Bordeaux. Jag tolkar Àven möjligheterna för ett grönt ramverk i Malmö genom att studera stadens stadsbyggnadsstrategier.

VÄrt syfte med studien var att ta reda pÄ om och hur socionomutbildningen integreras i kuratorernas praxis. Vi ville Àven undersöka hur de kÀnslomÀssigt hanterar arbetet med mÀnniskor i kris, samt hur de lÀrt sig dessa strategier. Det Àr en kvalitativ intervjustudie som byggde pÄ semi-strukturerade intervjuer med sex kuratorer inom hÀlso- och sjukvÄrden. Studien omfattar vÄra informanters subjektiva syn pÄ om och hur deras socionomutbildning integreras i deras praxis, vilket gör att studien inte Àr generaliserbar.Den insamlade empirin i form av intervjuer transkriberades till text och analyserades med teorierna praxisteori, kristeori och copingteori, samt tidigare forskning och litteratur. VÄrt material har tolkats genom ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt.

ABSTRACTTitel: En studie av tvÄ vÄrdcentraler: organisatoriska förÀndringar till följd av avregleringen.NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Elin Moberg, Loan HoangHandledare: Per-Arne WikströmDatum: 2011 ? juni  Syfte: Marknaden för vÄrdcentraler i Sverige har avreglerats och förÀndrats frÄn en monopolmarknad till en konkurrensmarknad. Syftet med denna studie Àr att visa vilka skillnader och pÄföljder avregleringen har medfört pÄ marknaden. ForskningsfrÄgorna vi vill besvara Àr:Vilka huvudsakliga organisatoriska förÀndringar har skett för en offentlig vÄrdcentral sedan avregleringen?Hur skiljer sig den offentliga frÄn den privata vÄrdcentralen?Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts och semistrukturerade intervjuer med en chef för en offentlig vÄrdcentral, Stortorgets HÀlsocentral, samt för en privat vÄrdcentral, HÀlsocentralen City, har genomförts.

Allt fler statligt drivna verksamheter övertas av privata aktörer. Privatiseringen av bland annat vÄrd och utbildning har stÄtt i fokus för diskussion och debatt. Anledningen Àr delade Äsikter om huruvida det ska vara möjligt för företag att omvandla skattemedel till vinst. Andra menar att konkurrens leder till kostnadseffektivitet och högre kvalitet. Antalet fristÄende gymnasieskolor har under de senaste Ären ökat drastiskt, och trenden ser ut att hÄlla i sig.

Syfte:Att skildra en arbetsmiljö en ung akademiker kan förvÀnta sig att möta pÄ en arbetsplats i norra Virginia, USA. Att reda ut vilka arbetsvillkoren Àr och hur arbetsmiljön ser ut ur perspektiv som genus, kultur och ledarskap. Metod: Kvalitativ forskningsmetod med en induktiv, tolkande och konstruktionistisk strategi. Fallstudier har anvÀnts för att inhÀmta empirisk information. Resultat & slutsats: Det finns en paradox kring arbetstid och flexibilitet. Stipulerad arbetstid Àr lÄngt ifrÄn verklig arbetstid. TjÀnstemÀn arbetar betydligt mer Àn vad som ingÄr i en normal arbetsvecka.

Elevassistenten - pusselbit eller schackpjÀs? En kvalitativ studie om relationen mellan skolans organisation och behovet att anstÀlla elevassistenter.Studiens syfte har varit att undersöka hur skolan organiserar stödet elevassistans till de elever som bedöms vara i behov av sÀrskilt stöd samt vilka faktorer som pÄverkar att elevassistent bedöms vara den ÄtgÀrd som ska ges till elever i behov av sÀrskilt stöd.Genom intervjuer med rektorer vilka, enligt Skollagen, fattar beslut och har det yttersta ansvaret för sin enhets inre organisation, har vi undersökt hur stödet för elever organiseras och var i organisationen elevassistenten befinner sig. GenomgÄngen av tidigare forskning visar hur antalet elevassistenter ökat i skolorna de senaste Ärtiondena och att elevassistentens uppdrag kan fÄ sÀrskiljande eller inkluderande effekter beroende pÄ hur uppdraget organiseras. GenomgÄngen belyser hur skolor alltmer ger uttryck för att stöd mer borde ges pÄ organisationsnivÄ men att de inte riktigt lyckas realisera detta i verkligheten utan att stödet ofta sÀtts in genom att pÄ olika sÀtt "ÄtgÀrda eleven". LitteraturgenomgÄngen visar ocksÄ pÄ att elevassistenter Àr en grupp med ytterst varierande utbildning.