Bakgrund & Problem: Dagens tuffa affärsklimat, med en allt större andel professionella investerare, har tvingat företagen att ständigt leta efter förbättringar inom alla områden. En likformighet kan skönjas i företagens jakt på konkurrensfördelar gentemot varandra, vilket gör att det blir allt svårare att skilja företagens strategier åt. Näringslivets syn på investeringar har samtidigt blivit mer riskavert och kortsiktigt, där vinsterna snabbt ska räknas hem. Men ofta sker detta på bekostnad av en långsiktigt hållbar strategisk position.I uppsatsen har vi uppmärksammat; vikten av strategiska investeringar, företagskulturens roll i investeringsprocessen, vikten av att delaktighet och ansvarskänsla förmedlas till individuella aktörer i investeringsprocessen, faran med en övertro på finansiella mått, risken att investeringsprocessen tappar verklighetsanknytning, samt vikten av att beslutsunderlaget balanseras upp av icke-finansiella mått.SCA som gammalt traditionellt industriföretag är intressant att undersöka eftersom de har en väl utarbetad och gedigen investeringsprocess. Det är verksamt över hela världen, vilket gör att motiven bakom investeringsförslagen skiljer sig åt mellan olika Business Groups och regioner.

Företags överlevnad beror till stor del på hur deras handlingar överensstämmer med allmänhetens förväntningar och krav på verksamheten. Det råder dock en osäkerhet hos intressenter då dessa inte har fullständig insyn i organisationen och dess beteende. Företags årsredovisningar har de senaste åren haft en enorm utveckling och är ett av de viktigaste kommunikationsmedlen gentemot allmänheten. Innehållet i rapporterna har även genomgått en radikal förändring där de utvecklats från att vara rena finansiella redogörelser till att i stor utsträckning användas som en marknadsföringskanal. Årsredovisningarna ämnar till att informera allmänheten om organisationen och därigenom legitimera verksamheten.

I Sverige infördes år 2005 nya regler för redovisningen i börsnoterade företag. Från och med den 1 januari blev dessa företag enligt lag tvingade att följa det regelverk som International Accounting Standards Board författar. Dessa standarder blev då gällande i hela EU.I vår uppsats inriktar vi oss på en av dessa standarder och dess amerikanska motsvarighet, nämligen IAS 38 som behandlar redovisning av immateriella tillgångar. Vi fokuserar på den typ av immateriell tillgång som uppstår genom forskning och utveckling. Den amerikanska motsvarigheten till denna standard heter FAS 2.International Accounting Standards Board är ett av två ledande organ som på ett internationellt plan definierar hur redovisningen ska se ut.

Utbudet av börshandlade investeringsprodukter och finansiella instrument har utökats kraftigt under de senaste åren. Många av dessa är relativt nya och det skapas ständigt nya, komplexa produkter och instrument. År 2010 skapades i Sverige en ny kategoriseringsstandard för börshandlade investeringsprodukter som indelar produkterna i följande fyra kategorier: hävstångsinstrument, deltagandeinstrument, avkastningsförbättrande instrument och kapitalskyddade instrument.Investeringsprodukternas komplexitet innebär att det kan vara svårt att beräkna den totala avkastningen både före och efter avgifter, för många av de nya produkterna. Det är viktigt att investerare har kunskaper och är medvetna om att kostnader och priser för olika produkter kan variera under löptiden, beroende på likviditeten eller underliggande tillgång för instrumentet. Även extrema marknadsförhållanden påverkar prissättningen bland dem.Hävstången är något som kan variera beroende på emittenten för produkten.

Inledning: De senaste årens redovisningsskandaler, där bland annat Enron och Worldcom var inblandade, har lett till att förtroendet för den finansiella rapporteringen har minskat eftersom rapporteringen av bolagens ekonomiska ställning inte har varit sanningsenlig. Debatten kring redovisningsskandalerna har främst handlat om att den finansiella rapporteringen inte har varit tillförlitlig på grund av bristande intern kontroll hos bolagen. För att vinna tillbaka marknadens förtroende införde George W Bush en ny lagstiftning som kom att kallas Sarbanes Oxley Act. Alla bolag som är registrerade på amerikanska börsen måste följa lagen, vilket även påverkar svenska bolag. Sarbanes Oxley Act är en omfattande lag som består av ett antal sektioner.

IT-organisationer börjar ta större och större plats i bolags affärsverksamhet, och är idag även en av de största kostnadsposterna. I samband med detta ökar kraven på den IT som levereras där bland annat fler vill ha bättre insyn i vad som levereras och hur mycket leveransen kostar. Detta behov av insyn återfinns både hos IT-leverantören och hos deras kunder. Problem finns emellertid att göra IT mätbart i finansiella termer.  IT Financial Management (ITFM) är ännu i sin linda, men är en arbetsprocess som tar sig an denna problematik; Att kunna ge finansiell data på IT-tjänster. ITFM är en del av det vidare begreppet IT Service Management, vilket syftar till att beskriva hur IT som tjänst levereras på bästa sätt till en kund.

Syfte: Syftet är att beskriva, utreda och analysera effekterna av de finansiella stresstest som Finansinspektionen kommer att införa från och med 2007 i trafikljusmodellen, samt vad dessa har för betydelse för tjänstepensionsbolag i Sverige. Studien ämnar även undersöka eventuella effekter av förändringarna, och granska effektiviteten i trafikljusmodellen. Metod: Studien skrivs med en kombination av kvantitativ och kvalitativ undersökning av trafikljusmodellen. Vidare används en kombination av deduktiv och deskriptiv ansats för att angripa trafikljusmodellen. I studien används både primär- och sekundärdata som informationskällor.

Syfte: Syftet var att undersöka vad kommunikationsbrister kan bero på och hur en organisation kan gå tillväga för att lösa problem som uppstår på grund av dem. Med detta som grund har studien utformat rekommendationer för hur förvärvsorganisationer kan arbeta med den interna kommunikationen och på så sätt överkomma och förebygga brister i kommunikationen.Metod: En fallstudie utifrån en deduktiv forskningsprocess användes genom att ställa upp påståenden utifrån teorin som prövades på empirin. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkät.Slutsats: Brister som uppstår i kommunikationen har en verkan på hela organisationens finansiella och prestationsmässiga resultat. Genom att lägga beslag på kommunikationen kan en förvärvsorganisation bli mer framgångsrik..

Vi tillämpar en kvantitativ tvärsnittsstudie för att undersöka huruvida informationskvaliteten inom finansiella rapporter påverkar bolagens kostnad för räntebärande kapital. Redovisningsforskning och finansteori hävdar att informationskvalitet ? det vill säga osäkerheten i värderingsestimat för en underliggande tillgång ? medför en informationsasymmetri för långivare, vars prissatta osäkerhet påverkar bolagens kostnader för räntebärande kapital utöver standardriskfaktorer. Vi bygger vidare på antagandet genom att studera noterade europeiska affärsbanker. Ett icke-sannolikhetsurval tillämpas för att mer specifikt adressera de största affärsbankerna under studiens valda tidsperiod 2009-2011.

Hösten 2008 uppstod en stor oro på den amerikanska fastighatsmarknaden, det som en följd av kraftigt sjunkande fastighetspriser tillsammans med dålig säkerhetshantering. Då banker har ett nära samarbete med varandra, såväl nationellt som internationellt bidrog det till att finanskrisen blev ett globalt problem på den finansiella marknaden. Den finansiella krisen spred sig mellan världens länder och nådde Sverige senare under hösten 2008. I Sverige har den kommersiella fastighetsmarknaden främst påverkats i form av färre transaktioner, det på grund av den då rådande likviditetsbristen.Vi har i vår uppsats undersökt hur finanskrisen hittills har påverkat svenska långivare att finansiera lån till kommersiella fastighetsaffärer, vi har även undersökt eventuella förändringar gällande refinansiering av befintliga krediter inom fastighetsbolag. Då Sverige drabbades av en stor fastighetskris i början av 1990-talet ska vi även undersöka vad de svenska låneinstituten har gjort för att inte hamna i samma situation igen.

Denna studie fokuserar på investeringsbeteendet bland mjölkproducerande jordbruk. Detta är en kategori av företag som har speciella förutsättningar, med bland annat relativt stora investeringsbelopp, låga rörelsemarginaler, ingen möjlighet att påverka pris på producerade produkten, och där kostnadsmassan styrs av faktorer som till stor del inte kan påverkas av enskilde jordbrukaren, som vanligtvis bör ha stor inverkan på deras investeringsbeteende. Trots dessa speciella förutsättningar finns mycket liten tidigare forskning inom området och syftet med denna studie har varit att beskriva investeringsbeteendet bland svenska mjölkbönder. Speciellt fokus har lagts på investeringskalkyleringspraxis, finansiering och icke-finansiella faktorer.Med tanke på bristen på studier på jordbruksföretag, har en viktig utgångspunkt för denna studie varit att använda forskning på investeringsbeteendet bland små- och medelstora företag, en kategori av företag som nästan alla mjölkproducerande jordbruk definieras som. Teorier som användes handlade om investeringsprocessen för jordbruksföretag som Öhlmér m fl.

Vi har i denna undersökning försökt analysera sambandet mellan framtida vinst och utvalda signaler bland svenska börsbolag. Signaler som tidigare forskning har visat innehålla sådan information har använts; Dupontkomponenterna och förändring i lager, bruttomarginal och omsättning per anställd. Dupontkomponenterna gav ett signifikativt samband under åren 2002 till 2004, medans inget samband fanns för de följande tre åren. De övriga signalerna som byggde på förändring av lager, bruttomarginal och omsättning per anställd gav inget samband med följande års vinst för hela urvalet av företag för någon av perioderna. Ett samband uppstod efter att fastighetsföretag eller företag utan lager plockades bort från urvalet.

Företagens kommunikation på sociala medier är en relativt ny företeelse och som sådan är den outforskad och bruket varierar mellan företagen. Vår studie syftar till en ökad förståelse för företagens kommunikation på sociala medier, främst genom en kartläggning av företagens bidrag till kanalerna.Vi har använt oss av en netnografisk metod för att samla in materialet och har sedan tolkat och kategoriserat materialet i en metod som bär drag av grundad teori.Materialet består av 1318 inlägg på Facebook, Twitter och LinkedIn, och dessa inlägg har analyserats med hjälp av parametrar både av kvantitativ och kvalitativ art. Flera av de kvalitativa parametrarna har kategoriserats för att därefter kvantifieras för analysen.Resultaten visar en sammansatt bild av företagens kommunikation på sociala medier. Ett tydligt resultat är att inläggens innehåll domineras av ?Information om företaget och dess tjänster?, samtidigt som inläggen på olika sätt signalerar att företagen söker dialog med läsaren.Företagens kommunikation kontrasterar därför delvis mot de råd som finns att tillgå från den litteratur med råd och ?best practice?, där företagen får råden att söka dialog och att sträva efter relevant innehåll.I någon mån kan vi alltså säga att företagens kommunikation blir tudelad, med en dialogisk del och en egocentrisk..

Bakgrund och problemdiskussion: Strävan att uppnå mål är en grundläggande faktorsom påverkar alla typer av företag. Dessa mål kan uttryckas i finansiella termer, men påsenare år har även icke-finansiella mål och mått fått allt större betydelse. Kundnöjdhetoch kundlojalitet har blivit viktiga måttstockar inom kundfokus och är två icke-finansiellafaktorer som allt oftare går att finna i företags strategier och styrmodeller. Forskning visaratt det finns många olika uppfattningar om kundnöjdhets och kundlojalitets innebörd ochhur de kan studeras. Många studier inom ämnet har fokuserat på endast kundernas synoch få studier beaktar köp- och säljförhållanden där båda parter är företag.Syfte: Denna studie syftar till att undersöka och analysera om det förekommer enöverensstämmelse mellan leverantörers och kunders syn på vilka faktorer som skaparkundnöjdhet och kundlojalitet samt på relationen mellan begreppen.Metod: Studien har genomförts i konferensbranschen och personliga intervjuer har gjortsmed de leverantörer som ingår i studien.

Bakgrund och problem: Det balanserade styrkortet utvecklades som en reaktion på behovetatt komplettera de finansiella måtten med icke finansiella. Sedan introduktionen av begreppethar konceptet varit under ständig utveckling och det råder en tvetydig definition av vad detverkligen syftas på när det talas om balanserat styrkort. Då det balanserade styrkortet existerari olika former skapas olika användningsområden och det är vår avsikt att undersöka huranvändning och design ser ut i svenska företag samt undersöka sambandet mellan användningoch design.Syften: Vårt syfte är att identifiera vilka olika typer av balanserade styrkort som används avsvenska företag. Vi vill skapa en djupare förståelse om konceptet balanserat styrkort ochpåvisa hur användningen och processerna är utformade och utreda eventuella samband mellananvändning och design.Avgränsningar: Vi har inte för avsikt att lägga någon värdering i hur det balanseradestyrkortet används eller är designat. Därmed kommer det inte föras någon diskussion omhuruvida det balanserade styrkortet innebär något positivt eller negativt för företagen.Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning på 11 svenska företag, där vi har använt osssemistrukturerade personliga intervjuer inom de olika företagen.Resultat och slutsatser: Vi har i vår slutsats kunnat visa att det balanserade styrkortetanvänds på varierande sätt i svenska företag.