I uppsatsen undersöks förutsättningar och möjligheter för att genom Öresund Networks medlemsnätverk kommunicera varumärket Öresund till externa målgrupper. Nätverksmedlemmars uppfattningar och behov analyseras utifrån varumärkes- och nätverksteori. Det empiriska material som legat till grund för analysen har samlats in med kvalitativa intervjuer.Resultaten visar att varumärket har en positiv image hos nätverksmedlemmarna och att det finns goda förutsättningar för att kommunicera varumärket genom nätverket. Nätverket utnyttjas dock inte till sin fulla potential och bör anpassas efter nätverksmedlemmarnas behov. Engagemanget för varumärket måste också höjas för att skapa ett starkt varumärke vilket är en förutsättning för att nätverksmedlemmarna ska kommunicera varumärket.

Ett par år in på 2000-talet präglas företagen av större marknader, globalisering och ökat fokus på IT. Mycket pengar går åt till resor världen över när man öppnar kontor, besöker fabriker eller utökar sina marknader. Man arbetar i globala team och utnyttjar kunskaper och erfarenheter som andra kulturer har. När lågkonjunkturen kommer får man tänka om, och man drar ner på både personal och resor. Hur fungerar det när man måste fortsätta sitt arbete men inte får resa som man gjort förut? Går det att fortsätta i vanlig ordning? Vad händer när man nu inte kan träffa sina kollegor, mötas och interagera som man brukade göra?Enligt Nationalencyklopedin har vi en inre drivkraft att kommunicera, att göra oss förstådda och att interagera med andra människor.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur tidskriften Vakna! är utformad i sin roll sommissionsmaterial för Jehovas vittnen. För att göra detta genomförs en retorisk analys avtolv olika utgåvor av tidskriften. Denna analys relateras till teorier om socialaverkligheter, religiösa marknader och olika former av deprivation som orsak tillreligiositet. Resultatet av arbetet visar på att Vakna! på många sätt är retoriskt utformatför att marknadsföra organisationen Jehovas vittnen och dess budskap som produkter påen religiös marknad. I relation till deprivationsteorier framgår det även en bild av enidealisk predisposition för att tilltalas av budskapet i Vakna!.

Syftet med uppsatsen a?r att genom en fallstudie av fo?retaget Boomerang utreda hur ett varuma?rkeskoncept med en stark koppling till fo?retagets ursprungsland pa?verkar beslutsfattandet kopplat till fo?retagets internationalisering. Med avstamp i det teoretiska ramverket da?r det beskrivs hur country of origin som en del av ett varuma?rkeskoncept kan pa?verka ett fo?retags internationalisering genomfo?rdes intervjuer med Boomerangs VD och med fo?retagets marknadschef. Resultatet av intervjuerna visade att det a?r av vikt att ett fo?retag utva?rderar om country of origin a?r en framga?ngsrik del av varuma?rkeskonceptet da? det avgo?r hur varuma?rket uppfattas pa? en internationell marknad.

Syftet med denna uppsats är dels att utreda hur avsaknaden av möjligheter till gränsöverskridande förlustutjämning påverkar svenska företag att etablera sig på nya marknader inom EU, dels att visa på vilket sätt Sveriges medlemskap i EU och EG-rätten kan påverka det internationella företagande för svenska företag. För att utreda hur svenska företag påverkas av avsaknaden av möjligheter till gränsöverskridande förlustutjämning har en kvantitativ enkätundersökning med svenska företag genomförts. Utfallet visar att frågan om gränsöverskridande inkomstöverföringar är en viktig fråga, speciellt för företag som redan finns etablerade i andra EU-länder. Liknande resultat framgår också av en tidigare europeisk undersökning som gjort på initiativ av Europeiska kommissionen. Uppsatsen visar också på hur EU och EG-rätten påverkar det internationella företagsklimatet för svenska företag genom avgöranden från EG-domstolen och förslag från den Europeiska kommissionen..

Studien handlar om förklaringar av förändring hos några av de forskare med historiematerialistiska inslag som hade en framträdande roll på 1970- och 1980-talen. Övergången från feodalism till kapitalism och industriarbetarens roll i arbetsprocessen var två fält som var på tapeten under denna period, som kan härledas ur den radikala 68-rörelsen. Med sociologen Piotr Sztompkas systemmodell som teoretisk ram undersöktes Christer Winbergs, Maths Isacsons, Anders Floréns, Lars Olssons och Lars Ekdahls avhandlingar samt ett verk av Alf Johansson. Syftet var att utforska de teoretiska utgångspunkterna och slutsatserna i alstren. Svar söktes på vilka drivkrafter författarna anger till förändringarna i sitt material; var i systemet på mikro-, meso- eller makronivå dessa förändringar inträffar; och vad förändringarna leder till.

Studien handlar om förklaringar av förändring hos några av de forskare med historiematerialistiska inslag som hade en framträdande roll på 1970- och 1980-talen. Övergången från feodalism till kapitalism och industriarbetarens roll i arbetsprocessen var två fält som var på tapeten under denna period, som kan härledas ur den radikala 68-rörelsen. Med sociologen Piotr Sztompkas systemmodell som teoretisk ram undersöktes Christer Winbergs, Maths Isacsons, Anders Floréns, Lars Olssons och Lars Ekdahls avhandlingar samt ett verk av Alf Johansson. Syftet var att utforska de teoretiska utgångspunkterna och slutsatserna i alstren. Svar söktes på vilka drivkrafter författarna anger till förändringarna i sitt material; var i systemet på mikro-, meso- eller makronivå dessa förändringar inträffar; och vad förändringarna leder till.

I Sverige genomfördes en våg av avregleringar inom den offentliga sektorn under 1980- och 1990-talen och en av de marknader som avreglerades var elmarknaden 1996. Eftersom fjärrvärmeaktörer i många fall är väl integrerade med elaktörer påverkades de indirekt av avregleringen. I denna uppsats studeras organisationsförändringar som skett inom Västerås och Uppsalas fjärrvärmeaktörer, under tidsperioden kring avregleringen av elmarknaden. I uppsatsen analyseras hur de båda aktörerna har anpassat sig efter den nya situationen med ökad konkurrens och krav på affärsmässighet, som uppstod i och med avregleringen och hur aktörerna motiverar sina organisationsförändringar. De slutsatser som kan dras är att båda aktörerna har förändrats på ett likartat sätt, genom bolagisering, införande av marknadsavdelning och affärstyrning.

I denna uppsats har vi undersökt möjligheten till övervinster i samband med utdelningar för svenska företag på OMX Stockholm Large Cap och Small Cap mellan åren 2006 och 2010. Genom en statistisk jämförelse mellan aktiekursens förändring i samband med utdelningen undersöker vi marknadens effektivitet. Resultaten tyder på att Large Cap är en effektiv marknad i samband med utdelningar, medan Small Cap visar tecken på ineffektivitet. Resultaten stödjer delvis tidigare studier, som säger att marknaden är effektiv. Vår studie skiljer oss från tidigare forskning eftersom vi undersöker Large Cap och Small Cap som separata marknader istället för hela börsen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns byteskostnader på den svenska bankmarknaden. Shy (2002) har utvecklat en metod för att estimera byteskostnader på olika marknader. Shys modell kommer att användas för att estimera byteskostnaderna på den svenska bankmarknaden. Resultatet visar att storbankerna, överlag, har högre priser och högre byteskostnader än nischbankerna. Resultatet är rimligt eftersom storbankerna erbjuder ett större produktsortiment och större möjlighet till personlig service, vilket borde innebära högre priser för deras kunder.

Internationalisering a?r na?got som ma?nga fo?retag ser som ett strategiskt framga?ngsrikt beslut, som efter att den pa?bo?rjats vanligtvis expanderar och kommer att omfatta fler la?nder. Trots detta finns idag fo?retag som va?ljer att inte ga? vidare efter att ha inlett en internationalisering. Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka fenomenen avbruten internationalisering och deinternationalisering samt de faktorer som ligger bakom ett fo?retags beslut att avbryta, begra?nsa eller dra tillbaka en pa?ga?ende internationaliseringsprocess.

Bygget av en industrizon utanför Dawei i sydöstra Burma riskerar att fördrivatiotusentals människor från deras hem. Det här reportaget skildrar situationen för de fiskare och småbrukare som bor i vägen för Dawei Deep Sea Port and Industrial Estate Development Project, som projektet heter. Det är en berättelse om människor som fått sin mark konfiskerad och sina odlingar skövlade, utan kompensation och utan möjligheter att hävda sin rätt. Deras öden ärtypexempel på hur lättvindigt den enskilda människans rättigheter kränks till förmån för starka stats- och affärsintressen.När Burma nu öppnar sig mot omvärlden och västvärlden släppt på sina sanktioner mot landet flockas utländska investerare och företag kring dess relativt outnyttjade marknader. Detta leder till en kraftigt ökad efterfrågan på mark.

Bakgrund: Utvecklingsländernas obligationsmarknad har under de senaste fem åren genererat en avkastning i nivå med aktier. Detta faktum kombinerat bristen på tidigare forskning inom detta område har gjort det intressant att undersöka utvecklingsländernas obligationsmarknad närmare. Syfte: Syftet är att analysera effektiviteten på utvecklingsländernas obligationsmarknad. Genomförande: Med hjälp av informationskvoten och Treynorkvoten undersöks om någon av de tre fonderna i urvalet genererat systematisk överavkastning jämfört med marknadsindexet JP Morgan Emerging Market Constrained Index. Ett signifikanstest på 5 % görs för att utreda om avkastningen är skild från 0.

Vi har i denna uppsats studerat vilka faktorer som påverkar de rörliga bolåneräntorna på den svenska marknaden. Detta har vi gjort genom att intervjua fem svenska banker, en tillsynsmyndighet samt ta del av information från Riksbanken. Vi har även undersökt sambandet mellan Riksbankens reporänta och de utvalda svenska bankernas rörliga (3 månader) bolåneräntor över en tioårsperiod. Sambandet har visat sig starkt men det har försvagats sedan finanskrisen 2008. Vår undersökning visar att de viktigaste faktorerna som påverkar rörliga bolåneräntor är: bankernas upplåning, regleringsstandarder, klimatet på finansiella marknader, bankernas strategier, produktkostnader, riskpremier, konkurrenter, bankernas marknadsförutsättningar samt låntagarens förutsättningar.

En ökad konvergering av världens ekonomiska marknader har skapat ett behov av internationellt standardiserade redovisningsregler. Sedan 1973 har ett organiserat arbete med att ta fram och implementera ett sådant regelsystem utförts av International Reporting Standards Committe (IASC) och sedan 2001 av International Reporting Standards Committee (IASB). Detta arbete har intensifierats i takt med en ökad globaliseringsprocess.Den första januari 2005 infördes detta regelsystem i EU, och därmed även i Sverige. För företag i Sverige förändrades i och med detta bland annat de regler vilka behandlar värdering och redovisning av goodwill.Standardens hanteringen av goodwill har kritiserats från flera håll. Dessutom har IASBs arbete med att utveckla och implementera dessa standarder rörande goodwill kritiserats.