Arbetet handlar om hur fritidspedagoger arbetar för att barn i koncentrationssvårigheter ska få ett fungerande samspel med andra barn i både styrda aktiviteter och i den fria leken. I bakgrunden skriver vi om barn i koncentrationssvårigheter, dess förutsättningar och om fritidshemmens mål och uppdrag kring barn i koncentrationssvårigheter. Som metod använder vi oss av kvalitativa intervjuer och intervjuar fyra fritidspedagoger i en stad i Sverige. Genom samtalsanalys skriver vi vad pedagogerna svarat med anknytning till forskningsfrågorna. Med hjälp av intervjuerna får vi reda på att fritidspedagogerna försöker anpassa lokaler och miljöer efter barn i koncentrationssvårigheter men att de tycker att det är svårt.

Barn med koncentrationssvårigheter heter examensarbetet och är skrivet av Caroline Djurberg och Linda Larsson. Detta arbete handlar om barn som enligt berörda pedagoger har koncentrationssvårigheter, men som inte har en fastställd diagnos. Vi har genom enkätintervjuer, informella intervjuer, observationer och litteratur studerat dessa elever och hur pedagoger bemöter och arbetar med dem ute i fyra olika klasser. Resultatet av undersökningen visar att barn som enligt berörda pedagoger har koncentrationssvårigheter, jämfört med andra barn, behöver extra stöd och hjälp från både kamrater och vuxna för att hitta en lagom aktivitetsnivå som främjar barnets utveckling. Resultatet visar att koncentrationssvårigheter hos dessa barn inte ligger på barnet, utan att koncentrationssvårigheterna sitter i pedagogens arbetssätt och i miljön. Struktur, tydlighet, gränser, inlärningsmiljö, inlärningsstil och självkänsla är centrala begrepp i arbetet med dessa barn för att koncentrationssvårigheterna ska minska eller helt försvinna..

Vårt syfte med arbetet är att få en ökad kunskap om barn med svårigheter såsom, stress, läs- och skrivsvårigheter, DAMP, övervikt, fysiska handikapp och mobbning. Vi vill också få en ökad förståelse för hur man kan underlätta för dessa barn i idrottsundervisningen. Våra frågeställningar: Är skolans idrott viktig för elevernas fysiska och psykiska utveckling? Kan man inom idrottsämnet underlätta för barn med de svårigheter av de slag vi studerat? Hur definieras dessa typer av svårigheter i litteraturen och hur uppmärksammar man dem hos barn? Vi har lagt tyngdpunkten på litteraturstudien men har även en empirisk del där verkligheten speglas av specialpedagoger och idrottslärares erfarenhet. Genom arbetet har vi kommit fram till att många av dessa svårigheter som vi valt att behandla, har uppstått genom att samhället har förändrats och människan har inte anpassat sig efter det..

Detta arbete handlar om hur fritidspedagoger möter barn i sorg, vilken plats samtal om döden har i fritidshemmet samt i vilka sammanhang samtal om döden uppstår. Vidare undersöker jag om Astrid Lindgrens Bok ?Bröderna Lejonhjärta? kan vara användbar som redskap för att stötta barn som sörjer och i samtal med barn om döden. Genom intervju har jag undersökt tre pedagogers syn på att prata med barn om döden och hur de möter barn i sorg. Intervjufrågorna har jag arbetat fram genom en textanalys av Bröderna Lejonhjärta..

Syftet med följande arbete är att kartlägga specialpedagogers roll i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring barn med koncentrationssvårigheter. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och frågeformulär ville vi kartlägga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter samt få reda på vilka generella åtgärder som vidtas för dessa barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan är av stor betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras främsta arbetsuppgift är att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att på så vis kunna gynna utvecklingen hos barn med koncentrationssvårigheter. .

Denna undersökning handlar om lekens betydelse för utvecklande av socialt sampel mellan barn. Vet alla vad lek är och är lek något man kan definiera? Vi har intervjuat barn och pedagoger i förskola och förskoleklass och även observerat barn. Genom lek får barn bearbeta vardagssituationer och världen runt omkring dem. De lär sig att samarbeta och att lyssna på varandra, men även turordning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kunskaper pedagoger i förskolan har när det gäller barn som far illa och agerandet hos pedagogerna när de i sin verksamhet får kontakt med dessa barn. För att få reda på detta har vi förutom litteraturstudier gjort intervjuer med sex yrkesverksamma pedagoger på fyra olika förskolor. Intervjuerna visar erfarenheten hos de olika pedagogerna vad gäller barn som far illa. Resultatet vi kom fram till var att pedagogerna känner till sin skyldighet att anmäla missförhållanden till socialtjänsten samt att de flesta hade fått information kring ämnet och vet hur de ska gå tillväga då de får kontakt med dessa barn.

Vården av ett döende barn är en svår upplevelse för alla inblandade. Syftet med studien var att undersöka riktlinjer och rutiner för palliativ vård av barn. Intervjuer med åtta barnsjuksköterskor från sex olika universitetssjukhus genomfördes. Intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys och fyra huvudkategorier med tillhörande subkategorier identifierades;riktlinjer, barnet, familjen och vårdpersonalen. Resultatet visade att det saknas riktlinjer för palliativ vård av barn.

Vi har undersökt hur barn med hörselnedsättning har det i skolan när det gäller miljö och undervisning. I undersökning tas också upp vilka som har ansvar för att skolgången ska bli anpassad för dessa barn. Vi har gjort en undersökning som utgår från intervjuer med personer som har stor kunskap kring anpassning av miljön kring barn med hörselnedsättningar.Resultatet visade att belysning, ljudakustik, teknik samt inredningen spelar stor roll i den totala miljön kring hörselnedsatta barn. För att dessa barn ska få en likvärdig skolgång som andra barn behöver miljön anpassas efter just det barnets förutsättningar. Kunskap har visat sig vara det bästa verktyget för att ge hörselnedsatta barn ett bra bemötande.

Syftet med studien är att belysa behandlares uppfattningar om betydelsefulla faktorer i förändringsprocesser med barn som upplevt våld och deras föräldrar. Metoden för studien var en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, där forskaren intervjuade behandlare som arbetar med barn som upplevt våld. Resultatet visade att symptom på barn som ?endast? bevittnar våld av en nära anhörig är ofta desamma som barn som själva blir slagna, precis som behandlingen är densamma. Barn som upplever våld behöver hjälp med bearbetningen av traumat för att kunna få ett begripligande på vad som hänt.

Cirka 300 barn per år i Sverige insjuknar i cancer. Upplevelsen av att ens barn diagnostiseras och behandlas för cancer är något av det svåraste som kan drabba en förälder. Barn får andra former av cancer än vuxna och behandlingen är ofta lång och påfrestande. I sjuksköterskans ansvarsområde ingår att ha en dialog med patient och närstående samt att ge stöd under behandlingen. Genom att sjuksköterskan stödjer föräldrarna under barnets behandling ger det föräldrarna möjlighet till att på bästa möjliga sätt ta hand om sitt barn.Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelse av stöd från sjuksköterskan under tiden då deras barn behandlades för cancer..

ABSTRACT Leet, Susanne & Mollin, Pia (2011), Barn gör rätt om de kan. (Children do the right thing if they can) Malmö högskola, Lärarutbildningen, Skolutveckling och ledarskap Syftet med vår studie är att undersöka om CPS - Collaborative Problem Solving, på svenska samarbetsbaserad problemlösning, kan hjälpa barn med problemskapande beteende. Vi vill också ta reda på hur pedagoger ser på dessa barn barn och om arbetet med CPS har förändrat deras synsätt? Våra frågeställningar är: Kan CPS hjälpa barn med problemskapande beteende? Hur ser lärare på dessa barn och har arbetet med CPS förändrat deras synsätt? Vi har valt en kvalitativ forskningsansats och använt oss av ett frågeformulär och en gruppintervju för att samla in vårt empiriska material. Detta är ett litet urval.

Barn med Down syndrom har ofta återkommande hörselproblem som exempelvis vaxpropp och sekretorisk mediaotit. Vanligt förekommande hörselnedsättning bland dessa barn är en fluktuerande konduktiv hörselnedsättning. Den utvecklingsstörning som syndromet orsakar kan leda till att barnen ej kan medverka aktivt vid konventionella hörselmätningar. Metoder för hörselutredning av små barn och barn som ej kan medverka adekvat är BRA, OAE och tympanometri. Syftet med arbetet är att belysa resultaten från BRA, OAE och tympanometri hos barn med DS.

Syftet med uppsatsen är att se hur döden behandlas i barn- och ungdomsböcker i förhållande till psykologisk sekundärlitteratur. Hur är primärlitteraturen kopplad till verkligheten? Vilka viktiga motiv tas upp i behandlingen av döden?.

Vi bär alla med oss föreställningar om barn . Synen på barn påverkas av en mängd faktorer, samhället vi lever i, media, utbildning för att bara nämna några. Min studie är en kvalitativ studie. Syftet med min studie är att undersöka vilken syn de anställda vid en BUP avdelning i Norge har på barn. Mina frågeställningar är:? Vilka föreställningar har de anställda vid BUP avdelningen om barn?? Att jämföra de anställdas syn på barns aktörskap med dagens diskurs om barn som aktörer.Jag har använt mig av fokusgrupp, intervju samt direktobservationer.