Det Àr idag vanligt inom verksamheter som skola och omsorg att anvÀnda rankningar för att utvÀrdera kvalitet och skapa beslutsunderlag, nÄgot som Àr behÀftat med stor osÀkerhet. Trots det redovisas ofta dessa utan speciellt tagen hÀnsyn till den nÀrvarande slumpvariationen. Mot bakgrund av det har vi varit speciellt intresserade av sÄdana data och har för uppsatsen haft tillgÄng till skoldata samt tre olika sjukvÄrdsdata. För att identifiera om och nÀr en rankning kan vara meningsfull har vi för samtliga data jÀmfört lÀnsnivÄ med lÀgre nivÄer.Uppsatsen behandlar den slumpmÀssiga variation som framtrÀder i samband med upprÀttandet av rankningslistor. DÄ smÄ enheter Àr mer mottagliga för naturlig variation, förvÀntas denna har sÀrskild betydelse för placeringen och inte sÀllan Äterfinns dessa i toppen eller botten av tabellen.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares tankar kring anvÀndandet av barnlitteratur i ett normutvecklande syfte. En intervjustudie har genomförts innefattande sju förskollÀrare som gett sina reflektioner gÀllande bokval, dess innehÄll samt hur de menar sig kunna anvÀnda litteratur i barngruppen i normutvecklande syfte. Forskare betonar vikten av boksamtal och dess inverkan pÄ barnets förstÄelse av texten för att sedan kunna knyta an till sin egen livsvÀrld. Resultatet visar att majoriteten av de intervjuade förskollÀrarna inte kÀnner till begreppet boksamtal. DÀremot kan vi se att de samtalar kring den lÀsta boken vid temaarbeten.

Syftet med uppsatsen har varit att pröva, beskriva, analysera och diskutera hur literacy kopplat till ett vidgat textbegrepp kan anvÀndas i ett klassrum för de lÀgre Äldrarna. Att arbeta utifrÄn ett literacy-perspektiv innebÀr att ta fokus frÄn de tekniska fÀrdigheterna och skapa meningsfulla lÀrandesituationer dÀr elevers sprÄkutveckling i vid mening utgör ett betydelsefullt inslag. Fokus i uppsatsen har legat pÄ lÀrares arbetssÀtt utifrÄn ett literacy-perspektiv och av den anledningen behandlar forskningsbakgrunden till största del detta. I forskningsbakgrunden tas Àven upp lÀrandeteorier, traditionell skriftsprÄksundervisning, critical literacy och ett vidgat textbegrepp. Vi har utgÄtt frÄn flera framstÄende forskare inom omrÄdena och satt deras tankar i relation till varandra.

Abstract Syftet med denna studie Àr att undersöka och beskriva tre förskolepedagogers arbetssÀtt och metoder för att utveckla sprÄket hos tvÄsprÄkiga barn. Jag vill presentera olika sÀtt att arbeta med tvÄsprÄkiga barn i en mÄngkulturell förskola med hjÀlp av kvalitativa intervjuer som jag har haft med tre förskolepedagoger. Jag vill fÄ kÀnnedom om sÀttet pedagogerna arbetar med tvÄsprÄkiga barn och hur verksamheten prÀglas av pedagogernas arbetssÀtt i förskolan. Mina frÄgestÀllningar Àr hur det vardagliga arbetssÀttet och pedagogernas syn pÄ sprÄkutveckling inverkar pÄ barnen och deras lÀrande? Vilka Àr pedagogers arbetssÀtt med tvÄsprÄkiga barn för att utveckla sprÄket? Hur integreras leken i deras arbetssÀtt? Vilka tankar har pedagogerna om sprÄk och identitet? Undersökningen genomförde jag genom att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer dÀr intervjun av pedagogerna hölls i form av samtal.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vilken kompetens förskollÀrare har om höglÀsning. Vi har valt att göra studien, dÄ vi finner att höglÀsning oftast inte Àr en pedagogiskt prioriterad aktivitet och dÀrför ville vi undersöka hur nÄgra förskollÀrare ser pÄ höglÀsning som en pedagogisk aktivitet. Vi analyserade med hjÀlp av ett didaktiskt perspektiv och utgick frÄn grundfrÄgorna: varför, hur, nÀr och var, för att synliggöra förskollÀrarnas tankar och kunskaper kring höglÀsning. För att vi ska uppnÄ syftet med studien anvÀnde vi oss av enkÀter som metod. Vi vÀnde oss till förskollÀrare pÄ tvÄ förskolor och empirin bestÄr av 14 besvarade enkÀter.

Enligt Anthony Giddens (1991) kÀnnetecknas samhÀllet av mÄngfalden val samt skapande av oss sjÀlva som individer.  De samhÀllsförÀndringar som skett bekrÀftar detta och entreprenörskap och flexibilitet samt betoning pÄ individens ansvar Àr idag framtrÀdande. För att hantera detta Àr förmÄgan ?att göra vÀl övervÀgda val? av utbildning och karriÀr till hjÀlp, vilket Àr skolans och studie- och yrkesvÀgledningens uppdrag att rusta eleverna med . Syftet Àr att belysa ungdomars tankar kring sin framtida karriÀr i relation till att göra vÀl övervÀgda val. Sex intervjuer har genomförts med ungdomar i Ärskurs tre pÄ det samhÀllsvetenskapliga programmet.

Syftet med vÄr undersökning var att beskriva gymnasieelevers uppfattning av hur könsroller har pÄverkat dem under deras skolgÄng samt om det var möjligt att öka deras medvetenhet i Àmnet. Vi gjorde en undersökning i en klass som gick andra Äret pÄ hotell och restaurangprogrammet. Vi delade ut tvÄ enkÀter till eleverna, en i början och en i slutet av vÄr praktik, detta för att vi skulle kunna utlÀsa om det skett en ökad medvetenhet hos eleverna kring könsroller. Under fem veckor arbetade vi aktivt med elever i form av diskussioner kring artiklar som rörde Àmnet samt en skrivuppgift dÀr eleverna fick reflektera över sina egna erfarenheter av könsroller i skolan. Vi fick en bra bild över hur eleverna ansÄg att könsroller hade pÄverkat dem under deras skolgÄng.

Syftet med studien Àr att belysa lÀrares och rektorers tankar kring diagnostisering av elever i de tidiga skolÄren vid anvÀndande av Skolverkets diagnosmaterialDiamant, som riktar in sig pÄ den förberedande aritmetiken.Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intevju som metod. Deltagarna i undersökningen Àr fyra lÀrare samt tvÄ rektorer med erfarenhet och utbildningen inom omrÄdet.Resultatet visar att informanterna anser att de fÄr betydelsefull information om var barnen befinner sig i den grundlÀggande taluppfattningen via diagnosen och dÀrmed kan barn med behov av hjÀlp och stöd uppmÀrksammas. Informanterna har en formativ syn pÄ diagnostisering. De fokuserar pÄ hur resultatet följs upp, hur de finner pedagogiska och organisatoriska lösningar. Rutiner för detta Àr olika pÄ de enheter dÀr informanterna Àr verksamma.

Papparollen har förĂ€ndrats frĂ„n att vara familjeförsörjare till mer aktivt deltagande i familjelivet, men det finns mer att göra för att uppnĂ„ en jĂ€mstĂ€lld förĂ€ldraledighet. Tidigare forskning Ă€r grundade pĂ„ pappors erfarenhet och tankar om den planerade förĂ€ldraledigheten. Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att undersöka blivande förstagĂ„ngspappors tankar om förĂ€ldraledighet, rollen som pappa och förĂ€ldrautbildning. Metod: Åtta blivande förstagĂ„ngspappor intervjuades. Samtliga intervjuer spelades in digitalt, transkriberades och analyserades genom med hjĂ€lp av innehĂ„llsanalys.

Syftet med examensarbetet Àr att ge djupare kunskap om sexÄringars tankar kring hÄllbar utveckling med fokus pÄ kompostering. Vidare Àr syftet att fÄ en inblick i hur sexÄringar uppfattar orsaken till att man komposterar samt hur de anser att de tillskansat sig kunskapen pÄ omrÄdet. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av strukturerade samtal. Tio barn deltog i studien. Resultatet visar att barnen har god inblick i vad komposten anvÀnds till och Àven vad man kan anvÀnda kompostjorden till, men begrÀnsad inblick i hur jorden bildas.

Syftet med denna undersökning var att genom aktionsforskning undersöka hur elever i en geografiklass lÀrde sig om hÄllbar utveckling genom att arbeta med projektet "HÄllbar stad". Jag anvÀnde mig av sociokulturell teori dÄ jag planerade projektet och analyserade resultaten. Jag ville undersöka och analysera hur effektiva artefakterna och arbetssÀtten var. Genom sjÀlvreflektion och samtal med min lokala lÀrarutbildare, LLU, kunde jag Àven analysera min egen insats och skapa en förstÄelse som kan hjÀlpa mig som lÀrare. Metoden jag anvÀnde mig av var aktionsforskning som realiserades med följande faser: planering, aktion, observation och reflektion som följde varandra. Aktionsfasen bestod av sex lektionstillfÀllen som genomfördes i en gymnasieklass i Àmnet geografi.

Bakgrund: Prostatacancer Àr den vanligaste formen av cancer bland mÀn i Sverige. Att fÄ en cancerdiagnos innebÀr stress för bÄde patienten och dess partner.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka grad av stressreaktioner i form av undvikande beteende och pa?trÀngande tankar hos patienter med prostatacancer och deras partner. Ytterligare ett syfte var att kvalitetssÀkra mÀtinstrumentets formulering och svarsalternativ.Metod: Arbetet var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie. Datainsamlingen gjordes med hjÀlp av enkÀt ?Impact of Event Scale? (IES) samt en enkÀt utformad enligt ?The Question and Answer Model? (QAM) för att kvalitetssÀkra IES.

I detta arbete undersöks hur deltagarna pÄ nÀtforumen Flashback och Familjeliv konstruerar kön och sexualitet. Vi vill undersöka huruvida anvÀndare pÄ forum som Àr manligt respektive kvinnligt dominerade uttrycker sig pÄ liknande sÀtt i diskussioner gÀllande sex. VÄrt fokus ligger pÄ hur olika aspekter av sexualitet diskuteras och hur man i dessa diskussioner vÀver in moral, normer och vÀrderingar. Internetbaserad kommunikation och den aggressivitet som kan uppvisas dÀr Àr ett mycket aktuellt Àmne, bland annat i massmediala kanaler. Till exempel förs en debatt kring nÀthat dÀr fokus ligger pÄ mÀn som uttrycker sig aggressivt och hotfullt mot kvinnor.

Syfte: Syftet med mitt arbete Ă€r att undersöka vilka tankar no-lĂ€rare pĂ„ högstadiet uttrycker kring elevers skriftliga sprĂ„kutveckling inom ramen för de naturorienterande Ă€mnena. Studien vill ocksĂ„ bidra till lĂ€rarnas ytterligare reflektioner kring det utökade lĂ€raruppdrag de fĂ„tt i och med den nya lĂ€roplanen, Lgr-11. Undersökningen kan eventuellt Ă€ven ligga till grund för vidare forskning inom Ă€mnet, dĂ„ sĂ„dan ej finns att tillgĂ„ i vidare utstrĂ€ckning. Teori: De teorier som ligger till grund för min forskning behandlar skrivandets roll i lĂ€rsammanhang samt vilka olika slags texter elever förvĂ€ntas lĂ€ra sig framstĂ€lla inom de naturorienterande Ă€mnena. Även naturvetenskapens sprĂ„k och det utökade lĂ€raruppdraget belyses.Metod: DĂ„ jag vill veta vilka variationer i tankegĂ„ngar som kan finnas hos no-lĂ€rare avseende elevers skriftliga sprĂ„kutveckling Ă€r min undersökning av fenomenografisk karaktĂ€r.

Bakgrunden till denna rapport Àr ett gemensamt intresse av motivationsarbete med understimulerade elever. Syftet med rapporten Àr att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare Är motiverar understimulerade elever till kunskapsinhÀmtning. Detta för att blivande lÀrare skall fÄ flera verktyg att motivera elever till att kÀnna lust att lÀra och ta in kunskap. Det förekommer understimulerade elever i grundskolan. Dessa stimuleras inte att arbeta med tillrÀckligt intressanta och utmanande uppgifter utifrÄn den enskilda elevens proximala zon.