Bakgrund: Early childhood caries (ECC) Àr en kariesform som drabbar barn i tidig Älder. Sjukdomen karaktÀriseras av ett snabbt progressionsförlopp och drabbar ofta slÀta ytor pÄ de primÀra tÀnderna.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förekomsten och identifiera riskfaktorer till early childhood caries (ECC) bland barn mellan 0-6 Är i Europa.Metod: Materialet som anvÀndes i litteraturstudien Àr vetenskapliga publikationer som huvudsakligen inhÀmtats frÄn den medicinska databasen PubMed. Resultatet bygger pÄ en sammanstÀllning av 15 vetenskapliga artiklar som publicerats mellan 2000-2014.Resultat: Förekomsten av ECC varierade frÄn 13.0-85.0 % i olika lÀnder och populationer i Europa. LÀgst respektive högst förekomst sÄgs hos barn i Sverige. ECC associerades med mat-och munhygienvanor samt med flera socioekonomiska faktorer, dÀr förÀldrars utbildning, arbetssituation och etnicitet var av störst betydelse.

Landstingsservice, fastighetsförvaltare inom Landstinget i Uppsala lÀn, genomför i samverkan med flera intressenter och experter ett projekt dÀr mÄlet Àr att ta fram ett gestaltningsprogram för Akademiska sjukhuset. Sjukhuset stÄr inför mÄngÄriga ombyggnationer och för att stÀrka omrÄdets kvaliteter ur flera aspekter anser man att ett övergripande gestaltningsprogram Àr ett mÄste. VÄrt syfte har varit att studera detta samverkansprojekt och analysera hur planer och processer kan översÀttas till praxis.Studien har genomförts genom intervjuer med personer inom, eller i relation till, projektet. Dessa intervjuer har varit explorativa och kartlÀggande, dÀr vi arbetat utifrÄn tre teman: det första handlar om projektets förutsÀttningar och bakgrund, det andra handlar omframtagandet av gestaltningsprogrammet och hur det fÀrdiga programmet ser ut, medan det sista temat redogör för hur programmet Àr tÀnkt att omsÀttas och översÀttas in i verksamheten.Med stöd av teorier om organisationsutveckling, reformering och översÀttning försöker vi sedan se hur detta samverkansprojekt och gestaltningsprogram har förÀndrat och kan komma att förÀndra hur Landstingsservice arbetar. Resultatet visar vilka ÄtgÀrder man genomför för att gestaltningsprogrammet ska bli verklighet, bland annat i form av utbildningar för interna och externa projektledare, upphandlandet av en gestaltningsansvarig för hela landstinget och att programmet görs till ett styrande dokument - till vilket det hÀnvisas i alla andra styrande dokument och i landstingets projekthandbok.Vidare visar resultatet att sjÀlva processen med att samverka kring ett gestaltningsprogram varit lika viktig som programmet i sig.

Organisationer idag anvÀnder ofta flera olika kommunikationskanaler vilket underlÀttar kommunikationen, eller gör det verkligen det? Syftet med studien Àr att beskriva och analysera hur personal pÄ olika nivÄer i en organisation upplever kommunikationen i den egna organisationen samt att identifiera möjliga förbÀttringar av denna kommunikation.  Följande frÄgestÀllningar stÀlldes för att kunna besvara studiens syfte; Hur upplever medarbetare, mellanchefer och personalchefen att e-post och intranÀt som kommunikationskanal inom organisationen fungerar idag? Hur upplever medarbetare, mellanchefer och personalchefen att den muntliga och direkta kommunikationen inom organisationen fungerar idag? Hur upplever medarbetare, mellanchefer och personalchefen att kommunikationskanalerna e-post, intranÀt samt muntlig och direkt kommunikation kan förbÀttras inom organisationen? Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av Ätta intervjuer med en personalchef, tre mellanchefer och fyra medarbetare i en facklig organisation. Den hÀr studien visar flera likvÀrdiga resultat som vid tidigare forskning. Personalen upplever att kommunikationen genom kommunikationskanalerna e-post, intranÀt samt muntlig och direkt kommunikation fungerar ganska bra/bra inom organisationen. I studien framkom att det Àr den muntliga och direkta kommunikationen som fungerar bÀst inom organisationen.

Karlstad kommun vill att Karlstad ska uppnÄ 100 000 invÄnare, mot idag dryga 80 000. För att nÄ dit mÄste tÀtortsnÀra skogar exploateras. För att fÄ reda pÄ hur vÀlbesökta de tÀtortsnÀra skogarna Àr i Karlstad, genomfördes i november 2005, februari, maj och augusti-september 2006 en kvantitativ besöksstudie av I2-skogen i nordvÀstra Karlstad. I2-skogen Àr ett tÀtortsnÀra omrÄde omgÀrdat av bostÀder Ät tre hÄll. I omrÄdet finns bland annat flera motionsspÄr, golfbana och skjutbanor.

Mykotoxinet fumonisin B1 som förekommer i hela vÀrlden pÄ framförallt majs, har visats ge upphov till flera olika toxiska effekter hos en mÀngd olika djurslag. De mest specifika Àr leukoencefalomalaci hos hÀst (ELEM) och lungödem hos gris (PPE), men Àven skador i lever, njurar och hjÀrt-kÀrlsystemet samt carcinogenicitet har observerats. Effekterna skiljer sig en hel del mellan olika djurslag, vilket den hÀr uppsatsen syftade att hitta möjliga anledningar till. Dessutom var syftet att sammanstÀlla information om fumonisins verkningsmekanismer ? bÄde bekrÀftade och mer osÀkra sÄdana, samt beskriva de toxiska effekterna hos olika djur och i olika organ och Àven ta upp diagnosticering, vilken dos som krÀvs för att orsaka sjukdom samt jÀmföra de rekommenderade grÀnsvÀrden som har satts upp för fumonisiner i foder med forskningsresultat.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka anvÀndningen av konstverk inom svenskÀmnet. Syftet Àr Àven att ta reda pÄ hur man kan anvÀnda konstverk i svenskundervisningen samt om man kan anvÀnda konst som redskap för att utveckla sprÄket. Nio lÀrare som undervisar i grundskolan respektive gymnasieskolan har besvarat en enkÀt som behandlar Àmnet konstverk i svenskundervisningen. LÀrarna undervisar i svenska och/eller svenska som andrasprÄk samt andra Àmnen. I uppsatsen redovisas Àven en lÀromedelsanalys.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Vi har studerat det brottsförebyggande arbetet i VÀsterÄs och Nyköping. Framför allt har vi tittat pÄ hur det bedrivs och utvÀrderas, samt pÄ vilken forskning man grundar sitt arbete. Vi har funnit att sÄ vitt vi kan se, grundas all brottsförebyggande verksamhet pÄ den forskning som gjorts av Marie Torstensson med flera..

Att samrÄda med sakÀgare och medborgare Àr sedan flera Är en obligatorisk del i kommunal fysisk planlÀggning, bÄde nÀr det gÀller detaljplaner och översiktsplaner. Inte minst har medborgardialog under 2000-talet framhÄllits som en viktig del i strÀvan efter den socialt hÄllbara staden. Att samrÄda om framtida planer med allmÀnheten syftar bland annat till att öka insynen i planprocessen, öka legitimiteten i beslutsfattandet samt att förbÀttra beslutsunderlaget med ytterligare information frÄn de boende pÄ platsen. Enligt aktuell plan- och bygglag Àr plansamrÄdet det enda momentet i detaljplaneprocessen dÀr kommunen mÄste erbjuda allmÀnheten att delta i diskussionen om planÀndringarna. PÄ sÄ sÀtt kan plansamrÄdet ses som ett minimikrav pÄ den del kommunikativ planering som kommunen Àr skyldig att tillÀmpa, dÀremot Àr kommunen fri att initiera en utökad dialog med medborgarna.

Begreppet fastighet har, före införandet av tredimensionell fastighetsindelning i svensk fastighetsrÀtt, ansetts utgöra en vertikalt avgrÀnsad del av jordytan. I och med införandet av det tredimensionella inslaget den 1 januari 2004 kan fastigheter Àven avgrÀnsas horisontellt. SÄledes kan en traditionell fastighet numera delas in i flera olika skikt och nivÄer vilka var för sig kan utgöra separata fastigheter. Redan före införandet av tredimensionell fastighetsindelning har vissa möjligheter till ett tredimensionellt fastighetsutnyttjande funnits, frÀmst genom olika former av avtalslösningar. Dessa lösningar utgör dock, till skillnad frÄn tredimensionell fastighetsindelning, inte nÄgon ÀganderÀttslig uppdelning och har dÀrmed varit kraftigt begrÀnsade.

SAMMANFATTNINGBakgrundI vÀrlden finns cirka 100-140 miljoner könsstympade kvinnor. Av dessa bor de flesta i östra, vÀstra och nordvÀstra Afrika. Det finns flera orsaker till varför kvinnor könsstympas; traditioner, sociala sedvÀnjor, garanti för flickans oskuld och ökad njutning för mannen Àr nÄgra. Könsstympning kan leda till bÄde omedelbara och lÄngsiktiga komplikationer som bland annat svÄr smÀrta, blödning, cystor, sexuella svÄrigheter och psykiska besvÀr. I och med invandringen kommer vÄrdpersonal i kontakt med könsstympade kvinnor i vÀsterlÀndska lÀnder.

Det a?r sva?rt att sa?tta ord pa? vad man menar na?r man pratar om musik. Jag a?r intresserad av varfo?r det sa?llan ga?r att finna definitioner av genrer na?r diskussionen om dem a?r sa? stark, speciellt na?r det ga?ller snarlika genrer som troligtvis a?r uppdelade av en eller flera anledningar. Syftet med min underso?kning a?r att utveckla vidare kunskap om vilken betydelse det har att skilja pa? tva? snarlika subgenrer inom samma metagenre.

Esbjo?rnsson, Cecilia (2014). Utan sin telefon kan man inget- En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i studierna (Without you phone you know nothing), Specialla?rarprogrammet 90 hp, Skolutveckling och ledarskap, La?rande och samha?lle, Malmo? ho?gskola. Problemomra?de De mobila enheterna med sina applikationer har letat sig in i klassrummen och anva?nds av eleverna i studierna men va?ldigt lite forskning finns pa? hur de fungerar fo?r elever med la?s- och skrivsva?righeter. Denna studie underso?ker hur applikationer fungerar som ett tekniskt sto?d fo?r vuxna med dyslexi.

I denna studie ja?mfo?rs tva? olika navigationsmenyer i kontexten av en nyhetsapplikation. Vi utvecklar sja?lva tva? olika prototyper da?r vi implementerar tva? olika navigationsmenyer, som sedan anva?nds fo?r att utfo?ra anva?ndartester da?r vi ma?ter hur effektivt en anva?ndare kan utfo?ra ett antal specifika uppgifter. En fo?rstudie genomfo?rs da?r redan existerande nyhetsapplikationer studeras.

Anestesisjuksköterskan kan arbeta över flera omrÄden dÀr arbete vid en anestesiklinik Àr det vanligaste. I arbetet pÄ en anestesiklinik ingÄr Àven uppgiften att medverka vid patienttransporter mellan sjukhus, interhospitala transporter. Tidigare studier har visat att mÄnga specialistsjuksköterskor Àr oroliga och bekymrade över dessa uppdrag. De upplevde otrygghet, osÀkerhet och brist pÄ tydliga riktlinjer. Ansvaret Àr stort och ibland Àr det lÄngt mellan sjukhusen.