Sökresultat:
925 Uppsatser om Flödesvarierande parametrar - Sida 32 av 62
KompressionsklÀder förbÀttrar prestationen vid högintensivt arbete
Introduktion: Trots att kompressionsklÀder (KK) anvÀnds brett inom idrotten saknas det klara vetenskapliga belÀgg för att dessa faktiskt skulle ha en positiv effekt för vÀltrÀnade idrottare. Det Àr relativt lite forskning gjord pÄ hur anvÀndandet av KK pÄverkar prestationen vid aerobt arbete. Syfte: Att undersöka huruvida anvÀndandet av KK har en positiv inverkan pÄ högintensivt aerobt arbete för idrottare. Metod: En randomiserad cross over design med placebo har anvÀnts och 6 vÀltrÀnade (27 ± 5 Är, lÀngd, VO2max 59,0 ± 3,2 ml ? kg-1 min-1) har genomfört tre maximala tester till utmattning pÄ löpband.
Packningsstrategier för modularisering pÄ chassi : En studie för att öka modulariseringen och flexibiliteten för packning av komponenter pÄ Scanias lastbilschassier
Ett av de mest komplexa grÀnssnittsomrÄdena pÄ Scanias lastbilar Àr grÀnssnittet mellan komponenter och ramsidobalkarna. Orsaken till detta Àr att det inte finns nÄgot standardiserat grÀnssnitt pÄ hur infÀstningen av en rammonterad komponent ska ske, utan varje komponent har idag ett unikt grÀnssnitt mot ramsidobalken. Detta försvÄrar möjligheten till fri placering och speglingsbarhet lÀngs ramsidobalkarna.Detta examensarbete har utförts i syfte att ta fram en beskrivning pÄ hur en rammonterad modul bör utformas, vilka grÀnssnitt den ska ha mot ramen samt vilken standardiserad lÀngdenhet den bör delas in i. Vidare har de komponenter och parametrar som pÄverkar chassikompositionen studerats för att fÄ en bild över den problematik som finns nÀr en flexibel chassikomposition ska uppnÄs. Examensarbetet behandlar komponenter mellan hjulhusen och de komponenter som studerats Àr bland annat: Trycklufttankar, SCR-tankar, ljuddÀmpare, tvÀrbalkar, brÀnsletankar och fjÀdring.MÄlet har varit att ge rekommendationer pÄ hur dagens chassikomposition kan förbÀttras för att öka flexibiliteten och fÄ en mer modulÀr produkt.Efter övergripande studier av dagens komponenter har ett koncept tagits fram pÄ hur ett grÀnssnitt bör se ut för infÀstningen av en rammonterad komponent, var media ska dras och var fÀsten för pÄbyggnationer ska placeras.Resultatet visar att den första komponenten bör börja pÄ ett avstÄnd av 675 mm frÄn det teoretiska framaxelcentrumet i stÀllet för de 700 mm som det Àr idag.
Utvecklandet av personas : - en kvalitativ studie i att lÀra kÀnna sin mÄlgrupp
Marknaden ser inte likadan ut idag som den gjorde fo?rr. Kunden vill inte la?ngre la?ta sig styras utan har ista?llet, i allt sto?rre utstra?ckning, sja?lv bo?rjat styra. Detta la?gger allt sto?rre vikt vid ma?lgruppen.
Barnmorskors bedömning av latensfas och aktiv fas i samband med förlossning ? en viktig faktor för god vÄrd
Latensfasen Ă€r den första fasen i ett förlossningsarbete och Ă€r en normal process, trots detta Ă€r den komplex och svĂ„rdiagnostiserad. Det finns ingen direkt grĂ€ns mellan förvĂ€rkar och latensfasens början, dĂ€remot finns en tydligare beskrivning av nĂ€r den aktiva fasen startar. Att latensfasen inte Ă€r vĂ€l definierad kan innebĂ€ra problem för barnmorskor i deras möte med dessa kvinnor. En lĂ„ng latensfas Ă€r relaterat till ett antal problem för den födande kvinnan, sĂ„som trötthet, uppgivenhet, smĂ€rta, oro och olika förlossningskomplikationer. Ăven risken för interventioner ökar om kvinnan kommer in i ett tidigt skede till förlossningsavdelningen, och Ă€nnu inte Ă€r i aktivt fas.
Ett sjungande kroppssprÄk: Studium i kroppssprÄk för klassisk solosÄng
Det att en jords mekaniska egenskaper pÄverkas av kornens form Àr nÄgot som konstateras i ett stort antal publikationer. Det rÄder enighet om att skjuvmotstÄndet Àr högre i en grovjord utgjord av kantiga och rÄa korn, Àn i en med runda och slÀta. Vidare Àr det kÀnt att kornform pÄverkar ett antal andra jordegenskaper. Trots detta kan konstateras att kornformen sÀllan beaktats vid karaktÀrisering av geotekniskt material. I föreskrifter ? exempelvis Eurokod 7 och RIDAS 2008 ? i vilka kornform nÀmns, rÄder otydlighet i frÄga om varför kornform ska beaktas, samt hur.
Unga fotbollsspelaresrörelsekontroll, mÀtt med The Matrix Movement and Performance screen, före och efter 11 veckorstrÀningsintervention.
Bakgrund: Evidens finns för att trÀning inriktad pÄ neuromuskulÀr kontroll, styrka och medvetenhet kan minska antalet skador i nedre extremitet hos fotbollsspelare. Brister i rörelsekontroll skulle kunna predisponera för smÀrta, dysfunktion och skador och vara en orsak till skaderecidiv. Syfte: Att studera rörelsekontroll hos unga manliga fotbollsspelare före och efter en trÀningsintervention pÄ elva veckor med sÀrskilt fokus pÄ lÀndrygg, bÀcken och höftregion. Metod: Tjugo unga elitsatsande fotbollsspelare ingick i studien. Screeninginstrumentet The Matrix Movement and Performance Screen (MPS) anvÀndes för att mÀta spelarnas rörelsekontroll före och efter en trÀningsintervention pÄ 11 veckor.
Förstudie för produktionshöjande ÄtgÀrder: en fallstudie pÄ
Munksunds sÄgverk, PiteÄ
Munksunds sĂ„gverk Ă€r ett högeffektivt furusĂ„gverk fokuserat pĂ„ tillverkning av kundanpassat trĂ€. Ă
rsproduktionen 2004 var cirka 417 000 m3 sÄgad vara vilket motsvarar omkring 2430 m3 per anstÀlld och Är. MunkssundssÄgens mÄl för Är 2009 Àr att öka sin produktion till 3300 m3 per man och Är. Det innebÀr en ökning med cirka 36 procent jÀmfört med produktionen 2004. Syftet med detta examensarbete Àr att verifiera och prioritera parametrar som pÄverkar sÄgens effektivitet, samt att ta fram en ÄtgÀrdsplanering för att nÄ en produktionsökning med 36 procent till 2009.
Konsekvenser för projektledare vid anvÀndning av datorbaserade system för projektstyrning i multiprojekt
I de flesta sammanhang som rör organisationsstrukturer höjs idag projektarbetet och projektorganisationen till skyarna. Fler och fler företag vÀljer att arbeta i projektform. I de företag dÀr det förekommer projektarbeten utses en ledare till varje projekt som tillsammans med projektmedlemmarna Àr ett lag som ska arbeta för att projektets mÄl ska nÄs, men det Àr projektledaren som bÀr det huvudsakliga ansvaret för projektet vad gÀller ekonomi, prestation och projektmedlemmar. Projektledarens roll Àr krÀvande och för att kunna hÄlla kontroll pÄ alla parametrar kan det behövas ett system. FrÄgan Àr dock om det upplevs som det hjÀlpmedel det Àr tÀnkt eller om det faktiskt blir en börda för ledaren, eller kanske rent utav bÄde och? UtifrÄn problemomrÄdet har följande problemformulering skapats: Vilka Àr konsekvenserna av anvÀndandet av datorbaserade projektadministrationssystem, vilka Àr skapade för att vara ett stöd men som samtidigt pÄverkar arbetssÀttet, av projektledaren? Syftet Àr att genom anvÀndning av ett deskriptivt tillvÀgagÄngssÀtt undersöka och beskriva hur en projektledare upplever anvÀndandet av ett system och beskriva de för- respektive nackdelar som upplevs.
Elektriskt ledande filter ?funktionoch prestanda
Denna rapport ger en bild över luftfilteroch dess funktioner. Syftet med arbetet var att undersöka hur elektriskt ledande luftfilter tillsammans med en joniseringsenhet fungerar samt hur de stÄr sig i förhÄllande till de mekaniska.Det lÄg Àven i syftet att titta pÄ hur andra parametrar pÄverkar filtrering sÄsom tjocklek och innehÄll av olika andel konduktivt material. Bakgrunden till arbetet var att VokesAir AB hade testat att tillverka elektriskt ledande filter med jonisering i filtret vilket hade fungerat i lite skala men inte i större. Det gjorde att man i detta arbete ville titta pÄ om det kunde fungera om man satte joniseringen utanför filtret istÀllet. Nio stycken luftfilter tillverkades i ennon-woven konstruktion med olika andel konduktivt material och i olika tjocklekar.
Inkludering av hÄllbar utveckling i undervisningen pÄ en gymnasieskola
Vi har idag god tillgÄng till tekniska hjÀlpmedel för att förmedla kunskap, Statistiska CentralbyrÄns [SCB] undersökningar frÄn Sverige visar att nÀstan alla i Äldrarna 16-24 Är har tillgÄng till en dator i hemmet. För mÄnga av vÄra barn och ungdomar Àr det vardag att kunna hantera en dator. Detta skapar goda förutsÀttningar för ett fortsatt anvÀndandet av film i matematikundervisningen. Forskning visar att anvÀndandet av mediepedagogik Àr gynnsamt för sprÄkutvecklingen och ett vÀlutvecklat matematiskt sprÄk Àr en av förutsÀttningarna för att kunna utveckla den matematiska förstÄelsen.Studien behandlar matematiska filmer av den art man finner pÄ internet. Syftet Àr att studera hur gymnasielever anvÀnder sig av dem, vilka parametrar som fÄngar elevernas förstÄelse och intresse samt att fÄ svar pÄ vilka vinster och möjligheter mediet kan ge enligt eleverna.
Fysisk aktivitet för Àldre : möjligheter till motion i StockholmsomrÄdet
SyfteSyftet Ă€r att utifrĂ„n mĂ„lomrĂ„de nio i de nationella folkhĂ€lsomĂ„len som stĂ„r för ökad fysisk aktivitet, dĂ€r det stĂ„r att Ă€ldre aktivt ska erbjudas möjligheter motion, ta reda pĂ„ hur detta tillĂ€mpas i praktiken i Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar och om kommunen/ stadsdelsförvaltningen ansvarar för att mĂ„let uppfylls.MetodEn studie genomfördes bland Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar med hjĂ€lp av telefonintervjuer med verksamhetschefer för Ă€ldreomsorgen. Svarsfrekvensen var 75 %, vilket motsvarar nio svarande kommuner/stadsdelsförvaltningar. Ett studiebesök pĂ„ FriskvĂ„rds-centrum i HĂ€sselby-VĂ€llingby gjordes i syfte att erfara hur friskvĂ„rd för Ă€ldre kan tillĂ€mpas i praktiken.ResultatNio av tio kommuner och stadsdelsförvaltningar i Stockholm erbjuder aktivt möjligheter till motion för de Ă€ldre, men det Ă€r i stor utstrĂ€ckning för dem som Ă€r i behov av vĂ„rd och omsorg. Ăppen dagverksamhet finns i fem av de undersökta kommunerna/stadsdels-förvaltningarna. En kommun satsar aktivt pĂ„ fysisk aktivitet dĂ€r Ă€ven friska Ă€ldre ingĂ„r.
KlimathÄllning i ishallar-ur publikens perspektiv
Alla sorters isaktiviteter utövades utomhus fram till i mitten av 1900-talet. Dettakunde vara blÄsigt, regnigt och kallt. Man fick helt enkelt leva medvÀderförhÄllandena som var för tillfÀllet. Sen blev kraven högre och möjligheterna atttillgodose dessa krav större. Man byggde vÀderskydd och med detta följde enstandardhöjning.
KaninomvÄrdnad vid akut- och intensivvÄrd samt smÀrtutvÀrdering
Syftet med den hÀr litteraturstudien var att ta reda pÄ och förse djursjukvÄrden med information kring akut- och intensivvÄrd inriktad mot omvÄrdnad samt smÀrtutvÀrdering pÄ kanin, för att pÄ sÄ sÀtt försöka höja standarden pÄ kaninsjukvÄrden. Kaniner som bytesdjur försöker dölja smÀrta och sjukdom, nÄgot som gör att de kan vara kritiskt sjuka innan det upptÀcks och det kan dÄ vara svÄrt att bedöma hur sjuka eller smÀrtpÄverkade de Àr. Samtidigt Àr kaniner extremt lÀttstressade och det Àr mycket viktigt att hela tiden hÄlla dem i en miljö och hantera dem pÄ ett sÀtt som inte Àr stressande för dem. En första bedömning av kaniner innebÀr att ta reda pÄ hur sjuka de Àr, parametrar att utvÀrdera Àr bland annat andning, cirkulation, temperatur och mental status. För kritiskt sjuka kaniner kan stabiliserande ÄtgÀrder vara nödvÀndiga innan en noggrannare undersökning kan Àga rum.
Kalibrering och modellering av multispektrala IR-kameror
Vid radiometriska kalibreringar av bildsensorer görs en omvandling av digitala data till radiometriska data. PĂ„ grund av sensordrift mĂ„ste kalibreringen upprepas för infraröda sensorer under utdragna fĂ€ltmĂ€tningar om kraven pĂ„ noggrannhet Ă€r höga, vilket gör att kalibreringen blir mer komplex. Ănnu svĂ„rare blir kalibreringen om mĂ€tningar görs i flera spektralband (multispektrala mĂ€tningar), om spektralbanden spĂ€nner över ett stort spektralomrĂ„de eller om mĂ„lobjektens strĂ„lnivĂ„er varierar mycket. Detta medför dels att kalibreringen tar mer tid och dels att flera eller mer komplexa referensstrĂ„lkĂ€llor krĂ€vs. Syftet med arbetet var att studera problematiken i sĂ„dana kalibreringar och se om kalibreringen kunde göras enklare och robustare.
Utvecklingsmodell för hydrauliska svivlar
Indexator Rototilt Systems erbjuder tiltrotatorer och systemlösningar för anlÀggningsmaskiner till sina kunder. Tiltrotatorerna kan oftast ses pÄ grÀvmaskiner. Dessa Àr placerade mellan grÀvmaskinens grÀvarm och skopa. I tiltrotatorn sitter det en viktig komponent, kallad svivel. Sviveln gör att tiltrotatorn kan roteras obehindrat runt den egna axeln samtidigt som en kontinuerligt hydraulisk förbindelse upprÀttahÄlls mellan redskapet och hydraulsystemet.