Denna uppsats undersöker hur grafisk formgivning pÄverkar image. Detta görs genom att se pÄ Dagens Nyheter som exemplum pÄ hur man kan jobba under formgivningsprocessen för att bygga image. Kopplingen mellan begreppet image och det retoriska begreppet ethos diskuteras och kopplas till det retoriska begreppet doxa. En fokusgruppsundersökning har anvÀnts som metod för att hÀmta inspiration till analysen. De teoretiska utgÄngspunkter pÄ vilken uppsatsen primÀrt vilar Àr Daniel Chandlers sammanfattning av semiotiklÀran, Theo van Leeuwen och Gunther Kress tankar om sociosemiotik, Mats Rosengrens beskrivning av doxa, Jens Kjeldsens redogörelse för ethos, Peggy BrÞnn Simcic och Øyvind Ihlens förklaringar av image samt tankar om grafisk formgivning presenterade i boken Bild och form för informationsdesign med Rune Pettersson som redaktör.

Uppsatsen behandlar hur barn uttrycker karaktÀrers kÀnslor, tankar och intentioner i narrativer genom sÄ kallade mentala tillstÄndstermer. Syftet med uppsatsen var att studera anvÀndningen av mentala tillstÄndstermer i narrativer av ensprÄkiga svensktalande barn samt tvÄsprÄkiga svensk- och engelsktalande barn i Äldrarna 5;8?7;9 Är, och att undersöka om produktionen av mentala tillstÄndstermer pÄverkas av barns sprÄk och sprÄkstatus. Genom kvantitativa och kvalitativa analyser av 100 redan insamlade och transkriberade narrativer, framgick att det fanns en individuell variation i den totala anvÀndningen av mentala tillstÄndstermer, vilket troligtvis hade större pÄverkan pÄ barnens produktion av mentala tillstÄndstermer Àn sprÄk och sprÄkstatus. Vidare tydliggjordes att mentala tillstÄndstermer hade specifika funktioner i narrativer.

I ett samhÀllsperspektiv Àr organiserad Gynekologisk cellprovtagning (GCK) en kostnadseffektiv metod för att förebygga samt minska dödligheten i livmoderhalscancer, vilken Àr den nÀst vanligaste cancerformen hos kvinnor vÀrlden över. Genom GCK kan förstadium till livmodershalscancer upptÀckas. Dödligheten i livmoderhalscancer har minskat i Sverige sedan organiserad GCK infördes och tidigare studier visar att denna cancerform förekommer oftare hos kvinnor som inte deltar i organiserad GCK. MÄnga kvinnor vÀljer dock att avstÄ frÄn att delta. Syftet med denna studie Àr att beskriva kvinnors tankar om organiserad gynekologisk cellprovtagningskontroll nÀr de valt att avstÄ frÄn deltagande i sÄdan.

Denna studie syftar till att se hur en pedagogisk fysisk inomhusmiljö kan se ut och om miljön pÄverkar barnens utveckling och lÀrande. Arbetet belyser hur pedagoger tÀnker och resonerar i denna frÄga och vad tidigare forskning har kommit fram till. Pedagogernas tankar om den fysiska inomhusmiljön dokumenterades genom frÄgeformulÀr med öppna frÄgor och telefonintervjuer för en mer djupgÄende analys av den viktiga konstruktionsleken. Ur svaren pÄ frÄgorna framgÄr det att alla pedagoger anser att den fysiska inomhusmiljön Àr oerhört viktigt ur pedagogisk synvinkel, men att det finns en del svÄrigheter att fÄ miljön sÄ bra som man kan önska. Detta beror bland annat pÄ smÄ lokaler, mycket barn och dÄlig ekonomi. Kunskapen om miljöns betydelse gör dÀremot att fantasin flödar och uppfinningsrikedomen utnyttjas för att fÄ till en sÄ vÀl fungerande fysisk inomhusmiljö som möjligt. Resultatet visar att pedagogernas tankar om miljön bekrÀftas av tidigare forskning, men tyvÀrr stannar denna kunskap mÄnga gÄnger hos pedagogerna. De som har det yttersta ansvaret för att förskolans lokaler Àr ordentligt ÀndamÄlsenliga, kommunen, utnyttjar inte denna kunskap nÀr det gÀller planering av barngruppers storlek, ekonomiska medel till material eller vid nybyggnation..

Fysisk inaktivitet Àr en stor riskfaktor för övervikt och vÀllevnadssjukdomar. I samband med aktivitetsÄret ?SÀtt Sverige i Rörelse 2001? introducerades FaR, Fysisk aktivitet pÄ recept, som en metod för hÀlso- och sjukvÄrden att pÄverka patienter till ökad fysisk aktivitet. Carema HÀlsocentral GÀvle, har utarbetat ett eget ?standardrecept? pÄ fysisk aktivitet dÀr de vanligaste ordinationerna Àr förifyllda, vilket förenklar förskrivningen.

Syftet med vÄr aktionsforskningsstudie Àr att se vilka möjligheter till samarbete matematiska uppgifter kan erbjuda i en utomhusmiljö. Detta gjorde vi genom att konstruera matematiska uppgifter som eleverna fick lösa pÄ skolgÄrden. Tidigare forskning tar upp positiva aspekter med att lÄta elever lösa matematiska uppgifter utomhus dÀr de ser matematiken i ett konkret sammanhang. Forskning poÀngterar Àven betydelsen av att lÀra sig tillsammans med andra genom att fÄ förklara sina tankar. Empiri samlades in genom observation och loggboksskrivande som sedan analyserades.

Genom mitt examensarbete har jag fört samman barns tankar om konflikter och konflikthantering, med befintliga konflikthanteringsmetoder. Detta för att uppnÄ mitt syfte om att fÄ en fördjupad insikt i, och kunskap om, hur femÄriga barn löser konflikter. Jag tog, genom intervjuer, reda pÄ hur barn löser konflikter och vidareutvecklade sedan deras strategier genom att föra samman dem med redan befintliga konflikthanteringsmodeller. Min tanke var att det, för att lösa eller pÄ annat vis bearbeta barns konflikter, Àr till stor fördel att utgÄ frÄn barnens egna tankar. Vem vet bÀttre hur barn brukar lösa konflikter Àn de sjÀlva? Men, trots att barn har mÄnga finurliga sÀtt att lösa konflikter pÄ, kom jag i min slutsats fram till att barn ofta behöver en trygg vuxen, gÀrna med kunskaper inom konflikthantering, som kan stötta dem under konfliktsituationer.

Nya tekniska redskap finns överallt i samhÀllet idag, och i alla Äldrar. PÄ förskolan anvÀnder sig barn och pedagoger mer av tekniskt hjÀlpmedel i verksamheten. En form av digital teknik som har blivit allt vanligare pÄ sistone Àr pekplattan. Syftet med denna studie Àr att undersöka tanken bakom anvÀndning av pekplattan som redskap och hur den i praktiken anvÀnds i den pedagogiska verksamheten. Studien baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med en förskolechef och ett antal pedagoger pÄ samma förskola. För att knyta an pedagogernas tankar och ord till den praktiska anvÀndningen av pekplattan i barngruppen, gjordes tvÄ olika observationer pÄ samma avdelning.

Syftet med vÄrt examensarbete var att fÄ ökad förstÄelse för barns uppfattningar och tankar kring att skriva och lÀsa. Det tillvÀgagÄngssÀtt vi valde var en kvalitativ undersökning i form av barnintervjuer. Sammanlagt har 10 stycken 6-Äringar och 10 stycken 8-Äringar intervjuats.Resultatet av vÄr studie visar pÄ att barns uppfattningar om skriftsprÄket ofta kopplas till situationer i vardagslivet, skolaktiviteter sÄsom matematik, framtids- och arbetsrelaterade behov och att de övar sjÀlva. Det framkommer Àven att barnen skriver till sina bilder och att motivationen varierar beroende pÄ den kunskap de besitter, dÀr de Àldre kunnigare barnen ofta uttrycker att de har mer drivkraft. Vi har ocksÄ i vÄrt resultat kommit fram till att barnen inte blir lÀsta för i den utstrÀckning, som utifrÄn oss och vÄrt bakgrundskapitel, vore önskvÀrt.

Bakgrund: Att fÄ ett bröstcancerbesked kan komma som ett slag om kvinnan Àr förberedd eller inte. I Sverige drabbas cirka 6500 kvinnor varje Är av bröstcancer. Bröstcancerprognosen har pÄ senare Är förbÀttrats, men trots detta innebÀr det ÀndÄ för mÄnga ett hot om död. Syfte: Syftet med studien var att ur ett patientperspektiv beskriva de kÀnslomÀssiga reaktionerna och upplevelserna hos kvinnor diagnostiserade med bröstcancer. Metod: En allmÀn litteraturstudie genomfördes dÀr vetenskapliga artiklar söktes genom olika databaser.

Jag har i min studie undersökt en förskolas skapande miljö ? alltsÄ deras ateljé. PÄ förskolan pÄgÄr det en förÀndring i tvÄ av de tre avdelningarnas ateljéer. Jag har försökt att följa pedagogernas reflektioner och tankar under förÀndringsarbetets gÄng. I studien undersöker jag hur barnen interagerar med material och vad som hÀnder nÀr ett nytt material som barnen vanligtvis inte har tillgÄng till tillkommer.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur gymnasieelever upplever sociala medier utifrÄn Tajfels (1974) Social identity theory (SIT) samt vilka negativa och positiva aspekter gymnasieelever upplever med sociala medier. Med hjÀlp av en kvalitativ intervjumetod utgör svaren frÄn tolv gymnasieelever i södra Sverige empirin för studiens resultat. Tidigare forskning har visat att responsen av andra medlemmar pÄ sociala medier spelar stor roll för ungdomars psykiska vÀlbefinnande. Resultatet visade att anledningen till informanternas anvÀndning av sociala medier till stor del berodde pÄ att andra i deras umgÀngeskrets var aktiva, att informanterna upplevde krÀnkningar som ett oacceptabelt, men vanligt förekommande, beteende pÄ sociala medier. Allt material bearbetades utifrÄn Burnards (1991) innehÄllsanalys dÀr författarna utifrÄn empirins basala koder konstruerade följande huvudteman/underteman: kommunikation/anonymitet, etik/olÀmpligt beteende och tillhörighet/gruppidentitet.

För patienter inom den palliativa vÄrden handlar vÄrdandet om att lindra symtom i form av smÀrta och annat lidande, bÄde fysiskt och psykiskt. Den palliativa vÄrden kan hjÀlpa patienter att fÄ en död som sÄ lÄngt som möjligt bör vara lugn, fridfull och uppfyller individernas önskemÄl. VÄrden involverar patienter, anhöriga och sjukvÄrdspersonal, framförallt sjuksköterskor, som alla Àr kÀnslomÀssigt inblandade. NÀr patienterna inte kan uppnÄ lindring frÄn deras lidande med hjÀlp av metoder som normalt anvÀnds kan palliativ sedering vara det sista alternativet som ÄterstÄr nÀr inget annat hjÀlper. Syftet Àr att undersöka och sammanstÀlla hur sjuksköterskors tankar, kÀnslor och attityder till palliativ sedering presenteras i dagens forskning.

Studien syftade till att undersöka hur gravida förstagÄngsförÀldrar i tredje trimestern upplever sin graviditet och det kommande förÀldraskapet, utifrÄn kvinnan och mannens perspektiv. Studien hade ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt och ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt i form av semistrukturerade intervjuer. Analysunderlaget utgjordes av 14 intervjuer med blivande förÀldrar och barnmorskor. Resultatet av analysen visade fem huvudomrÄden: FörhÄllandet till den gravida kroppen (tankar och kÀnslor inför kroppens förÀndring, förlossningen, bÀrandet av fostret), FörhÄllandet till det blivande barnet (kÀnslor och kommunikation med fostret, förestÀllningar om barnet), FörhÄllandet till den kommande förÀldraidentiteten (tankar kring förÀldraskapet, förebilder, skapandet av förÀldraidentiteten), FörhÄllandet till parrelationen (graviditeten och förÀldraskapets pÄverkan pÄ relationen, partnernas rollfördelning), FörhÄllandet mellan förÀldra- och yrkesidentitet (balansen mellan förÀldrarollen och yrkesidentiteten). I en slutdiskussion föreslÄs vidare forskningsfrÄgor..

Ett öppnande Det hÀnder ibland att vi upptÀcker platser som lyckas erövra en speciell plats i vÄra medvetanden. Det Àr platser som sÀtter tankar och kÀnslor i rörelse, och som för en lÄng tid framÄt vÀcker nyfikenhet och engagemang. För oss har det ofta handlat om övergivna platser. Miljöer som formats av mÀnniskans hand, men som övergivits i takt med att samhÀllet förÀndrats. I sin bortglömdhet vÀcker de en svÄrbeskriven sympati, nÀstan som den till en gammal vÀn i behov av kamratlig omtanke.