Syftet är att klargöra om det finns ett samband mellan antalet kvinnor i styrelse respektive ledningsgrupp och hur företaget presterar samt hur dess kapitalstruktur är uppbyggd. Uppsatsen består av kvantitativ primärdata insamlad och analyserad utifrån en deduktiv metod. Resultaten presenteras i form av regressions-analyser. Teorierna i uppsatsen behandlar undersökningsvariablerna resultat efter finansiella poster, omsättning per anställd, soliditet och TSR. Dessutom behandlas teorier om styrelser och ledningsgrupper samt jämställdhet inom desamma.

Bakgrund och problem: Målet med undersökningen är att beskriva kommunens styrsätt avgymnasial utbildningsverksamhet. Eftersom användningsområdet är lite utforskat är sättetolika nivåer i offentlig utbildningsförvaltning använder informell information, formella ochmindre formella styrmedel väsentligt. Undersökningen försöker ta reda på om det modernarebehovet av icke finansiella mått i en decentraliserad organisation är tillgodosett och hurinformation hämtas och används för att styra mot pedagogiska och finansiella mål.Syfte: Att beskriva hur beslutsfattare använder finansiell och icke finansiell information ioffentlig verksamhet för att styra en utbildningsförvaltning.Metod: Intervjuer har genomförts på tre nivåer i organisationen, gymnasieenheter,utbildningsförvaltning och kommunnämnd.Resultat och slutsatser: Största delen av chefernas informationsanvändning kommer fråninformella källor och verksamhetsrapporter. Ekonomin är överordnad och styrs med formellastyrmedlet budget och verksamheten styrs främst med information från informella källor ochverksamhetsrapporter från många typer av möten men även en del bearbetade rapporter somhar betydelse för att budgeten hålls används.Riktningen av uppmärksamhet på problem görs utifrån avvikelser från budget,verksamhetsrapporterna och informella källor.Ansvarsstyrningen utgår från finansiella mått i budgeten och måluppfyllelsen i verksamheten.Beslutsunderlagen hämtas från alla typer av rapporter och informella källor men påverkas avindividerna i verksamheten, politiken och regelverk för hur skolan ska bedrivas.Förslag till fortsatt forskning:? Vilken betydelse för verksamheten och medarbetarna får beslut grundade på muntliginformation istället för rapporter?? Hur påverkar den kommande användningen av BSC på gymnasiet styrningen iutbildningsverksamheten?.

Som avslutande del i högskoleingenjörsutbildningar ingår ofta ett examensarbete. Denna rapport behandlar ett examensarbete som utförts för avdelningen för datorkommunikation och datalogi vid Luleå Tekniska Universitet. Avdelningen för datorkommunikation och datalogi har sedan tidigare använt sig av ett webbaserat system för hantering av BibTeX-databaser. Systemet var skrivet i Perl och bestod av tre skript och ett BibTeX-bibliotek. Med senare versioner av Perl och användandet av BibTeX-biblioteket uppstod vissa problem, den nya versionen av Perl var inte längre kompatibelt med BibTeX- biblioteket.

Vår utgångspunkt för uppsatsen var att erbjuda en fördjupning i bankens, enligt vår mening, intressanta affärsmodell. Utifrån vår fallstudie presenterar vi hur bankföretaget integrerar externt producerade finansiella produkter och vi studerar modularitetstänkandets eventuella tillämpbarhet på externt producerade finansiella produkter. Vidare ska vi identifiera möjliggörare, interna resurser som möjliggör strategisk flexibilitet och dynamisk förmåga.I det förändrade konkurrenslandskapets spår följer ett behov av att komplettera den resursbaserade ansatsen med begrepp som strategisk flexibilitet, dynamisk förmåga. Strategisk flexibilitet och dynamisk förmåga ställer ytterligare frågor om hur dessa skall hanteras varvid begrepp som absorption capacity och modularitet ytterligare definierar hur detta uppnås. Vi skall i denna studie analysera vilka interna resurser, möjliggörare, som är centrala för att integrera externa leverantörers resurser som sina egna..

Bakgrund: De finansiella rapporterna som företagen publicerar ligger hos investerare till grund för ekonomiska beslut. Det är därför viktigt att ha kunskap om och förståelse för vilka effekter som olika redovisningsalternativ ger upphov till. Resultatplanering i företag innebär att det redovisade resultatet avsiktligt påverkas i en för företaget önskvärd riktning. Denna planering kan ta sig uttryck i både öppna och dolda taktiska åtgärder. De valmöjligheter som erbjuds i regler och rekommendationer skapar utrymmen för att företagen aktivt kan välja det redovisningsalternativ som passar dem bäst.

Dålig uppkomst är ofta ett stort problem i Sverige och hur såbädden utformas påverkar utsädetsgroning. Mälardalsregionen utmärks av höga lerhalter och därmed ställs särskilda krav påbrukningsmetod för att lyckas med odlingen. Dessutom tillämpas mycket plöjningsfri odling och det ärdärför intressant att jämföra förhållandena i såbädden med plöjda system.I detta examensarbete har en stickprovsundersökning av såbäddar gjorts, för att se hur förhållandenapåverkar etablering, tillväxt och skörd hos maltkorn. Såbäddsegenskaper i plöjningsfria jämfört medplöjda system, samt effekter av extra harvning har också undersökts. Undersökningen ägde rum iMälardalen, där sex fält med reducerad bearbetning jämfördes med lika många plöjda fält för att skeskillnad i tillväxt, etablering och skörd.

Individuell lönesättning är idag det dominerande lönesystemet både inom privat och offentlig sektor. Trots det är dess effekt relativt outforskad. En allmän föreställning är att det är ett motiverande och effektiviserande lönesystem. Uppsatsen utforskar hur individuell lönesättning fungerar som motivation för individen, om motivationen påverkas av att individen arbetar i ett gruppsammanhang, samt huruvida kvinnors upplevelse av systemet färgas av jämställdhetsdebatten. De tio intervjudeltagarna kom från en kommunal och en privat verksamhet.Resultaten visar att systemet upplevs som motiverande, men att även andra faktorer i arbetet motiverar och ibland är viktigare.

På läkemedelsföretaget AstraZeneca finns ett webb-baserat system för fildelning, eRoom, som är tänkt att ge en delad, säker arbetsplats på Internet så att spridda projektgrupper kan genomföra gemensamma projekt. Detta examensarbete har sin grund i att flera användare i Sverige inte var helt nöjda med systemet, dess tillgänglighet, struktur och kognitiva aspekter. Jag vill, med eRoom som en fallstudie, undersöka vad det generellt kan finnas för faktorer som påverkar hur nöjda användare är med ett CSCW-system.Arbetet grundar sig i teknometodologi och kommunikationsteori och tillämpas på domänen CSCW-system. De metoder som använts är en större enkätundersökning, intervjuer samt det kunskap sprunget ur det författarens medlemskap i gruppen som uppnåtts under arbetets gång.Ett av de största problemen är att eRoom inte används till kommunikation och samarbete mellan spridda projektgrupper. Istället används det som arkiv och dokumenthanteringssystem av personer som befinner sig fysiskt nära varandra och har andra sätt att kommunicera och samarbeta.

Bakgrund och problem: Under 2008 uppdaterade International Accounting Standards Board (IASB)regelverket för finansiella tillgångar med tillägg i IAS 39 och IFRS 7 vad gäller klassificering, värderingoch upplysning. Uppdateringen var en effekt av den finansiella krisen som drog in över Europa medfull kraft under den senare delen av 2008, vilken medförde inaktiva kapitalmarknader. I och medförändringarna gavs företagen möjlighet att omklassificera finansiella tillgångar värderade till verkligtvärde till upplupet anskaffningsvärde. Eftersom bankers tillgångar generellt består av en stor delfinansiella tillgångar ämnade författarna undersöka uppdateringarnas tillämpning inom banksektorn.Studiens problemformulering löd: Vilka samband kan identifieras mellan noterade banker inom EUvad gäller tillämpningen av tilläggen i IAS 39 och IFRS 7?Syfte: Att kartlägga vilka samband som fanns mellan de banker som valt att omklassificera och desom inte valt att omklassificera med inriktning på effekterna ur ett investerarperspektiv.Avgränsningar: Det är endast tillgångsvärdering inom IAS 39 som studerats, ty uppdateringarnabehandlade det området.

Lämpligheten i att redovisa immateriella tillgångar har diskuterats länge inom forskningen med varierande åsikter. Förespråkare för en mer omfattande redovisning av immateriella tillgångar menar att det bidrar med ökad relevans i finansiella rapporter, medan andra hävdar att en sådan redovisning skadar redovisningens trovärdighet på grund av bristande verifierbarhet. Syftet med denna studie är att undersöka om en redovisning av immateriella tillgångar behövs för att främja relevansen i den externa redovisningen. Genom en kvantitativ undersökning av Stockholmsbörsen utvärderas hur redovisade immateriella tillgångar motverkar diskrepansen mellan bokförda värden och marknadsvärden som uppstår genom konservativa redovisningsprinciper. Studiens resultat tyder på att immateriella tillgångar inte märkbart främjar relevansen i finansiella rapporter, samtidigt som en värdering från modellen om residual income gör det i högre utsträckning.

Företagen i dag existerar i en turbulent och snabbt föränderlig omvärldsmiljö. Det innebär att de måste vara flexibla för att vara konkurrenskraftiga och skapa långsiktig lönsamhet. De finansiella nyckeltalen måste kompletteras med icke-finansiella. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur ett tjänsteföretag kan använda sig av ett balanserat styrkort. Undersökningen baserar sig på en fallstudie i FöreningsSparbanken, Norra regionen.

Företag och organisationer har sedan industrialismens första år arbetat med att försöka effektivisera produktionen. Effektiv produktion leder till billigare produkter, som i sin tur leder till ökad försäljning. Ett bra hjälpmedel för att uppnå denna effektivisering är införande av ett MPS-system. Systemet hjälper till att planera, organisera, samordna, styra och kontrollera materialflödet i företaget.Införandet av detta system är dock inte alldeles trivialt. Många experter säger att implementering av MPS-system är svårare än att introducera en ny produkt eller att etablera sig på en helt ny marknad.

Electronic Data Interchange (EDI), är en e-handelslösning för organisationer som har funnits sedan tidigt 1970-tal. När organisationer använder sig av ett EDI-system innebär det att organisationens affärssystem som till exempel ekonomisystem, ordersystem eller lagersystem utbyter information utan eller med minimal mänsklig inblandning. Denna uppsats syfte är att undersöka hur organisationer utnyttjar möjligheten att förmedla beslutstödjande information mellan deras affärspartners med hjälp av ett EDI-system. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra organisationer. Studien visar att organisationerna inte utnyttjar de möjligheter som finns med EDI-systemet i någon större utsträckning.

Studien ska undersöka avskaffandet av revisionsplikten och hur revisorer anser att denna reglering samspelar med rådande finansiella kris. Med ett induktivt angreppssätt gör vi en kvalitativ undersökning i form av semi-strukturerade intervjuer och en analys av den offentliga debatten. Intervjuerna analyseras med hjälp av fenomenologi och Grundad teori. Utgångspunkten i vårt teoretiska perspektiv är två studier, den av Puxty et al om de reglerande krafterna och den utförd av Jönsson som behandlar framväxten av regleringar. Studierna är vidareutvecklingar av bland annat den institutionella teori som Streecks & Schmitters utvecklat.

Fjärrvärme är ett uppvärmningsalternativ framlyft som en  potentiellt  viktig beståndsdel för att lösa  EU:s satta klimatmål att minska koldioxidutsläppen, effektivisera energiförbrukningen och öka andelen  förnyelsebar  energi,  de  så  kallade  20-20-20-målen.  Detta  då  fjärrvärme  möjliggör tillvaratagandet av spillvärme från industrier och  centraliserade  förbränningar  vilka kan använda annars outnyttjade resurser såsom avfall och grot. Stora förbränningsanläggningar möjliggör även en förbättrad rening av rökgaser. Falun och Borlänge i Dalarna, Sverige, har  sedan 1984 och 1969 haft  fjärrvärmesystem  vilkadrivs av  Falu Energi & Vatten respektive  Borlänge Energi. I samband med att  de två bolagen skulle förbinda sina  vattensystem  togs även beslutet att bilda ett  gemensamt  fjärrvärmenät. Detta kommer förverkligas genom att Grundledningen  hösten 2014  kommer  att  färdigställas.