Abstract: Syfte:Är att se vad det finansiella systemet betyder för den ekonomiska tillväxten och varför det var skillnad mellan de jämförda länderna, Canada, Japan och Sverige under Golden Age perioden 1950-73. Har studerat BNP-tal, kapitaltillgång, kreditgivning och ekonomisk politik, samt storleken på befolkningen och des's ökning, för att på detta sätt bättre belysa BNP-talet's storlek i sig och förstå bakomliggande faktorer till skillnaderna i statistiken. Metod: Uppsatsen har gjort's genom statistiska analyser (kvantitativ metod) från Penn World Table gällande BNP-talet och kapitaltillgång, samtidigt har jag gjort en fördjupning i form av en litteraturstudie (kvalitativ metod) som jämfört det finansiella systemet, och där fram för allt kreditgivningen och den ekonomiska politiken har jämfört's mellan länderna. Resultat: Att enbart gå in och titta på BNP-talet under en period har sina begränsningar på grund av olika effekter. Till exempel var i tillväxtcykeln landet befinner sig i.

Detta arbete är en uppsats på avancerad nivå inom det utbildningsvetenskapliga fältet och undersöker hur skolämnet filosofi legitimeras utifrån Unesco:s filosofiarbete. Utgångspunkten är vad som kallas de didaktiska grundfrågorna ? eller Vad?, Hur? och Varför? ett visst ämne studeras  ? och uppsatsen berör således även filosofididaktik i stor utsträckning.  Det övergripande syftet med arbetet är att undersöka hur filosofiämnet legitimeras eller rättfärdigas, och mer specifikt hur Unesco  rättfärdigar filosofiundervisning. Forskningsfrågorna för uppsatsen är: Hur ser Unescos svar på legitimitetsfrågan ut?, Hur argumenterar Unesco  för svaret? och Vad får Unescos svar på legitimitetsfrågan för innebörd på filosofiundervisningen? Tillvägagångssättet för att kunna svara på dessa frågor har varit en beskrivning, tolkning och värdering av Unescos filosofiarbete.

Efter ett antal lagändringar har förutsättningarna för nyetablering på finansmarknaden blivigt allt enklare. Den tekniska utvecklingen har ytterligare förändrat förutsättningarna. I Sverige har de fyra storbankerna som består av Skandinaviska Enskilda Banken (SEB), Nordea, Föreningssparbanken (FSB) och Handelsbanker ca 80 % av marknadsandelarna. För de flesta hushållen är finansiella tjänster av vital betydelse och utgör i många fall en stor del av hushållets utgifter. Konkurrensverket menar att många hushåll skulle spara ett betydande belopp genom att aktivt välja bank.

During the financial crisis voices were raised towards the regulatory framework IAS 39 recognition and measurement of financial instruments and pointed out that it was inadequate. The complexity of the framework contributed to the fact that it was difficult to apply. IASB accelerated the modeling of the new to be regulatory framework IFRS 9. In this study we will focus on the reliability of accounting information, which is an important aspect from the stakeholder?s point of view, for example, to be able to make the best decisions the accounting information should be proper.

Syftet är att klargöra om det finns ett samband mellan antalet kvinnor i styrelse respektive ledningsgrupp och hur företaget presterar samt hur dess kapitalstruktur är uppbyggd. Uppsatsen består av kvantitativ primärdata insamlad och analyserad utifrån en deduktiv metod. Resultaten presenteras i form av regressions-analyser. Teorierna i uppsatsen behandlar undersökningsvariablerna resultat efter finansiella poster, omsättning per anställd, soliditet och TSR. Dessutom behandlas teorier om styrelser och ledningsgrupper samt jämställdhet inom desamma.

Bakgrund: EU försöker, genom bland annat avskaffandet av revisionsplikten för de allra minsta aktiebolagen, att minska administrationskostnaderna för dessa bolag. Syftet är att göra de europeiska bolagens så konkurrenskraftiga som möjligt för att stimulera Europas ekonomi. Fram till och med 31 oktober 2010 var alla svenska företag oavsett storlek tvungna att anlita revisor för granskning av sin redovisning. Det har numera ändrats så till vida att de allra minsta företagen ej längre är tvungna att anlita revisor enligt lag. Grundtanken med förändringen var att den totalt sett skulle vara mer omfattande, det vill säga omfatta fler företag.

Vår utgångspunkt för uppsatsen var att erbjuda en fördjupning i bankens, enligt vår mening, intressanta affärsmodell. Utifrån vår fallstudie presenterar vi hur bankföretaget integrerar externt producerade finansiella produkter och vi studerar modularitetstänkandets eventuella tillämpbarhet på externt producerade finansiella produkter. Vidare ska vi identifiera möjliggörare, interna resurser som möjliggör strategisk flexibilitet och dynamisk förmåga.I det förändrade konkurrenslandskapets spår följer ett behov av att komplettera den resursbaserade ansatsen med begrepp som strategisk flexibilitet, dynamisk förmåga. Strategisk flexibilitet och dynamisk förmåga ställer ytterligare frågor om hur dessa skall hanteras varvid begrepp som absorption capacity och modularitet ytterligare definierar hur detta uppnås. Vi skall i denna studie analysera vilka interna resurser, möjliggörare, som är centrala för att integrera externa leverantörers resurser som sina egna..

Bakgrund och problem: Under 2008 uppdaterade International Accounting Standards Board (IASB)regelverket för finansiella tillgångar med tillägg i IAS 39 och IFRS 7 vad gäller klassificering, värderingoch upplysning. Uppdateringen var en effekt av den finansiella krisen som drog in över Europa medfull kraft under den senare delen av 2008, vilken medförde inaktiva kapitalmarknader. I och medförändringarna gavs företagen möjlighet att omklassificera finansiella tillgångar värderade till verkligtvärde till upplupet anskaffningsvärde. Eftersom bankers tillgångar generellt består av en stor delfinansiella tillgångar ämnade författarna undersöka uppdateringarnas tillämpning inom banksektorn.Studiens problemformulering löd: Vilka samband kan identifieras mellan noterade banker inom EUvad gäller tillämpningen av tilläggen i IAS 39 och IFRS 7?Syfte: Att kartlägga vilka samband som fanns mellan de banker som valt att omklassificera och desom inte valt att omklassificera med inriktning på effekterna ur ett investerarperspektiv.Avgränsningar: Det är endast tillgångsvärdering inom IAS 39 som studerats, ty uppdateringarnabehandlade det området.

Den finansiella sektorn i länderna som tillhör G-10 har styrts av specifika regelverk tillämpade för banker ända sedan 1988, och blev då uppkallat Basel I. Detta beror till stor del på konsekvenserna från de finansiella kriser som samhället erfarit. Allt för generös kreditgivning och högt risktagande från banker har lett till att hela världsekonomin satts i turbulens. Vid kommande årsskifte, 2012/2013, planeras en tredje version av regelverket att införas, Basel III, och kommer att beröra samtliga länder som tillhör G-20 där bland annat Sverige ingår. I denna uppsats har vi därför valt att undersöka hur pass kapabla Sveriges banker är att möta det kommande regelverket, då med fokus på deras kapitalanskaffning.

Företagen i dag existerar i en turbulent och snabbt föränderlig omvärldsmiljö. Det innebär att de måste vara flexibla för att vara konkurrenskraftiga och skapa långsiktig lönsamhet. De finansiella nyckeltalen måste kompletteras med icke-finansiella. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur ett tjänsteföretag kan använda sig av ett balanserat styrkort. Undersökningen baserar sig på en fallstudie i FöreningsSparbanken, Norra regionen.

Syftet var att undersöka om sättet att förmedla och hantera ekonomisk information och annan verksamhetsnära information i form av rapporter och/eller andra sätt att förmedla informationen på, påverkar förståelse och motivation hos individer inom sjukvårdsverksamhet, så att det avspeglas positivt på effektiviteten, både vad avser ekonomi och vårdproduktion. En fallstudie gjordes i två landsting för att förstå och förklara informationsförmedlingens betydelse för effektiviteten i sjukvårdsproducerande verksamhet. Personliga intervjuer av det semistandardiserade slaget jämte sekundärdata i form av interna rapporter och andra dokument användes vid datainsamlingen. Analysarbetet gjordes med hjälp av kategorisering av det insamlade materialet jämte ett antal datamatriser. Resultatet av studien visar att det förekommer samband mellan informationsförmedling, motivation, kognition och effektiviteten hos de studerade klinikerna.

Studien ska undersöka avskaffandet av revisionsplikten och hur revisorer anser att denna reglering samspelar med rådande finansiella kris. Med ett induktivt angreppssätt gör vi en kvalitativ undersökning i form av semi-strukturerade intervjuer och en analys av den offentliga debatten. Intervjuerna analyseras med hjälp av fenomenologi och Grundad teori. Utgångspunkten i vårt teoretiska perspektiv är två studier, den av Puxty et al om de reglerande krafterna och den utförd av Jönsson som behandlar framväxten av regleringar. Studierna är vidareutvecklingar av bland annat den institutionella teori som Streecks & Schmitters utvecklat.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka finansiella institutioners syn på hävstångsinstrument och utifrån detta utreda om instrumenten är ett bra investeringsalternativ för småsparare.Metod: Uppsatsen har en kvalitativ inriktning då tre intervjuer har genomförts för att besvara syftet. De finansiella institutionerna som intervjuades är Handelsbanken, CMC Markets och SIP Nordic fondkommission. Vidare har studien en deduktiv infallsvinkel där teorier används som grund för det empiriska materialet. Utifrån intervjuer och tidigare studier har en slutsats sedan utformats för att besvara syftet. Resultat & Slutsats: Uppsatsens resultat talar för att hävstångsinstrumenten är ett bra alternativ för småsparare som är intresserade, risktoleranta och aktivt söker kunskap.

Betydelsen för redovisning av immateriella tillgångar har på senare tid kommit att öka. Det beror mycket på att det anglosaxiska synsättet, som kräver att Finansiella rapporter skall ge en rättvisande bild, har blivit allt mer utbrett. Immateriella tillgångar kan klassificeras i olika grupper, en av dem är intellektuella tillgångar som innefattar varumärken, patent och upphovsrätter. År 2005 infördes IAS-förordningen i Sverige. Det innebar att alla koncerner skulle tillämpa IFRS/IAS i sin redovisning.

Datum: 16/6 2011Författare: Khaldon Hindi & Kristian ÖbergNivå/utbildning: Examensarbete i Företagsekonomi/ CivilekonomprogrammetHandledare: Professor Stefan SundgrenTitel: IAS 17 - Kapitalisering av Operationell Leasing; En kartläggning av förändring av nyckeltal och informationseffektivitet.Abstrakt: Uppsatsen beskriver den påverkan förändringen av redovisningen av leasing(IAS17), förändringen påtvingar företag som innehar operationella leasingavtal att redovisa dessa på Balansräkningen. Detta kommer att innebära en förändring av balans och resultat räkning, detta har kartläggs i denna uppsats. Förändringen som skall kartläggas är hur kapitaliseringen påverkar finansiella nyckeltal och informationseffektiviteten. Den information som Balans och resultaträkningen förmedlar till företagets omvärld.Problem: Kommer de nya leasingreglerna att påverka de svenska företagens nyckeltal? Hur kommer företagens nyckeltal att förändras samt vad kommer att ändras? Är det möjligt att utgöra några branschspecifika trender i nyckeltalens förändring? Ökar en ny leasingstandard informationsinnehållet i de Finansiella rapporterna?Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om en ny leasingstandard kommer att påverka de svenska företagens balans- och resultaträkningar och då i sin tur olika nyckeltal.