2009 infördes en möjlighet att bilda sÄ kallade ÀgarlÀgenheter i Sverige. Det Àr en form av boende i flerbostadshus som innebÀr att bostadslÀgenheten innehas med ÀganderÀtt. De traditionella formerna av boende i flerbostadsfastigheter, hyresrÀtt och bostadsrÀtt, innebÀr en nyttjanderÀtt utan Àgande. Första steget mot att införa ÀgarlÀgenheter i Sverige var att införa möjligheten att bilda tredimensionella fastigheter. Detta innebar att exempelvis ett vÄningsplan i en byggnad kunde utgöra en egen fastighet.

Den psykiska ohÀlsan hos ungdomar Àr hög, dessutom Àr samsjuklighet vanligt. Det transdiagnostiska perspektivet utgÄr frÄn att olika syndrom delar samma underliggande processer varav repetitiva negativa tankar Àr en sÄdan process. Denna kombinerade longitudinella- och tvÀrsnittsstudie syftade till att undersöka psykiska symtom (inom social Ängest, depression och sömnproblem) och deras stabilitet över tid samt koppling till repetitiva negativa tankar hos gymnasieungdomar. Genom klusteranalys framkom ett antal symtomprofiler för vartdera mÀttillfÀlle (ett symtomfritt kluster, singelproblematikkluster och samtidiga symtom/samsjuklighetskluster). Dessa symtomprofiler visade sig vara stabila över tid.

Mitt syfte med arbetet var att beskriva, analysera och förstÄ elevers tankar om samverkan mellan hem och skola. För att ta reda pÄ detta har jag utfört kvalitativa intervjuer, dÀr jag har tillÀmpat en hermeneutisk ansats. För att fÄnga informationen vid intervjuerna valde jag att spela in dem med diktafon, dessa intervjuer skrev jag sedan ner för att kunna arbeta med dem. Arbetet har fokuserat pÄ eleverna och deras tankar om samverkan. De medverkande eleverna i undersökningen var mellan sju och nio Är.

Arbetets titel Àr Dans i skolan ? en danslÀrares och sex grundskollÀrares syn pÄ och tankar om dans i skolan, och författare Àr Emma Kayser. ProblemomrÄdet Àr dans i skolan, vilket Àr ett omrÄde som Àr förhÄllandevis frÀmmande för mÄnga. FrÄgan jag har arbetat utifrÄn Àr: Vad har en danslÀrare respektive sex grundskollÀrare för syn pÄ och tankar om dans i skolan? Syftet med att göra undersökningen har varit att jag i framtiden har planer pÄ att starta ett projekt med dans i skolan.

Syftet med denna studie Àr att jÀmföra leksaksinnehavet pÄ en traditionell förskola och en Montessoriförskola samt belysa pedagogers tankar kring leksaker och leksakers betydelse i förskolan. För att uppnÄ syftet gjordes en jÀmförelse pÄ de bÄda förskolorna av följande fyra leksakskategorier; bordsspel, leksaksdjur, utrustning för rollek och dockor, samt utfördes kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger. Det resultat som framkom av dessa metoder visade att det fanns skillnader i leksaksinnehaven och i hur pedagogerna tÀnkte kring betydelserna av leksaker. Pedagogernas skilda tankar kring leksakernas betydelse visade sig bottna i deras pedagogiska förhÄllningssÀtt till leksakerna. Detta resulterade i olika hanteringssÀtt av leksakerna i förskoleverksamheterna.

This master thesis was written for Arla Foods and the result of the thesisserves to gain Arla Foods in its work with chemical hazardous and to bringnew academic results. The thesis aims to create a common methodology forrisk analysis with the handling of chemicals.The theories displayed in this thesis focuses on different risk managementmethods in order to build up a framework out of which a risk management toolwas created. The main primary data source consists of interviews held withemployees within Arla Foods at different facilities.The risk management tool can be found in appendix K.Available recommendations for how to evaluate risks with chemicals can befound at appropriate government agencies. These recommendations aredrawn up to suite small and medium enterprises and therefore are to narrowto make a good foundation for analysing chemical risks at large companies.With the legislation and government demands in mind, a tool has beencreated to fit a large company?s needs when managing chemical risks.

Denna studie visar vad 4-5-Äringar har för uppfattningar om stjÀrnorna och solen, vad de tror att stjÀrnorna och solen Àr för nÄgot och vad de har för tankar om fenomen kring dem. Genomförandet av studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer i samband med att barnen mÄlar. Metoden har gjort det möjligt för barnen att uttrycka sina egna tankar. Resultatet visar att det finns mÄnga uppfattningar inom omrÄdet hos barn 4-5 Är. En del uppfattningar Àr realistiska, en del fiktiva.

Syftet Àr att se om det finns nÄgot samband mellan elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter och matematik i Ärskurs 4-6 samt att se i vilket sammanhang de eventuella problemen synliggörs. Arbetets resultat grundar sig i matematiktester som Àr konstruerade utifrÄn frÄgestÀllningen ?Vad Àr det inom matematikÀmnet elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter kan fÄ svÄrigheter med??. Resultatet visar att lÀs- och skrivsvaga elever i vissa fall kan ha brister inom matematikens problemlösningsomrÄden och Àven inom algoritmomrÄdet. Elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter brister i dessa matematikdelar pÄ grund av brister i lÀsflytet, svÄrigheter med begreppsförstÄelse, komprimerat sprÄk och brister i korttidsminnet..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka uppfattningar barn i Ärskurs tvÄ har om sina livschanser utifrÄn ett etnicitetsperspektiv. Vi vill undersöka vad barn har för tankar om sitt framtida yrkesval. Vi vill Àven ta reda pÄ om deras etniska bakgrund har nÄgon pÄverkan för skapandet av deras uppfattningar kring deras framtid och livschanser. Undersökningen kommer att göras i tvÄ olika stadsdelar i en etniskt segregerad storstad. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer i form av fokusgruppsintervjuer.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka vilka tankar eleverna hade om könsroller och om det var möjligt att genom olika praktiska övningar och förelÀsningar öka deras medvetenhet i Àmnet. Undersökningen valde vi att göra i tvÄ klasser, i Ärskurs sju respektive Ärskurs Ätta för att fÄ ett bredare underlag för undersökningen. Vi delade ut tvÄ enkÀter till eleverna, vecka ett respektive vecka sex, detta för att se vilka tankar de hade om könsroller innan vÄrt arbete startade och slutligen att ta reda pÄ om deras medvetenhet hade ökat efter slutförandet av arbetet. Vi arbetade, under sex veckor, med eleverna i Àmnet könsroller pÄ deras svensklektioner dÀr vi arbetade pÄ olika sÀtt. Det fick göra olika vÀrderingsövningar och skrivuppgifter, de fick Àven lÀsa varsin bok, diskutera i mindre grupper samt att vi hade nÄgra korta förelÀsningar för eleverna.

Bakgrund och problem: I Sverige finns ett stort latent underhÄllsbehov av flerbostadshus. De fastigheter som uppfördes mellan 1961-1975 berörs i synnerhet av detta pÄ grund av den tekniska förslitningen och den höga andel av den totala bostadsvolymen som dessa utgör. Att lönsamt renovera dessa fastigheter utgör en stor utmaning för fastighetsÀgare framöver. Idag utvÀrderas renoveringsprojekten inför genomförandet med hjÀlp av nuvÀrdesmetoden men det finns betydliga brister med denna. Följderna av detta Àr, bland annat, att de osÀkerheter och risker som Àr kopplade till projekten inte vÀrderas tillbörligt samt beslutssituationen upplevs som oklar.

VÄrt arbete behandlar elevers upplevelser och tankar om att tala inför en grupp mÀnniskor. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi lÄtit elever i Är 4 och Är 5, skriva ner sina tankar och funderingar kring detta Àmne. VÄra resultat Àr baserade pÄ tvÄ stycken undersökningar. Den första undersökningen behandlar elevers situation i kamratgrupper och den andra undersökningen beskriver elevers upplevelser och tankar om hur det kÀnns att framtrÀda inför en grupp mÀnniskor. I vÄra resultat visar det sig att övervÀgande av eleverna tycker det Àr en stor skillnad att prata inför hela klassen Àn med sina nÀrmaste kamrater.

VÄrt syfte Àr att titta pÄ den nya speciallÀrarutbildningen som startar vÄren 2008 och att se vilka tankar den vÀcker hos specialpedagogerna och specialpedagogiken. Vi har pratat med rektorer och specialpedagoger för att höra deras synpunkter och fÄ fram deras kÀnslor och reaktioner pÄ utvecklingen inom det specialpedagogiska omrÄdet. I teorin beskriver vi vad som skiljer specialpedagogen och speciallÀraren Ät och vad de har för olika roller. Rektorsrollen finns ocksÄ med för att fÄ ett bredare perspektiv. Vi redogör för aktuell debatt med tidningsstudier och politiska stÄndpunkter i Àmnet.

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete Àr att undersöka vad barn tÀnker och kan lÀra sig om sina rÀttigheter. VI har arbetet med tvÄ olika förskoleklasser för att göra de medvetna om Barnkonventionen och sina rÀttigheter. De tio grundsatserna, utifrÄn FN:s Barnkonvention, har varit grunden för att göra barnen medvetna om sin rÀttgheter. Metoden som vi har anvÀnt oss av Àr gruppintervjuer/samtal, enskilda intervjuer och observationer. Under praktiken gÄng har vi samtal med barnen i grupp efter vi lÀst en saga.

Syftet med studien Àr att undersöka samband som visas tydligt hos elever i bÄde matematiksvÄrigheter samt fonologiska svÄrigheter. Studien har genomförts pÄ elever i Ärskurs 7 som uppvisat matematiska sÄvÀl som fonologiska svÄrigheter. Resultatet baseras pÄ en filmad observation dÀr eleverna fÄtt lösa ett urval uppgifter konstruerade utifrÄn svÄrigheter gÀllande grundlÀggande taluppfattning och aritmetik. Elever med fonologiska svÄrigheter sÄvÀl som bristande arbetsminne visar sig ha svÄrigheter nÀr det gÀller att automatisera tabellkunskap sÄvÀl som utföra berÀkningar gÀllande de fyra rÀknesÀtten..