I det här arbetet har multipel linjär regression tillämpats för att analysera hur olika finansiella signaler påverkar marknadsjusterad avkastning. Analysen baserades på en observerad datamängd hämtad ur årsredovisningar och aktiekurser från åren 2006-2010. De finansiella signalernas undersöktes mot aktiers framtida marknasjusterade avkastning och mot fjolårets marknadsjusterade avkastning. De finansiella faktorer och marknadsfaktorer som undersökts i arbetet var F_SCORE, Book-to-Market-ratio, affärsår, marknadsvärde samt verksamhetsområde.OLS-regressioner har tillämpats för att analysera modellerna, vilka därefter successivt har reducerats med hjälp av BIC-test. För att undersöka OLS-skattningarnas noggrannhet har även Bootstrap-metoden tillämpats.

Bakgrund och problem: 2014 kom ett förbud mot progressiv avskrivning i Kregelverkenoch därmed försvann möjligheten för bostadsrättsföreningar att tillämpaavskrivningsmetoden. Det har tidigare varit vanligt inom bostadsrätts branschen attanvända sig av progressiv avskrivning på fastigheten. Då förbudet kom fanns rädslanom kraftigt ökande boendekostnader till följd av den högre kostnaden för avskrivningar.Mål med uppsatsen: Uppsatsen undersöker effekterna på de finansiella rapporterna ioch med förbudet mot progressiv avskrivning i K-regelverken och därmedbostadsrättsföreningar.Metod: Uppsatsen byggs kring en kvalitativ metod där grunden är intervjuer gjordamed representanter från bostadsrättsföreningar, fastighetsbolag, revisionsfirma ochbyggbolag. För att komplettera intervjuerna har även tidningsartiklar om debattenstuderats samt litteratur hur bostadsrättsföreningar drivs.Slutsats: Uppsatsens resultat tyder på att den finansiella rapporteringen ibostadsrättsföreningar behöver bli tydligare, framför allt i förvaltningsberättelsen. Därbehöver föreningar utveckla och förklara verksamhetsåret på ett sätt som gör detbegripligt för intressenter.

This study is set out to examine if there is any kind of influence between the EU and Swedish gender policy. More specific the Swedish efforts within the gender policy area, especially in the area of social policy and employment, during the Swedish presidency in the Council of Ministers 2001. And also to examine the impact of Europeanization in Swedish gender policy. We have decided to delimit our study to care of elderly and children when it comes to the area of social policy. We are using a descriptive, examining qualitative method.

Hedgefonder har blivit en allt viktigare investeringskälla i egenskap av en möjlig positiv avkastning vid fallande finansiella marknader. Dock exponeras investerare i allmänhet och småsparare i synnerhet mot högre risker än en motsvarande placering i traditionella fonder; detta mot bakgrund av strukturella betingelser, ett brett spektrum av finansiella instrument och en hög belåningsgrad. Emellertid har brakförluster i fonder som LTCM, Maricopa, Manhattan och Beacon Hill skapat turbulens på de finansiella marknaderna. Följaktligen vill investerare ha större insyn i hedgefonders verksamhet. Den här uppsatsen undersöker om en informationsrelation mellan hedgefondförvaltare och investerare ger upphov till en konflikt.

Abstract: Syfte:Är att se vad det finansiella systemet betyder för den ekonomiska tillväxten och varför det var skillnad mellan de jämförda länderna, Canada, Japan och Sverige under Golden Age perioden 1950-73. Har studerat BNP-tal, kapitaltillgång, kreditgivning och ekonomisk politik, samt storleken på befolkningen och des's ökning, för att på detta sätt bättre belysa BNP-talet's storlek i sig och förstå bakomliggande faktorer till skillnaderna i statistiken. Metod: Uppsatsen har gjort's genom statistiska analyser (kvantitativ metod) från Penn World Table gällande BNP-talet och kapitaltillgång, samtidigt har jag gjort en fördjupning i form av en litteraturstudie (kvalitativ metod) som jämfört det finansiella systemet, och där fram för allt kreditgivningen och den ekonomiska politiken har jämfört's mellan länderna. Resultat: Att enbart gå in och titta på BNP-talet under en period har sina begränsningar på grund av olika effekter. Till exempel var i tillväxtcykeln landet befinner sig i.

Studien syftar till att undersöka om den information som lämnas i noterade företags finansiella rapporter idag uppfyller de behov som finansanalytiker i Sverige har. Därmed ämnar studien klarlägga hur användbar informationen är, om informationsinnehållet är tillfredsställande samt vad finansanalytiker anser om utvecklingen av de finansiella rapporterna. Metoden bygger på en deduktiv ansats som har använts kombinerat med ett deskriptivt syfte. Utifrån tidigare forskning har en hypotes formulerats som därefter har testats gentemot insamlad empiri. En kvalitativ små-N-studie, där ett mindre antal enheter studeras mer djupgående, har genomförts genom intervjuer med tio sell-side analytiker.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Umeå universitetRedovisning, VT 09 Författare: Alexander Gottfridsson och Marcus Persson Handledare: Owe R. Hedström Bakgrund och problem: Efter att EU:s ministerråd antog förordningen om International Accounting Standards innebar detta att från och med första januari 2005 ska alla börsnoterade företag inom EU tillämpa samma redovisningsprinciper. Detta innebar att koncernerna fick göra en del förändringar inom redovisningen. Det område som författarna valt att studera är IAS 39, standarden för värdering och värdeförändringar av finansiella instrument. Denna anser vi är särskilt intressant då den sedan införandet varit omdiskuterad.Syftet: Syftet med uppsatsen är att redogöra problematiken kring marknadsvärdering av finansiella derivat enligt IAS 39.

Efter ett antal lagändringar har förutsättningarna för nyetablering på finansmarknaden blivigt allt enklare. Den tekniska utvecklingen har ytterligare förändrat förutsättningarna. I Sverige har de fyra storbankerna som består av Skandinaviska Enskilda Banken (SEB), Nordea, Föreningssparbanken (FSB) och Handelsbanker ca 80 % av marknadsandelarna. För de flesta hushållen är finansiella tjänster av vital betydelse och utgör i många fall en stor del av hushållets utgifter. Konkurrensverket menar att många hushåll skulle spara ett betydande belopp genom att aktivt välja bank.

During the financial crisis voices were raised towards the regulatory framework IAS 39 recognition and measurement of financial instruments and pointed out that it was inadequate. The complexity of the framework contributed to the fact that it was difficult to apply. IASB accelerated the modeling of the new to be regulatory framework IFRS 9. In this study we will focus on the reliability of accounting information, which is an important aspect from the stakeholder?s point of view, for example, to be able to make the best decisions the accounting information should be proper.

Syftet är att klargöra om det finns ett samband mellan antalet kvinnor i styrelse respektive ledningsgrupp och hur företaget presterar samt hur dess kapitalstruktur är uppbyggd. Uppsatsen består av kvantitativ primärdata insamlad och analyserad utifrån en deduktiv metod. Resultaten presenteras i form av regressions-analyser. Teorierna i uppsatsen behandlar undersökningsvariablerna resultat efter finansiella poster, omsättning per anställd, soliditet och TSR. Dessutom behandlas teorier om styrelser och ledningsgrupper samt jämställdhet inom desamma.

Bakgrund och problem: Målet med undersökningen är att beskriva kommunens styrsätt avgymnasial utbildningsverksamhet. Eftersom användningsområdet är lite utforskat är sättetolika nivåer i offentlig utbildningsförvaltning använder informell information, formella ochmindre formella styrmedel väsentligt. Undersökningen försöker ta reda på om det modernarebehovet av icke finansiella mått i en decentraliserad organisation är tillgodosett och hurinformation hämtas och används för att styra mot pedagogiska och finansiella mål.Syfte: Att beskriva hur beslutsfattare använder finansiell och icke finansiell information ioffentlig verksamhet för att styra en utbildningsförvaltning.Metod: Intervjuer har genomförts på tre nivåer i organisationen, gymnasieenheter,utbildningsförvaltning och kommunnämnd.Resultat och slutsatser: Största delen av chefernas informationsanvändning kommer fråninformella källor och verksamhetsrapporter. Ekonomin är överordnad och styrs med formellastyrmedlet budget och verksamheten styrs främst med information från informella källor ochverksamhetsrapporter från många typer av möten men även en del bearbetade rapporter somhar betydelse för att budgeten hålls används.Riktningen av uppmärksamhet på problem görs utifrån avvikelser från budget,verksamhetsrapporterna och informella källor.Ansvarsstyrningen utgår från finansiella mått i budgeten och måluppfyllelsen i verksamheten.Beslutsunderlagen hämtas från alla typer av rapporter och informella källor men påverkas avindividerna i verksamheten, politiken och regelverk för hur skolan ska bedrivas.Förslag till fortsatt forskning:? Vilken betydelse för verksamheten och medarbetarna får beslut grundade på muntliginformation istället för rapporter?? Hur påverkar den kommande användningen av BSC på gymnasiet styrningen iutbildningsverksamheten?.

Vår utgångspunkt för uppsatsen var att erbjuda en fördjupning i bankens, enligt vår mening, intressanta affärsmodell. Utifrån vår fallstudie presenterar vi hur bankföretaget integrerar externt producerade finansiella produkter och vi studerar modularitetstänkandets eventuella tillämpbarhet på externt producerade finansiella produkter. Vidare ska vi identifiera möjliggörare, interna resurser som möjliggör strategisk flexibilitet och dynamisk förmåga.I det förändrade konkurrenslandskapets spår följer ett behov av att komplettera den resursbaserade ansatsen med begrepp som strategisk flexibilitet, dynamisk förmåga. Strategisk flexibilitet och dynamisk förmåga ställer ytterligare frågor om hur dessa skall hanteras varvid begrepp som absorption capacity och modularitet ytterligare definierar hur detta uppnås. Vi skall i denna studie analysera vilka interna resurser, möjliggörare, som är centrala för att integrera externa leverantörers resurser som sina egna..

Bakgrund: De finansiella rapporterna som företagen publicerar ligger hos investerare till grund för ekonomiska beslut. Det är därför viktigt att ha kunskap om och förståelse för vilka effekter som olika redovisningsalternativ ger upphov till. Resultatplanering i företag innebär att det redovisade resultatet avsiktligt påverkas i en för företaget önskvärd riktning. Denna planering kan ta sig uttryck i både öppna och dolda taktiska åtgärder. De valmöjligheter som erbjuds i regler och rekommendationer skapar utrymmen för att företagen aktivt kan välja det redovisningsalternativ som passar dem bäst.

Bakgrund och problem: Under 2008 uppdaterade International Accounting Standards Board (IASB)regelverket för finansiella tillgångar med tillägg i IAS 39 och IFRS 7 vad gäller klassificering, värderingoch upplysning. Uppdateringen var en effekt av den finansiella krisen som drog in över Europa medfull kraft under den senare delen av 2008, vilken medförde inaktiva kapitalmarknader. I och medförändringarna gavs företagen möjlighet att omklassificera finansiella tillgångar värderade till verkligtvärde till upplupet anskaffningsvärde. Eftersom bankers tillgångar generellt består av en stor delfinansiella tillgångar ämnade författarna undersöka uppdateringarnas tillämpning inom banksektorn.Studiens problemformulering löd: Vilka samband kan identifieras mellan noterade banker inom EUvad gäller tillämpningen av tilläggen i IAS 39 och IFRS 7?Syfte: Att kartlägga vilka samband som fanns mellan de banker som valt att omklassificera och desom inte valt att omklassificera med inriktning på effekterna ur ett investerarperspektiv.Avgränsningar: Det är endast tillgångsvärdering inom IAS 39 som studerats, ty uppdateringarnabehandlade det området.

Lämpligheten i att redovisa immateriella tillgångar har diskuterats länge inom forskningen med varierande åsikter. Förespråkare för en mer omfattande redovisning av immateriella tillgångar menar att det bidrar med ökad relevans i finansiella rapporter, medan andra hävdar att en sådan redovisning skadar redovisningens trovärdighet på grund av bristande verifierbarhet. Syftet med denna studie är att undersöka om en redovisning av immateriella tillgångar behövs för att främja relevansen i den externa redovisningen. Genom en kvantitativ undersökning av Stockholmsbörsen utvärderas hur redovisade immateriella tillgångar motverkar diskrepansen mellan bokförda värden och marknadsvärden som uppstår genom konservativa redovisningsprinciper. Studiens resultat tyder på att immateriella tillgångar inte märkbart främjar relevansen i finansiella rapporter, samtidigt som en värdering från modellen om residual income gör det i högre utsträckning.