De vanligaste malmvagnsboggier som idag rullar pÄ jÀrnvÀgen runt om i vÀrlden Àr konstruerade pÄ 50- och 60-talet. Konstruktionerna har förfinats genom Ären vilket gjort att de blivit nÄgot lÀttare och fÄtt bÀttre gÄngdynamik, men de flesta boggis Àr fortfarande tunga och omoderna. Syftet med examensarbetet Àr att ta fram ett koncept för en 30 % lÀttare boggi med övriga egenskaper likvÀrdiga den boggi som anvÀnds av Kiruna Wagon idag. En lÀttare boggi innebÀr bÄde ekonomiska och miljömÀssiga fördelar. Rapporten behandlar olika boggityper, detaljlösningar och potentiella tillverkningsmetoder som kan tillÀmpas för att konstruera en lÀttviktsboggi.

Denna uppsats Ă€r en kvalitativ studie vars syfte Ă€r att undersöka nĂ„gra lĂ€rares attityder gente-mot de nationella proven. Semistrukturella intervjuer genomfördes med sex olika lĂ€rare pĂ„ olika stadier inom skolan. Resultaten visade att mĂ„nga respondenter uppfattar de nationella proven som tidskrĂ€vande, men att de konkretiserar betygskriterier och mĂ„lformuleringar pĂ„ ett tillfredsstĂ€llande vis. Dessutom bidrar de nationella proven till att försöka skapa en gemensam standard för alla skolor i Sverige. Överlag var respondenterna positivt instĂ€llda till de nation-ella proven, men hade ocksĂ„ tankar om hur provsystemet kan förbĂ€ttras, och konkreta förslag gavs.

ABSTRACTSusann   Paulsson- Sitt hÀr och sprÄka med mig. En studie om förskolepersonals tankar och resonemang om sprÄkutveckling och barn med sprÄkstörning-Sit down and talk to me. A study of preschool pedagogues beliefs about language development and children with specific language impairmentAntal sidor: 46Syftet med studien Àr att fÄ en inblick och en förstÄelse för förskolepersonals  resonemang och tankar om sprÄkutveckling och barn med sprÄkstörning. Mitt syfte Àr ocksÄ att studera om det finns tillrÀckligt med en förstÄelse pÄ en förskola om barn med sprÄkstörning. Jag vill fördjupa förstÄelsen för hur ett urval av förskolepersonal tÀnker och resonerar dÀrför har jag valt att studera en förskola nÀrmare, syftet med studien Àr inte att kunna dra generella slutsatser om hur all förskolepersonal tÀnker.

W. Ickes, L. Stinson, V, Bisonette och S. Garcia (1990) standard stimulus paradigm Àr en metod för att mÀta avlÀsning av en individs tankar och kÀnslor. För att undersöka tjejer och killars empatiska avlÀsningsförmÄga testades gymnasieelever med Ickes metod.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, fördjupningskursSSA133Vt 2012Handledare: Tore Otterup.

FörÀldrars inflytande i förskolan Vi har valt att skriva ett examensarbete dÀr vi presenterar hur förÀldrarna upplever sitt inflytande i förskolan. Syftet Àr att pÄ ett trovÀrdigt sÀtt undersöka om förÀldrarna Àr nöjda med inflytandet de har idag eller inom vilka omrÄden de skulle vilja ha mer inflytande. Vi frÄgade ocksÄ förÀldrarna varför de valt den förskolan som deras barn gÄr i idag. För att nÄ ett resultat började vi med att leta efter intressant forskning som kunde ligga till grund i vÄrt arbete och vi lÀste Àven annan litteratur. Efter det konstruerade vi en enkÀt som vi lÀmnade ut till förÀldrarna pÄ tre olika förskolor.

Syftet med belöningssystem Àr att skapa förutsÀttningar för att alla inom organisationen skall arbeta gentemot de av organisationen uppsatta mÄlen. För att detta skall uppnÄs Àr det viktigt för organisationen att skapa tillfredsstÀllande incitament för medarbetarna. Organisationen bör för att lyckas med sitt belöningssystem pÄ förhand veta hur detta skall vara utformat gÀllande vem som skall belönas, vad som skall belönas samt hur dessa belöningar bör vara konstruerade. Syftet med denna uppsats Àr att belysa problematiken företag stÀlls inför vid utformningen av ett belöningssystem. Vi har i uppsatsen valt att utifrÄn organisationens perspektiv beskriva hur organisationen pÄ bÀsta sÀtt kan arbeta för att motivera individen till att arbeta mot de av organisationen uppsatta mÄlen.

Studiens syfte Àr att undersöka könsmönster i förskolan och pedagogers tankar kring genus, bland barn i Äldern tre till fem Är. Leken Àr viktig för barns utveckling och lÀrande, och förskolan ska arbeta för att motverka de traditionella könsmönster som finns i samhÀllet. DÀrför Àr det av stor vikt att pedagoger vet hur de förhÄller sig till pojkar och flickors lek. I resultatet presenteras utfallet av observationer och intervjuer gjorda pÄ en förskola i nordöstra SkÄne. Resultatet visar att pedagogerna pÄ denna förskola tycks ha kommit lÄngt i arbetet för att motverka traditionella könsmönster.

Genom att instruera personer att verbalisera sina tankar i samband med genomförandet av en uppgift, och föra protokoll pÄ dessa verbaliseringar genom ett s.k. tÀnka-högtprotokoll, Àr det möjligt att undersöka hur tÀnkande gÄr till (Ericsson and Simon, 1993, 1998; Ericsson, 2002). För att visa skillnaden mellan ?vanlig? verbalisering och den som görs i direkt anknytning till en uppgift delar Ericsson och Simon upp verbaliseringen i tre nivÄer.  I denna uppsats studeras personer med lindrig utvecklingsstörning och deras förmÄga att verbalisera sina tankar vid problemlösning. Syftet med denna studie Àr att utveckla en tÀnka-högtmetod anpassat för personer med utvecklingsstörning.

Syftet med denna uppsats har varit att studera Marcus Birros författarskap och hans lyrik. Studien Àr indelad i tvÄ delar, en litteratursociologisk och en textanalytisk del. I den litteratursociologiska delen anvÀnds Pierre Bourdieus teorier kring det litterÀra fÀltets konkurrensbetingade strukturer för att placera in Birro och hans lyrik i dessa. I den andra textanalyserande delen av uppsatsen studeras de teman, motiv och stilmedel som Birro arbetar med. HÀr har Àven Judith Butlers teorier kring genus och den heterosexuella matrisen anvÀnts för att se hur Birro framstÀller och gör genus i sin lyrik.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att beskriva förskollÀrares tankar kring sin yrkesroll. Vi vill undersöka vilka faktorer som kan inverka samt vilka möjligheter och hinder som kan uppstÄ i det praktiska yrkesutövandet. Vi vill ta reda pÄ vilken betydelse arbetslaget har för att förskollÀrare utvecklas i sin yrkesidentitet. Genom kvalitativa intervjuer har vi fÄtt möjlighet att ta del av förskollÀrarnas egna tankar. Det empiriska materialet tillsammans med litteraturstudier har gett oss underlaget till vÄr analys och diskussion.

Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera och förstÄ pedagogers syn pÄ innemiljöns betydelse i förskoleklassen och Àven deras sÀtt att utforma den. Eftersom det inte finns nÄgra riktlinjer i vare sig lagar eller andra styrdokument om hur innemiljön i förskoleklassen ska se ut sÄ ville jag veta hur pedagogerna beskriver deras arbete kring detta.Studien baseras pÄ en sociokulturell teori. Bearbetningen av empirin Àr utförd med en hermeneutisk ansats.Med stöd av intervjuer sÄ har jag genomfört en kvalitativ studie för att fÄ ta del av pedagogernas beskrivning och tankar om utformningen av innemiljön i förskoleklassen. I denna studie har jag intervjuat fyra olika förskollÀrare pÄ fyra olika skolor i samma kommun. Alla informanter har en lÄng erfarenhet av förskola, förskoleklass och skola.I studien framkom det att alla informanterna hade samma grundtanke dÀr de vid utformandet av innemiljön betonade barnens intressen och idéer.

Jag har i det hÀr arbetet inriktat mig pÄ att fördjupa mina kunskaper i metodik inom trÀ- och metallslöjden genom att studera sociokulturella aspekter pÄ lÀrande. Min uppsats Àr genomförd som litteraturstudie med en kompletterande enkÀt undersökning. Syftet med detta examensarbete Àr studera hur tankar om sociokulturellt lÀrande gÄr att införliva i trÀ- och metallslöjden. De frÄgestÀllningar som jag har arbetat med Àr dessa: Vad kÀnnetecknar sociokulturellt lÀrande? Kan sociokulturellt lÀrande sammanföras med traditionellt hantverksarbete? Vad talar för och emot ett ökat inslag av sociokulturellt lÀrande inom trÀ- och metall slöjden? I hur stor utstrÀckning bedrivs trÀ- och metallslöjden sociokulturellt idag? Resultaten visar att kÀrnan i sociokulturellt tÀnkande Àr sprÄkets och kommunikationens betydelse för lÀrande.

Denna uppsats undersöker hur kvinnor och mÀn gestaltats i fyra lÀromedel i historia mellan Ären 1875 och 1975. De gestaltningar vi funnit har stÀllts mot rÄdande historiesyn, kvinnosyn samt styrdokument. LÀromedlens inriktning Àr mot skolans tidigare Är. I analysen har vi anvÀnt oss av Selanders tre punkter rörande textanalys: urval; stil och förklaring. För att förklara skillnaden mellan kvinnor och mÀn i de utvalda lÀromedlen anvÀnder vi Àven genusteorier som styrts av socialt konstruerade skillnader mellan könen istÀllet för biologiska.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka pedagogers och barns samspel i relation med matematiska begrepp och ta reda pÄ vilka matematiska begrepp som blir synliga vid aktiviteter inomhus i en förskoleklass. Arbetet Àr bÄde en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Strukturerade observationer och intervjuer anvÀnds som undersökningsmetoder. Intervjuerna kompletterar observationerna för att ta reda pÄ pedagogers syfte med aktiviteterna och hur medvetna pedagoger arbetar. Dessutom jÀmförs observationerna och intervjuerna i analysen. Studien visar att pedagogerna har en stor betydelse i barnens matematiska begreppsutveckling. SprÄket Àr hjÀlpmedel för att kunna pÄverka barnens tankar mot utveckling och barnens anvÀndning av matematiska begrepp Àr beroende av hur ofta pedagogerna uttrycker sig med hjÀlp av matematiska begrepp.