Under 99 % av den tid som mÀnniskan funnits pÄ jorden har löpning skett barfota. Sen 1970-talet har mÀngder av löparkorskor utvecklats och dagens moderna skor Àr konstruerade att bÄde ge skydd och stabilitet för foten. Under senare Är har medvetenheten av att ha en fysiskt aktiv livsstil ökat och löpning har blivit en populÀr aktivitet. I och med detta har ocksÄ riskgruppen för utvecklandet av överbelastningsskador i nedre extremitet ökat.Att sammanstÀlla vetenskaplig kunskap om barfotlöpning jÀmfört med skodd löpning i ett skadeförebyggande syfte.Litteratursökning genomfördes i de medicinska databaserna PubMed, PEDro, Primo, Scopus, Cinahl och ProQuest med bÄde fritext och MeSH-termer som sökord. Efter granskning av innehÄll och inklusions- och exklusionskriterier Äterstod 13 relevanta artiklar för resultatet.

VÄrt examensarbete handlar om barns tankar och Äsikter kring leksaker och saker att leka med pÄ en förskola ur ett barns perspektiv. Syftet med arbetet var att fÄ en förstÄelse och lyssna pÄ barns uppfattningar om materialet pÄ förskolan. Vi utgick frÄn frÄgorna: Vad tÀnker femÄringar kring saker att leka med och leksakers funktion pÄ förskolan? GÄr det att utlÀsa av barnens tankar att det finns könsrelaterade Äsikter kring leksakerna och saker att leka med pÄ förskolan? Metoden som anvÀndes för att fÄ fram ett resultat var barnintervjuer utifrÄn barnens egna fotograferade bilder. De som deltog var sju femÄringar frÄn tvÄ olika avdelningar pÄ samma förskola.

 Den hÀr uppsatsen handlar om tankar, Äsikter och erfarenheter av det nationella minoritetssprÄket jiddisch och den bygger pÄ intervjuer med fyra personer i olika Äldrar som bor pÄ olika platser i Sverige. Deltagarna Àr tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor, en Àldre och en yngre av varje kön. Alla fyra har nÄgon form av koppling till jiddisch.Resultatet av studien analyseras mot bakgrund av tvÄ teoretiska modeller för att utvÀrdera hotade sprÄk. Det Àr dels Fishmans GIDS-skala, dels de förutsÀttningar för att sprÄk anvÀnds som presenteras av Grin. Det som framkommer i resultatet Àr att de Àldre intervjupersonerna kan prata jiddisch men lÀser och skriver vÀldigt begrÀnsat.

Syftet med denna uppsats Àr att genom att ta del av litteratur undersöka hur minnet fungerar i musiksammanhang och att se vilka memoreringsstrategier och metoder som forskningen föreslÄr och dessa metoders anvÀndningsomrÄden. Vidare att jÀmföra detta med en pianists egna strategier för och tankar om memorering erhÄllna genom en intervju. Jag jÀmför dessutom forskningen och pianistens svar med mina egna erfarenheter, tankar och funderingar. Pianisten som valdes för intervjun valdes utifrÄn hennes lÄnga erfarenhet som pedagog (ca 50 Är), med erfarenhet av undervisning pÄ alla nivÄer, av ett brett Älderspann, och stor variation pÄ begÄvningar, dessutom pÄ grund av hennes lÄnga erfarenhet som professionell musiker. Vidare undersöks pianistens tankar kring och instÀllning till utantillspel, och dÀrigenom belyses frÄgan kring utantillspelets funktion och roll.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur förskoleklassbarn konstruerar sina tankar om framtiden med avseende pĂ„ yrkesval. Vi vill undersöka vad barn, i tvĂ„ socioekonomiskt skilda stadsdelar, har för tankar om sitt framtida yrkesval och vad den sociala miljön i dessa stadsdelar kan ha för inverkan pĂ„ dessa barns tankar. FrĂ„gestĂ€llningar:? Vad har barn frĂ„n tvĂ„ olika förskoleklasser för tankar om sina framtida yrkesval?? Är det möjligt att urskilja huruvida den sociala miljön har inverkan pĂ„ barnens tankar om det framtida yrkesvalet?? Är det möjligt att urskilja nĂ„gra skillnader mellan flickornas och pojkarnas tankar om sitt framtida yrkesval?Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ metod och genomfört vĂ„r studie i tvĂ„ stadsdelar i Göteborgs stad, en socioekonomiskt stark och en svag. Vi har gjort undersökningen i tvĂ„ förskoleklasser pĂ„ tvĂ„ olika skolor.

Syftet med detta arbete Àr att öka kunskapen om vad eleverna anser om det fria skolvalet och om valfriheten i skolan. Detta görs genom kvalitativa studier bland de elever pÄ grundskolans senare del, vilka gjort ett aktivt skolval. Som metod anvÀnds skriftliga öppna frÄgestÀllningar och djupintervjuer. Ur elevernas uppfyllda förvÀntningar eller besvikelser pÄ den valda skolan gjordes innebördsanalyser, vilka kunde kasta ljus över vad eleverna ansÄg vara viktigt i skolan i dag och i framtiden. Dessa synpunkter hade en stor överstÀmmelse med beskrivningen om skolan i vÄr senaste lÀroplan.

A study of how pseudoscience is used in modern science as a method for dividing people into groups depending on their extraction with focus on the book The Bell Curve written by Charles Murray and Richard J. Herrstein..

Patienter kan vara olika motiverade till rehabilitering. Motivation Àr den avgörande faktorn och en förutsÀttning för allt behandlingsarbete och det Àr dÀrför viktigt att fokusera pÄ patienternas motivation i rehabilitering. Studiens syfte var att undersöka hur arbetsterapeuter i klinisk verksamhet arbetar och tÀnker kring motivation i rehabiliteringsprocessen. Metoden för datainsamlingen var att intervjua fyra arbetsterapeuter pÄ fyra olika rehabiliteringsenheter. Intervjuerna bearbetades genom att materialet kategoriserades.

Faktorer som bidrar till arbetstillfredsstÀllelse hos volontÀrer pÄ Röda                                         Korsets telefonjour                                      Malin MattssonVolontÀrers arbetstillfredsstÀllelse har visat sig vara ett begrÀnsat omrÄde in-om forskningen. Syftet med studien var att undersöka volontÀrers arbetstill-fredsstÀllelse pÄ Röda Korsets telefonjour och se ifall faktorerna kön, Älder, utbildning, sysselsÀttning, civilstÄnd, plats, antal dagar, antal Är, Röda Korsets utbildningar, volontÀrernas belöning, feedback frÄn frivilligledaren, respons frÄn uppringarna, kontakten med medjourare och volontÀrers trauman var relaterade till arbetstillfredsstÀllelse. En enkÀtundersökning genomfördes dÀr 102 volontÀrer deltog varav 15 var mÀn. EnkÀten bestod av bakgrundsfrÄgor, specifikt konstruerade frÄgor om Röda Korset samt 26 pÄstÄenden frÄn mÀtinstrumentet volunteer satisfaction index. Resultatet frÄn studien visade att variablerna, feedback frÄn frivilligledaren, Röda Korsets utbildningar och volontÀrers trauman relaterade starkast till arbetstillfredsstÀllelse.

Ljud Àr resultat av hÀndelser i den fysiska vÀrlden. DÀrför Àr det viktigt att en spelare fÄr rÀtt ljudinformation om omgivningen i ett datorspel vid tillfÀllen dÄ visuell hjÀlp inte finns att tillgÄ. Oktavillusionen Àr en ljudillusion som uppstÄr dÄ tvÄ toner med exempelvis en oktavs mellanrum skickas till vardera öra samtidigt och sedan skiftar position frÄn öra till öra, samtidigt i ett altererande mönster. En studie kring hur perceptionen av oktavillusionen pÄverkas i kombination med visuell stimuli visar vilket stimuli som Àr det dominerande och lÀmpar sig dÀrför vÀl att undersöka hur viktig ljudlÀggning Àr i spel. Undersökningen utfördes pÄ tio försökspersoner.

Syftet med denna studie var att beskriva möjligheter och svÄrigheter med utvidgade sys-kongrupper och pedagogers och förskolechefers tankar kring detta. Vi ville Àven fÄ ökad förstÄelse om mot vilken bakgrund ÄldersammansÀttningen i barngruppen organiseras. VÄr studie utfördes pÄ en förskola med utvidgade syskongrupper och undersökningen bygger pÄ intervjuer med öppna frÄgor. VÄr analys grundar sig pÄ tidigare forskning och Vygotskijs teorier om barns utveckling. I stort upplever pedagogerna att det sociala gynnas men att överlag Àr utvidgade syskongrupper negativt för barnens utveckling.

I denna studie har vardaglig interaktion studerats utifrÄn ett dialogiskt perspektiv dÀr en av samtalsdeltagarna Àr en ung man (M) med autism som anvÀnder alternativ ochkompletterande kommunikation (AKK). Studiens syfte var att undersöka hur kommunikativa projekt (t.ex. begÀran av föremÄl eller aktiviteter) sekventiellt Àr konstruerade samt att synliggöra de sociala mönstren som bygger upp kommunikativa projekt vilka möjliggör för en person med autism att delta i en kommunikativ kontext genom bildanvÀndning och andra kommunikativa resurser. Analysen grundar sig pÄ videoinspelat material av tvÄ kvÀllar dÄ M filmades i sin hemmiljö. Conversation Analysis anvÀnds som samtalsanalytiskt verktyg, vilket lÀmpar sig vÀl för att synliggöra kvalitativa samtalsfenomen.

Denna studies syfte Àr att beskriva och förstÄ könsmönster i förskolebarns samtal omkring lek. Tidigare forskning har visat att den rÄdande normen i förskolan Àr den heterosexuella normen. Studier har visat att man inte vet hur mÄnga förskolor som arbetar med jÀmstÀlldhet för att det inte finns nÄgon skyldighet att rapportera det. Barn anpassar sig till pedagogers och vuxenvÀrldens normer pÄ hur de förvÀntas vara.UtifrÄn empirin, som bestÄr av tvÄ gruppintervjuer med barn i 4-5ÄrsÄldern, sÄ visar det att barnen applicerar de rÄdande könsstereotypa förestÀllningarna pÄ leksaker och föremÄl i sin nÀrmiljö. Enligt min studie sÄ var barnen medvetna om könsmönster och delade upp lekformationer och leksaker i manligt och kvinnligt kodade positioner.

Genom att göra den hÀr studien ville vi undersöka och beskriva fyra förskollÀrares tankar om sitt eget arbetssÀtt kring barns sprÄkutveckling. Studiens syfte Àr att undersöka hur barn med sprÄksvÄrigheter upptÀcks och fÄr hjÀlp i förskolans verksamhet. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur arbetar förskollÀrarna för att upptÀcka, kartlÀgga och frÀmja barn med sprÄksvÄrigheter? Vilka pÄverkande faktorer kan förskollÀrarna se gÀllande barns sprÄkutveckling? Vilken hjÀlp ger specialpedagog samt tal- och sprÄkspecialist förskollÀrarna? Hur fungerar samarbetet mellan förskolan och hemmet för de barn som har sprÄksvÄrigheter? Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer dÀr fyra förskollÀrare intervjuades. TvÄ av förskollÀrarna arbetade med yngsta barnen i Äldrarna ett till tre Är och de andra tvÄ arbetade pÄ tvÄ olika resursavdelningar med barn i Äldrarna tre till sex Är.

En innergÄrd i staden; ett andrum, en plats för eftertanke, en frodig oas, en upplevelse som vÀcker sinnena, en plats för möten och evenemang. GÄr det att skapa en sÄdan, och pÄ endast 200 m2? Det var denna frÄga som jag stÀllde mig nÀr jag först började arbeta med examensarbetet ?En KyrkotrÀdgÄrd i Staden?. Och visst gÄr det, men ibland sÄ mÄste man kompromissa, hitta pÄ egna lösningar eller ÄtgÀrda oförberedda problem och svÄrigheter. Examensarbetet handlar om de val och stÀllningstaganden som jag gjort under det pÄgÄende arbetet med att formge en innergÄrd med temat ?Sinnenas TrÀdgÄrd? Ät S:t Petri församling i Malmö.