Trafikljusmodellen ? ett effektivt instrument för riskbedömning?
TrafikljusetTrafikljusmodellenFinansinspektionenTjänstepensionTjänstepensionsbolagDiskonteringsräntaManagement of enterprisesFöretagsledningManagementBusiness and Economics
Syfte: Syftet är att beskriva, utreda och analysera effekterna av de finansiella stresstest som Finansinspektionen kommer att införa från och med 2007 i trafikljusmodellen, samt vad dessa har för betydelse för tjänstepensionsbolag i Sverige. Studien ämnar även undersöka eventuella effekter av förändringarna, och granska effektiviteten i trafikljusmodellen. Metod: Studien skrivs med en kombination av kvantitativ och kvalitativ undersökning av trafikljusmodellen. Vidare används en kombination av deduktiv och deskriptiv ansats för att angripa trafikljusmodellen. I studien används både primär- och sekundärdata som informationskällor. Teoretisk referensram: Studiens teoretiska referensram utgörs av de instruktioner och föreskrifter som finns utgivna av Finansinspektionen för att förklara Trafikljusmodellen. Även det direktiv som framtagits av Europaparlamentet vilken Trafikljusmodellen har sin uppkomst i tillhör den teoretiska referensramen. Empiri: Studiens empiriska material grundas på de resultat som framkom under stresstestandet av de utvalda bolagen. Slutsatser: Resultatet av studien visar på att trafikljusmodellen är en lämplig modell för Finansinspektionen att kunna kontrollera och tidigt få varningssignaler om tjänstepensionsbolag har en oönskad riskexponeringsnivå. De tre bolag som undersöks i studien lämnar goda värden i det finansiella stresstestet och visar inte resultat som gränsar till att få rött ljus.