Denna studie har utförts för att öka kunskapen om miljö- och energikrav i Sverige. Studien har utgÄtt frÄn en tomt i Landskrona dÀr ett flerbostadshus kommer att byggas.I studien studerades vilka miljö- och energikrav som finns i Sverige. De miljöcertifieringssystem som studerats Àr GreenBuilding, Miljöbyggnad, BREEAM och LEED. De lÄgenergihus som studerats Àr passivhus, minienergihus och nollenergihus.I studien studeras Àven för- och nackdelar med olika stomsystem i trÀ. En slutsats om det bÀst lÀmpade stomsystem för byggnaden i Landskrona dras.Tre typer av konstruktionslösningar tas fram för byggnaden.

Idag projekteras byggnader för att spara energi och minimera vÀrmeförluster som sker genom klimatskal. För att kunna minska behovet av aktiv uppvÀrmning för de boende utvecklades en idé om att byggnaden skulle uppvÀrmas med hjÀlp av passivvÀrme. Detta ledde till skapandet av passiv och lÄgenergihus.Det har funnits passivhus i mer Àn 20 Är och vanligen anvÀnds denna princip av privatvillor. PÄ senare tid har dock passivhustekniken börjat integreras vid uppförandet av flerbostadshus. Syftet Àr naturligtvis att minska Ärsbehovet av aktiv uppvÀrmning för byggnader och samtidigt minska vÀrmeeffektbehovet.

An Internet application, VEDAIR, for estimation of air quality in regions with small-scale combustion of bio fuel has been developed by Swedish Meteorological and Hydrological Institute with financing from Swedish Energy Agency and Swedish Environmental Protection Agency. The model contains user interface and a coupled model concept where concentrations of atmospheric pollutions are calculated for regional, urban and local contributions. In this report the model is described and a first study of air quality considering PM10 (particles with a diameter less than 10 ”m) in two Swedish municipalities, VÀnersborg and Gnosjö, is introduced.According to the result, there are areas with poor air quality even in smaller Swedish municipalities, mostly due to high emission from buildings with older wood heating furnace without hydraulic accumulator.In VÀnersborg three areas were analysed in VEDAIR for the year 2003: Vargön, Mariedal and the downtown district. In the whole municipality the upper evaluation threshold for PM10, which is defined as 14 ”g/m3 for annual average, was exceeded due to background contribution of particles. In all areas, however, the concentrations of PM10 were less than the environmental quality norms.

Vi har valt att göra en fallstudie pÄ RSV:s rapport 1998:6 som behandlar sambandet mellan redovisning och inkomstbeskattning. Vi har undersökt om RSV har nÄgot stöd för de sÀrskilda skatteregler som de föreslÄr i sin rapport. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr syftet har varit att ta reda pÄ om RSV har nÄgot stöd för sin rapport. Vi konstruerade en enkÀt som vi skickade ut till olika intressenter till rapporten. Vi har Àven tagit del av redan befintliga remissvar.

Genom att instruera personer att verbalisera sina tankar i samband med genomförandet av en uppgift, och föra protokoll pÄ dessa verbaliseringar genom ett s.k. tÀnka-högtprotokoll, Àr det möjligt att undersöka hur tÀnkande gÄr till (Ericsson and Simon, 1993, 1998; Ericsson, 2002). För att visa skillnaden mellan ?vanlig? verbalisering och den som görs i direkt anknytning till en uppgift delar Ericsson och Simon upp verbaliseringen i tre nivÄer.  I denna uppsats studeras personer med lindrig utvecklingsstörning och deras förmÄga att verbalisera sina tankar vid problemlösning. Syftet med denna studie Àr att utveckla en tÀnka-högtmetod anpassat för personer med utvecklingsstörning.

Denna rapport innehÄller en redogörelse för mitt examensarbete, Charlie Äkerkarusell, som gjordes vid Carl Malmsten ? Furniture Studies, LinköpingsUniversitet, vÄren 2012. I mitt arbete undersöker jag hur man kan serietillverkaen liten produkt med hjÀlp av mallar och fixturer anpassade för film och hur mandokumenterar processen med hjÀlp av film. Jag har tittat pÄ olika filmer som rörÀmnet och olika typer av mallar för att sedan formge en liten figur vid namnCharlie, som serietillverkades i en serie av 30 stycken. Jag utförde nÄgra avmomenten i serietillverkningen med hjÀlp av en typ mall som jag konstruerade.Mallen, som jag valt att kalla för karusellmall, Àr inte den mest rationella men ÀrdÀremot betydligt mer spÀnnande och spektakulÀr Àn en traditionell mall.

Sammanfattning Syftet med vÄr studie Àr att undersöka pedagogers tankar och idéer sett ur ett didaktiskt perspektiv nÀr det gÀller utomhusvistelse pÄ förskolan. Vi har utgÄtt frÄn fyra frÄge-stÀllningar. Vilka pedagogiska tankar och idéer ger pedagogerna uttryck för nÀr det gÀller utomhusvistelse? Vilka didaktiska möjligheter och utmaningar stÀlls pedagoger inför nÀr det handlar om utomhusvistelse pÄ förskolan och hur pÄverkar miljön pedagogernas didaktiska perspektiv? Hur har införandet av förskolans lÀroplan pÄverkat pedagogernas tankar om de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför? Vilken betydelse har utbildning och erfarenhet för pedagogernas didaktiska förhÄllningssÀtt? Vi har diskuterat utifrÄn begrepp som didaktik, utomhuspedagogik, barnsyn, vÀrdegrund, sinnen och lÀroplan för förskolan, dÀr vi förhÄllit oss till pedagogers tankar om utomhusvistelse. Vi lutar oss mot Uljens didaktiska perspektiv och Deweys erfarenhetsbaserade lÀrande och reformpedagogik.

I april 2009 började media uppmÀrksamma influensautbrott i Mexico och USA, och i loppet av veckor kom Àmnet att dominera den svenska nyhetsbilden och det allmÀnna vardagstalet. De huvudsakliga nyhetsrubrikerna konstruerade influensan i ett brett spektra av definitioner i allt ifrÄn yttre hot med hög dödlighet och stor spridningsrisk, till uttryck för olika ekonomiska och politiska vinstintressen. Genom diskursanalys undersöker denna uppsats hur fenomenet svininfluensa konstruerats i media och myndighetspublikationer under vÄren, sommaren och hösten 2009. Analysen och den teoretiska referensramen bygger pÄ Michel Foucault och Ernesto Laclau & Chantal Mouffes diskursteorier. Resultatet visar att svininfluensan konstrueras som en offentlig angelÀgenhet, som sjukdom, som hot och fara, och som skrÀmselstaktik genom ett antal diskurser.

Intentionerna med vÄr undersökning har varit att undersöka nyanlÀnda elevers respektive lÀrarnas uppfattning om förberedelseklassen. Vi redogör för elevernas förutsÀttningar och behov, samt hur de kÀmpar för att anpassa sig i den nya skolan. Vi beskriver Àven lÀrarnas tankar om elevernas behov. I vÄr slutdiskussion har vi dragit slutsatsen att det Àr mycket som behöver bli bÀttre i skolan. Vi efterlyser bÀttre samarbete mellan förberedelseklasslÀrarna och övriga personal i skolan, samt bÀttre kontakt med modersmÄlslÀrare och förÀldrar.

PÄ fastigheten Nornan 13 i Tingsryd, Kronobergs lÀn, finns idag en mangÄrdsbyggnad frÄn mitten av 1800-talet. DÄ ett flertal ekonomibyggnader pÄ fastigheten tidigare förstörts i en brand, funderar fastighetsÀgaren pÄ att komplettera tomten med nya byggnader i form av flerbostadshus. Denna rapport utreder möjligheterna och förutsÀttningarna för nybyggnation pÄ Nornan 13, samt ger utifrÄn dessa villkor förslag pÄ hur sÄdan byggnation bör och kan utformas. Förslaget presenteras med hjÀlp av ritningar, illustrationer och beskrivningar.Eftersom samtliga byggnader pÄ Nornan 13 och nÀrliggande fastigheter Àr av Àldre karaktÀr bedöms omrÄdet som kÀnsligt för ny modern bebyggelse. Av den anledningen genomförs en omrÄdesanalys för att kunna identifiera omrÄdets kulturhistoriska vÀrden, samt undersöka hur nybyggnation kan tillvarata dessa.

I denna slutreflektion beskriver jag vad det var som fick mig att börja med applikationsutveckling till mobila enheter. Vilka mina tankar och planer var i början respektive slutet av projektet. Även hur jag gĂ„tt tillvĂ€ga för att skapa en mobilapplikation till Sveriges ledande annonssajt Blocket.se. Jag beskriver ocksĂ„ hur jag gjorde min research i början av projektet och Ă€ven vilken sorts mjukvara jag valde att arbeta med. Hur jag tog mina idĂ©er och tankar frĂ„n bilder i huvudet till skisser pĂ„ ett papper, för att sedan förbĂ€ttra det digitalt pĂ„ datorn. Jag gĂ„r Ă€ven igenom mina arbetsmetoder och vilka delar som hjĂ€lpt mig till framgĂ„ng.

Skolstarten och den första tiden i skolan Àr mycket viktig eftersom den utgör grunden för barnets fortsatta instÀllning till skola och lÀrande. Detta examensarbete syftar till att ge en bild av hur sexÄringar uttrycker tankar och förestÀllningar om skolstart och skola samt hur de sÀger att de lÀrt sig om detta. Arbetet bestÄr av tvÄ delar. Dels en litteraturstudie dÀr jag presenterar litteratur och undersökningar som pÄ olika sÀtt belyser Àmnet. Dels en intervjuundersökning som Àr baserad pÄ intervjuer med Ätta stycken sexÄringar.

Erfarenheten tyder pÄ att mÄnga lÀrare upplever det som svÄrt att anpassa undervisningen utifrÄn varje enskild elevs behov, trots att det stÄr i lÀroplanerna. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva lÀrares tankar kring anpassning av undervisning sÄ att den tillgodoser alla elevers behov i en klass. Detta Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer med fyra lÀrare, dÀr vi bl.a. utgick frÄn fallbeskrivningar, som beskriver fem elever med olika behov.Den hÀr undersökningen efterfrÄgar en variation av lÀrarnas tankar kring anpassning av undervisningen utifrÄn alla elevers behov. NÄgot som framkom i resultatet var att förhÄllningssÀttet gentemot eleverna Àr viktigt, att lÀraren bemöter dem med respekt.

I denna uppsats sammanstÀlls och granskas forskning som handlar om sexualitet och förÀldraskap. Metoden som anvÀnts Àr systematisk litteraturstudie. Teoretisk ansats Àr intersektionalitet med fokus pÄ maktdimensioner som klass, genus och sexualitet. Resultatet visar att den granskade forskningen ofta utgÄr frÄn heteronormativa förestÀllningar och sociala konstruktioner som referensramar. Bedömningar som socialarbetare gör kring homosexuella par som ansöker om adoption utgÄr frÄn heteronormativa och socialt konstruerade förestÀllningar om homosexualitet och förÀldraskap.

Detta arbete Àr en kvalitativ intervjustudie som undersöker lÀrares tankar kring begreppet livsfrÄgor. Totalt tio stycken lÀrare frÄn lÄg- och mellanstadiet har intervjuats och har dÀrigenom bidragit med sina erfarenheter inom omrÄdet. Enligt tidigare forskning kan livsfrÄgor uppfattas som nÄgot diffust. Syftet var dÀrför att reda ut begreppets komplexitet genom att ta del av lÀrares definition samt deras tankar kring undervisning och bedömning i relation till livsfrÄgebegreppet. De resultat som framkom genom analys av intervjusvaren stÀrker uppfattningen om att det Àr svÄrt att entydigt definiera vad livsfrÄgor Àr för nÄgot.