Syftet med detta arbete var att undersöka vilka eventuella likheter och skillnader som finns, mellan tvÄ förskolor, i hur pojkar och flickor tÀnker om leken. Den ena förskolan hade som fokus att arbeta med sprÄk och matematik pÄ ett lekfullt sÀtt, den andra förskolan anvÀnde i sitt arbete en medveten genuspedagogik. I studien har barns upplevelser och tankar varit den centrala utgÄngspunkten och behandlats som det korrekta. Vi valde kvalitativ intervju som metod och genomförde intervjuerna pÄ de tvÄ olika förskolorna vid fyra tillfÀllen. Underintervjuerna anvÀndes en diktafon.

MĂ„let med studien Ă€r att genom ett transdiagnostiskt perspektivförklara hur stress i skolan leder fram till depressiva symptom. Ifokus Ă€r ungdomar i 13-15 Ă„rs Ă„lder dĂ€r jag undersöker omungdomars upprepade negativa tankar verkar som mediatorer ellerkopplingar mellan stress (i skolan, samt i relationer med kamrateroch lĂ€rare i skolan) och depressiva symptom. För Ă€ndamĂ„letanvĂ€nds data frĂ„n en pĂ„gĂ„ende studie vid Örebro Universitet omvĂ€lmĂ„ende bland Ă„rskurs 7 och 8 elever och jag genomför entvĂ€rsnittsanalys. Medierinsanalyser visade att ungdomarsupprepade negativa tankar förklarar mycket av association mellanstress i skolan och depressiva symptom. Slutsatsen för denna studieĂ€r att för att pĂ„verka ungdomars depressiva symptom behöver viidentifiera de sĂ€tt som ungdomar ser pĂ„ sig sjĂ€lva och sin omvĂ€rld..

Syftet med studien Àr att undersöka samband som visas tydligt hos elever i bÄde matematiksvÄrigheter samt fonologiska svÄrigheter. Studien har genomförts pÄ elever i Ärskurs 7 som uppvisat matematiska sÄvÀl som fonologiska svÄrigheter. Resultatet baseras pÄ en filmad observation dÀr eleverna fÄtt lösa ett urval uppgifter konstruerade utifrÄn svÄrigheter gÀllande grundlÀggande taluppfattning och aritmetik. Elever med fonologiska svÄrigheter sÄvÀl som bristande arbetsminne visar sig ha svÄrigheter nÀr det gÀller att automatisera tabellkunskap sÄvÀl som utföra berÀkningar gÀllande de fyra rÀknesÀtten..

I februari 2014 lÀmnade Regeringen i en lagrÄdsremiss förslag pÄ genomförande av det europeiska energieffektiviseringsdirektivet 2012/27/EU. Regeringen föreslÄr att en ny lag införs med krav pÄ den som Àger eller uppför en byggnad att se till att varje lÀgenhets anvÀndning av vÀrme, kyla och tappvarmvatten kan mÀtas, om det Àr tekniskt genomförbart och kostnadseffektivt att installera system för individuell mÀtning och debitering, Àven benÀmnt IMD. I denna rapport undersöker vi vilken typ av informationsgivning MKB Fastighets AB, AB Helsingborgshem och Lunds Kommuns Fastighets AB praktiserar i samband med införande och tillÀmpande av IMD i flerbostadshus. Vi undersöker ocksÄ hur ett urval av de studerade bolagens hyresgÀster uppfattar kommunikationen och vilken typ av information de föredrar. Genom att relatera insamlad data till en teoretisk referensram, finner vi att bolagens tillvÀgagÄngssÀtt nÀr de informerar sina hyresgÀster om IMD till viss del överensstÀmmer med den typ av informationsgivning som i tidigare forskning visat sig vara effektiv. Vi kan konstatera att MKB, Helsingborgshem och LKF har vÀl genomtÀnkta handlingsplaner för hur de ska gÄ tillvÀga nÀr de informerar berörda hyresgÀster om IMD och vi rekommenderar bolagen att fortsÀtta pÄ den inslagna vÀgen med stegvist införande och löpande information under denna process. Företagen informerar sina hyresgÀster om att systemet kan bidra till en bÀttre miljö, lÀgre kostnader och en mer rÀttvis kostnadsfördelning.

De handlÀggare pÄ FörsÀkringskassan vi intervjuade anslöt sig till en tankegÄng vari en viss typ av etisk dimension negligeras, vilken kÀnnetecknas av medmÀnsklighet och viljan att göra flexibla regeltolkningar för att i möjligaste mÄn fatta det beslut som Àr mest gynnsamt för klienten. ByrÄkratiska krav pÄ instrumentella mÄl i kombination med förvÀntningarna pÄ att agera i linje med den socialt konstruerade normen kan betraktas som tvÄ övergripande strukturella processer vilka konstituerar den moral som vÀgleder handlÀggarna. En moral prÀglad av instrumentell rationalitet..

Som avslutande kurs i civilingenjörsprogrammet VÀg och Vattenbyggnad utförs ett examensarbete pÄ 20 poÀng. Detta examensarbete Àr utfört pÄ uppdrag av Tjidtjak AB. Tjidtjak AB Àr ett projektutvecklingsföretag. Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete har varit att samla in information om produktionskostnader och utvÀrdera dessa för olika projekt inom flerbostadshus. Detta för att i kommande projekt snabbt kunna vÀlja byggsystem utifrÄn förutsÀttningarna som respektive tomt (fastighet) ger i detaljplanekravet.

Arbetet handlar om fyra - femÄriga barns tankar om skriftsprÄket. Vi lyfter fram vikten av att förstÄ och stödja barnens intresse för skriftsprÄket. Forskning visar pÄ att barn i denna Älder har ett intresse av att skriva och ofta kan lÀra sig att skriva. I teoridelen tar vi upp olika teorier om hur man lÀr sig sprÄket. BÄde det kognitiva perspektivet och det sociokulturella perspektivet.

Norrköpings kommun har idag svÄrigheter att med sitt nuvarande avfallssystem, miljöbil och Ätervinningsstation, nÄ ut till de boende i flerbostadshusen. För att öka insamlingsgraden av farligt avfall har studien lagt fokus pÄ möjligheten för Norrköpings kommun att implementera en fastighetsnÀra insamling. För att fÄ fram olika centrala aktörers instÀllning till en fastighetsnÀra modell har intervjuer utförts pÄ entreprenör, tjÀnsteman pÄ Norrköpings kommun och tjÀnsteman pÄ HyresbostÀder i Norrköping. Undersökningen visar att Äsikterna mellan aktörerna gÄr vitt isÀr men att med kommunens goda informationssamarbete finns förutsÀttningar till att modellen kan implementeras..

Jag har upplevt under mina tidigare verksamhetsförlagda utbildningsperioder (VFU) att hallen Àr ett rum pÄ förskolan som inte anvÀnds sÄ aktivt, mer Àn till pÄ- och avklÀdning. För att fÄ en klar bild av anvÀndandet av hallen, gjorde jag en enkÀtundersökning med pedagoger pÄ tre olika avdelningar. För att styrka pedagogernas tankar gjorde jag Àven observationer pÄ en av förskolorna. Den insamlade empirin analyserades ur ett kvalitativt synsÀtt och resultatet presenterades ur ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet delades in i kapitel utifrÄn vad jag observerat och vad pedagogerna har svarat i enkÀten.

Vi fick i uppdrag av Swepart Transmission AB att med lÀmpliga metoder berÀkna vindlaster pÄ en godtycklig parabolantenn samt att konstruera en vÀxellÄda för att positionera den. Vi insÄg i ett tidigt skede att vi var tvungna att ta fram vindlastfaktorerna laborativt. Och pÄ grund av den begrÀnsade tiden var vi tvungna att fokusera endast pÄ vindlasterna pÄ en parabolform.Först uppskattade vi de maximala vindlaster som kunde uppkomma för att kunna dimensionera vÄr mÀtram. Sedan berÀknade vi lastcellerna och konstruerade erforderlig elektronik. För att simulera vind monterades parabolen och dess mÀtram pÄ ett fordon, mÀtningarna utfördes sedan pÄ UrÄsa flygfÀlt.

All new households were to be constructed with "near zero energy house standards" (NZE-house) by the year of 2020. The ambition to construct energy-efficient buildings had to increase rapidly in the spring of 2013.The purpose of this report was to increase the interest for building contractors to construct apartment buildings with passive house standards. By locating and evaluating experiences from an existing passive house a case study including interviews, field visits and document analysis was made. Research of literature regarding other passive houses in Sweden also helped to answer the following questions:- What positive and negative experiences have the study of the passive house meant to the involved stakeholders and residents?- What improvements can be made based on identified experiences?- How can an apartment building be designed as a passive house based on possible improvements?By collecting good and bad experiences, as well as improvements and potential design proposals, a diagram was created designed as a tool for developers when constructing apartment buildings with passive house standards.

Stricker, S & Klint, L (2010) Barns tankar om sitt framtida yrke och vad som Àr viktigt i skolan. En studie i barns tankar om framtidsyrke, vad de tycker Àr viktigt i skolan och om boendemiljön pÄverkar deras val. Malmö: lÀrarutbildningen: Malmö högskola. Examensarbetet behandlar barns tankar om sina framtida yrken, vad de tycker Àr viktigt i skolan samt om boendemiljön pÄverkar deras val. Syftet med undersökningen Àr att belysa elevernas tankar kring detta. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt ifrÄn Àr: Vilka yrken tÀnker sig de intervjuade eleverna i framtiden? Vad Àr viktigt i skolan för dessa elever? Kan vi se olika mönster i svaren beroende pÄ bostadsomrÄde. Metoden som vi anvÀnt i ovanstÄende undersökning Àr kvalitativa intervjuer av 12 elever i Ärskurs 5 pÄ tvÄ olika skolor.

Denna uppsats belyser elevers sÀtt att se pÄ sitt eget lÀrande och hur denna syn tas tillvara i skolan. Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur eleverna vill tillÀgna sig nya kunskaper och utveckla sitt lÀrande samt hur lÀrarna kring eleverna kan möta upp detta synsÀtt. För att ta reda pÄ elevernas Äsikter har de fÄtt svara pÄ en enkÀt. Undersökningen har vÀnt sig till elever i Ärskurs 2, 4 och 6. För att ta reda om lÀrarna kan möta upp elevernas tankar har jag valt att lÄta lÀrare reflektera kring sina lÀrandesituationer.

This report has a dual focus. The first goal was to increase the knowledge of how the use of electricity in a residential building is distributed. Electricity in residential buildings is used for lighting in common areas, elevators, pumps and many other appliances. The electricity used for these different parts is to a great extent unknown. A few studies have been carried out and the result of these is referred to in this report.By means of measurements and approximations the use of electricity for various appliances became known.

Vilka förvÀntningar och tankar har femÄringarna inför att börja i förskoleklassen? Som pedagog och lÀrare vill man ha kunskap om vilka förvÀntningar och tankar barn har om förskoleklassen, dÄ det sker förÀndringar i barns liv. Förskolan förknippas med lek, medan förskoleklassen förknippas med lÀrandet..