AbstractMeningsskiljaktigheter och konflikter Àr en del av vardagen i förskolan. VÄrt syfte med denna rapport Àr att fÄ en insikt i fyra-femÄriga barns tankar och kÀnslor kring eventuella konflikter pÄ förskolan samt deras hantering av dessa. I vÄrt intresse finns Àven ett visst genusperspektiv; som hÀr innefattas av att eventuellt upptÀcka skillnader i flickors respektive pojkars konflikthanteringsmetoder.Rapporten bestÄr av en forskningsbakgrund dÀr författare och forskare, specialiserade inom omrÄdet, ger sin uppfattning kring Àmnet. Med tanke pÄ betydelsen av sampel mellan barn och fokus pÄ barns kÀnslor och tankar i denna rapport, Àr det sociokulturella perspektivet lÀmpligt som utgÄngspunkt. Vi tar i forskningsbakgrunden bland annat upp barns utveckling av den empatiska förmÄgan, förmÄga till samspel samt konflikter och utanförskap.

BarnhÀlsovÄrden anses vara en viktig del i det folkhÀlsoarbete som pÄgÄr i Sverige idag och mÄnga förÀldrar vÀnder sig till barnavÄrdcentralen (BVC) för att fÄ rÄd, stöd och vÀgledning. Idag stÄr barnhÀlsovÄrden inför delvis nya uppgifter, Äligganden har förskjutits frÄn traditionellt medicinska till mer psykosociala aspekter. Arbetet pÄ barnavÄrdscentralen innehÄller en rad olika arbetsuppgifter och som sjuksköterska Àr en av uppgifterna att hjÀlpa, stödja och stÀrka förÀldrar i deras förÀldraskap.Syftet med studien Àr att beskriva och analysera BVC-sjuksköterskors förestÀllningar om begreppet familj och dÄ med fokus pÄ förestÀllningar om förÀldraskap och kön samt förestÀllningar om vad sjuksköterskorna anser Àr det som konstituerar en vÀlfungerande familj.Uppsatsen har en kvalitativ ansats och genom fem semistrukturerade intervjuer har det empiriska materialet samlats in. Det övergripande teoretiska perspektivet Àr socialkonstruktivism och uppsatsen Àr skriven med förstÄelsen att sÄvÀl familj, förÀldraskap och kön Àr socialt konstruerade. FörestÀllningarna som framkommit tydligast hos BVC-sjuksköterskorna om förÀldraskap och kön handlar om förestÀllningar om ett naturligt förÀldraskap förankrat och format utifrÄn kön.

Abstract Examensarbetet handlar om lÀrares tankar kring koncentrationssvÄrigheter och om miljön eleverna vistades i har nÄgon betydelse för elevernas koncentrationsförmÄga. Vi ville Àven se om lÀrarna ansÄg att det hade nÄgon betydelse för eleverna med koncentrationssvÄrigheter, var de befann sig, om koncentrationssvÄrigheter visade sig mer eller mindre eller inte alls. Följande huvudfrÄgor anvÀndes för att försöka ta reda pÄ lÀrarnas syn kring Àmnet. Vilka likheter och skillnader finns det i olika lÀrarkategoriers beskrivningar av koncentrationssvÄrigheter? Har den fysiska och pedagogiska miljön enligt lÀrarna betydelse för hur koncentrationssvÄrigheter kan yttra sig? Vilka Àr lÀrarnas uppfattningar om pÄ vilka olika sÀtt den fysiska och pedagogiska miljön gynnar respektive försvÄrar koncentration? Den metod vi anvÀnt oss av Àr kvalitativ intervju dÀr vi intervjuat lÀrare som har olika lÀrarkategorier och jobbar pÄ samma skola.

Denna narrativa studie syftar till att genom förskollÀrares berÀttelser fÄ en förstÄelse för hur förskollÀrarekan bemöta barn i sorg pÄ förskolan. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar:· Vad berÀttar förskollÀrarna att det finns för olika reaktioner pÄ sorg bland barn i förskolan?· Hur berÀttar förskollÀrarna att barn kan hantera sorg i förskolan?Genom kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare har vi av dessa i resultatet sammanstÀllt narrativaberÀttelser. En del förskollÀrare har delat med sig av starka berÀttelser kring barn i sorg ochandra har delat med sig av sina tankar kring barn i sorg. Eftersom vi utgÄtt frÄn en narrativ teori Àralla berÀttelserna av lika vÀrde och ingen berÀttelse belyses mer Àn nÄgon annan.

Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av geografiska informationssystem (GIS) finna ett omrÄde i nÀrheten av Borensberg tÀtort som Àr lÀmplig för utökning av tomter för friliggande enfamiljshus. Inom det valda omrÄdet ska sedan ett vÀgnÀt tas fram för trafikförsörjning. VÀgnÀtet ska dras dÀr lutningen Àr som lÀgst, binda samman det befintliga vÀgnÀtet och ge ett bra relationstal baserat pÄ antal meter ny vÀg per antal nya tomter.Borensberg Àr en boendeort med ett ökande antal invÄnare. DÀrför har Motala kommun i en översiktsplan faststÀllt att det minst ska finnas tio byggnadsklara tomter för fristÄende villor i beredskap för försÀljning varje Är och Àven tomter för flerbostadshus med ett genomsnitt av fem lÀgenheter per Är.Data som har anvÀnts för att genomföra analysen bestÄr av ortofoton, digital höjdmodell, ArcGIS data i vektorformat och egenhÀndigt tagna digitala fotografier. För att hitta ett lÀmpligt omrÄde anvÀndes sex restriktionskriterier och tvÄ ickerestriktionskriterier.

Uppsatsen Àr en studie i hur samhÀllet och den konsumtionskultur vi lever i speglas i den samtida konsten och den offentliga debatten. Det didaktiska perspektivet tar upp samtidskonsten roll i bildundervisningen och hur frÄgor som rör konsumtion och identitet visuellt kan bearbetas och gestaltas i en lÀrandesituation.UtgÄngspunkten i studien Àr teorier om modernitet dÀr reflexivitet, görbarhet och individualisering Àr centrala teman. MÀnniskan Àr idag inbegripen i ett reflexivt arbete för att skapa sig sjÀlv och det posttraditionella samhÀllet betecknas av att traditionella normer brutits ner och individen tvingats bli nÄgot av en ?sökare?.I senkapitalismen uppstÄr nya symbolvÀrden vid sidan av bytesvÀrden och bruksvÀrden, symbolvÀrden som Àr knutna till livsstil och identitet. Studien beskriver hur mÀnniskan manifesterar sin vilja att sÀrskilja sig men ocksÄ att tillhöra genom konsumtion som symbolisk aktivitet, dÀr konsumenten genom att handla konstruerar sitt ?jag?.

Som sjuksköterska möter man barn som har kommit i kontakt med döden pÄ ett eller annat sÀtt. FörstÄelsen och hjÀlparbetet borde börja hos sjuksköterskor och ska inte behöva vÀnta tills specialutbildad personal kopplas in. Syftet med studien var att undersöka och belysa barnens reaktion pÄ döden nÀr de förlorar en nÀrstÄende, hur de bearbetar sorgen och vad de tror hÀnder efter döden. OmrÄdet belystes genom att göra en narrativ studie som grundar sig pÄ publicerade brev. Resultatet bygger pÄ en bok med publicerade brev och brev frÄn Barn- och ungdomspsykiatrisk hemsida i Stockholms lÀn, dÀr barn sjÀlva berÀttar hur de reagerade och bearbetade sorgen och Àven vad de har för tankar om livet efter döden.

Titel: Individuellt pensionssparande - DĂ€r förvĂ€ntad avkastning inte kan förutspĂ„s Datum för seminarium: 1:a februari 2007 Ämne/Kurs. Finansiell ekonomi, kandidatuppsats 10p Författare: Charlotte Engqvist och Carolin Hellström Handledare: Hossein Asgharian, Nationalekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan Lund Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka vĂ€rdeutvecklingen hos ett antal portföljer som Ă€rkonstruerade enligt bankernas rekommendationer för det individuella pensionssparandet. Vikten lĂ€ggs pĂ„ att med Value at Risk ta reda pĂ„ ett möjligt sĂ€msta utfall som Ă€r ett resultat av placering i olika risknivĂ„er. Metod: Vi har för var och en av de tre utvalda bankerna utfört en simulering baserad utifrĂ„nderas rekommendationer. HĂ€nsyn har tagits till individers olika riskbenĂ€genhet samt en begrĂ€nsad tidshorisont.

Arbetet handlar om hur musik kan pa?verka ma?nniskans ka?nslor och fantasier och hur man kan skapa musik fo?r att va?cka en specifik ka?nsla hos lyssnaren.Syftet med arbetet a?r att fo?rso?ka fo?rsta? varfo?r man blir pa?verkad pa? ett visst sa?tt av olika sorters musik och framfo?r allt om det ga?r att fo?rmedla specifika ka?nslor till den generella lyssnaren.Arbetet besta?r dels av sja?lva uppsatsen, men a?ven skapandet av sju olika musikstycken som 128 fo?rso?kspersoner har fa?tt lyssna pa?. Styckena a?r fra?n olika genrer: drama, komedi, ka?rlek, skra?ck, action, fantasy samt slutligen a?ventyr. Personerna har fa?tt lyssna pa? musiken fo?r att sedan fo?rso?ka hitta ra?tt genre.

Syftet med studien var att undersöka lÀrares erfarenheter och tankar om utomhuspedagogik, samt hur utomhuspedagogik pÄverkar elevers lÀrande och hÀlsa.Studien har en fenomenologisk infallsvinkel och metoden Àr kvalitativ. 14 stycken semistrukturerade intervjuer har utförts med lÀrare i Ärskurs F-3 pÄ sex olika skolor.Resultatet visar att flera av lÀrarna anser att elever lÀr sig pÄ olika sÀtt, samt lÀr med hela kroppen och alla sinnen. Görandets betydelse lyfts fram. NÀstan alla lÀrare har stor erfarenhet av utomhuspedagogik och de som arbetar med det idag har flera olika belÀgg till varför. Det belÀgget som flest lÀrare anvÀnder Àr att eleverna fÄr anvÀnda hela kroppen och alla sinnen i lÀrandet, de fÄr göra.

Att penisen inte haft en betydande roll inom den socialpsykologiska forskningen rörande mÀns identitetsskapande, samtidigt som manskroppen blivit en tydligare fokuspunkt i media och samhÀllet de senaste Ären, Àr utgÄngspunkten för denna studie. En studie som syftar till att se hur mÀn konstruerar sin identitet utifrÄn sin kropp. I denna studie antogs ett diskursanalytiskt angreppssÀtt för att söka svar pÄ hur mÀn i Äldern 20-30 Är konstruerar sin identitet utifrÄn sin kropp med ett sÀrskilt fokus pÄ penisen och dess inverkan. Det utfördes Ätta stycken semistrukturerade intervjuer, som transkriberades och kodades i programmet Nvivo. Utsagorna analyserades utifrÄn valda delar av olika diskursanalytiska angreppssÀtt och Àven Goffmans dramaturgiska perspektiv och hans teori om stigma, samt Butlers performativa idé om kön och Connells teori om hegemonisk maskulinitet.

 Den hÀr uppsatsen handlar om tankar, Äsikter och erfarenheter av det nationella minoritetssprÄket jiddisch och den bygger pÄ intervjuer med fyra personer i olika Äldrar som bor pÄ olika platser i Sverige. Deltagarna Àr tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor, en Àldre och en yngre av varje kön. Alla fyra har nÄgon form av koppling till jiddisch.Resultatet av studien analyseras mot bakgrund av tvÄ teoretiska modeller för att utvÀrdera hotade sprÄk. Det Àr dels Fishmans GIDS-skala, dels de förutsÀttningar för att sprÄk anvÀnds som presenteras av Grin. Det som framkommer i resultatet Àr att de Àldre intervjupersonerna kan prata jiddisch men lÀser och skriver vÀldigt begrÀnsat.

Studiens syfte var att undersöka relationen mellan fostermödrars mentala representationer av anknytning i sitt förhÄllande till sina förÀldrar under barndomen och deras mentala representationer av sitt förhÄllande som omvÄrdare till sitt fosterbarn. Data samlades via tvÄ strukturerade intervjuer, Adult Attachment Interview (AAI: George, Kaplan & Main, 1985) och Caregiving and Attachment Interview (CAI: Bengtsson & Psouni, 2007). Hypotesen var att det skulle finnas ett samband mellan hur fostermödrar upplevde sitt förhÄllande med sina egna förÀldrar, och hur de representerar sitt förhÄllande till sina fosterbarn. Resultaten visade en överensstÀmmelse mellan hur fostermödrars nuvarande tankar och kÀnslor angÄende anknytning och deras tankar och kÀnslor som vÄrdare till sina fosterbarn. Vidare analys visade starka samband mellan AAI och CAI nÀr det galler upplevelser av kÀrlek, avvisande och mentala tillstÄnd av skuldkÀnsla, reflektion och konsekvent tÀnkande.

Syftet med föreliggande studie var att synliggöra lÀrarnas uppfattning om miljöns betydelse i förskolan utifrÄn barnens lÀrande. För att synliggöra lÀrarnas tankar och erfarenheter anvÀndes kvalitativ intervju som undersökningsmetod.Resultaten visar att den omgivande miljön har stor inverkan pÄ barnens lÀrande. LÀrarna menar att miljön skapar lÀrarens roll och det Àr lÀrarna som innehar huvudrollen nÀr det gÀller utformningen av den pedagogiska miljön. Miljön ska inte tas förgiven utan den ska Àndras och lÀmpas efter barnen i barngruppen. Det handlar om att utgÄ frÄn barnens tankar, idéer och intressen vid utformandet av en lÀrande miljö.

Redan i smÄ barns vardag, kan en traditionell genussyn observeras i exempelvis leksaks- och klÀdaffÀrernas kategorisering av ?flick- och pojkprodukter?. En kategori-sering som jag anser kan styra in barnen i den konstruerade bilden av hur man Àr, och dÀrmed ska ?göra?, sitt kön. Syftet med denna studie var att undersöka tre förskole-avdelningars barnlitteratur, som barn i Äldrarna ett till tre Är har tillgÄng till, ur ett genusperspektiv.