Sökresultat:
1645 Uppsatser om Finansiella pćfrestningar - Sida 42 av 110
MÀta arbetsmiljö; möjligheter och svÄrigheter
Bakgrund och problem: PÄ arbetsplatser kan mÀnniskor bli sjuka eller skadas pÄ grund av arbetsmiljöbrister. Detta kostar pengar för företagen, samhÀllet och individen sjÀlv. Myndigheter, fackförbund och andra intressenter har fokus pÄ detta omrÄde och utövar pÄtryckningar pÄ företagen att arbeta med denna frÄga, vilket kan vara ett incitament för företag att arbeta med att förbÀttra arbetsmiljön. Oavsett vad företagsledare drivs av i arbetsmiljöarbetet, finns det behov av information om arbetsmiljön ute i den operativa verksamheten. Ett tillvÀgagÄngssÀtt för att erhÄlla information om arbetsförhÄllanden i organisationen Àr genom mÀtning.
Finns det ett samband mellan belöningssystem och finansiell aktieÀgartillvÀxt? : en studie av fyra svenska företag
Finns det ett samband mellan belöningssystem och finansiell aktieÀgartillvÀxt i publikasvenska företag? En intressant och högaktuell frÄga, som det visade sig, och som kommeratt försöka besvaras i denna uppsats.Inledningsvis undersöktes om det fanns nÄgon relevant svensk statistik som kunde belysade exekutiva ledarnas förtjÀnstutveckling under senare Är. Statistiska CentralbyrÄnsinkomststatistik gav inte svar pÄ frÄgan. LO-ekonomernas statistik visade sig vara relevantoch bekrÀftade mitt antagande att inkomstutveckling för denna grupp varit osedvanligt god.Med antagandet bekrÀftad och sÄledes stÀrkt i tron stÀlldes tre frÄgor som uppsatsens syftevar att besvara:FrÄga 1 Hur ser de belöningsmodeller ut som tillÀmpas av svenska företag avseendeersÀttningar till medlemmar i företagens exekutiva ledningsgrupper?FrÄga 2 Hur förhÄller sig de tillÀmpade belöningsmodellerna till relevant belöningsochmotivationsteori?FrÄga 3 Finns det ett samband mellan aktieÀgarnas finansiella utveckling i dessa företagoch företagens belöningar till den studerade yrkesgruppen?LÀmpliga teorier att applicera pÄ de undersökta företagens belöningsmodeller visade sigvara agentteorin och förvÀntansteorin.
Skapande, implementering och anvÀndning av tillfredsstÀllande nyckeltal : En fallstudie av ett tillverkningsföretag
Det finns olika hypoteser kring hur organisationer skall nÄ framgÄng och hur de skall fÄ tillgÄng till vÀsentlig information som gör att resultatet slutligen pÄverkas positivt. I detta sammanhang Àr nyckeltalen ett verktyg som kan reducera denna problematik genom att i stÀllet för att mÀta den direkta resultatpÄverkan av en ÄtgÀrd sÄ kan organisationen mÀta pÄverkan pÄ nyckeltalet. PÄ sÄ sÀtt kan beslut rationaliseras genom att styra de faktorer som antas leda till framgÄng. Det finns mycket teori om och kring hur nyckeltal skall utformas, implementeras och anvÀndas, men den stora frÄgan Àr hur de anvÀnds i praktiken av företagsledningen och organisationen? Motsvarar de teorins förvÀntningar med tanke pÄ utformning, implementering och anvÀndning? Vi genomförde en fallstudie pÄ ett tillverkningsföretag med syfte med att utforska de betydande aspekterna, för att skapa tillfredstÀllande nyckeltal, med fokus pÄ de icke-finansiella, som genomsyrar hela den löpande verksamheten i företaget.
Faktorer som pÄverkar vad som outsourcas : En fallstudie vid ett verkstadsbolag
Fallstudien "Faktorer som pÄverkar vad som outsourcas (- en fallstudie vid ett verkstadsbolag)" i kursen Examensarbete i företagsekonomi ? kandidatexamen med inriktning mot redovisning, VT 2014 har genomförts av Johan Le och Andreas Tamas.Den moderna varianten av outsourcing har i takt med globaliseringen blivit alltmer populÀr, byggts pÄ och förÀndrats sedan dess utveckling pÄ 70-talet. FrÄn att fokus ursprungligen legat pÄ kostnadsbesparingar med ett upplÀgg dÀr betalning skett per transaktion har betydelsen av outsourcing utvecklats till att innefatta effektivisering och kvalité. Det Àr inte lÀngre bara aktiviteter av grundlÀggande och repeterande karaktÀr som lÀggs ut externt, utan Àven mer kritiska processer inom till exempel finans, HR eller kundsupport. Trots att outsourcing blivit en trend dÀr fördelarna med omrÄdet varit i fokus har nackdelarna och baksidan av outsourcing lyfts fram pÄ senare tid dÄ det framkommit att företag tar tillbaka sina processer.Vi vet att det finns för- och nackdelar med outsourcing som pÄverkar vad som outsourcas eller inte.
Sarbanes-Oxley Act : Lagens effekter ur ett företags- och Àgarperspektiv
I början av 2000-talet avslöjades flera stora redovisningsskandaler i USA. Stora amerikanskaföretag som Enron och Worldcom lyckades genom svekfull redovisning vilseleda marknadenatt tro att deras finansiella stÀllning var avsevÀrt bÀttre Àn vad det visade sig vara. Enronförsökte t.ex. gömma stora skulder genom att inte ta upp dem i balansrÀkningen, dettaarrangerades av Enrons finanschef med samtycke frÄn revisorerna och bolagets styrelse. NÀrskandalen avslöjades och Enron tvingades ta med de korrekta siffrorna i balansrÀkningen blevkonsekvensen att företaget fick begÀra konkurs.
FörÀndring i riskkommunikation? ? En komparativ studie av svenska och brittiska bankers Ärsredovisningar
Risk, som kan definieras som möjligheten att nÄgot oönskat ska hÀnda, Àr idag ett omdiskuterat Àmne. Det har blivit allt viktigare att företag kommunicerar information om sina risker och hur de hanteras. Det har visat sig att banker Àr mycket utsatta för risk och att banksektorn Àr instabil. De finansiella risker som banker ofta Àr utsatta för Àr kreditrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk och operativ risk. PÄ senare tid, och framförallt till följd av den senaste finanskrisen, har det tillkommit flertalet standarder som reglerar för en mer detaljerad riskupplysning.
Hur sker den interna styrningen pÄ vÄrdcentraler i Kronobergs LÀn?
Inledning: Uppsatsen handlar om intern styrning inom hÀlso- och sjukvÄrden, nÀrmare bestÀmt av vÄrdcentraler med olika huvudmannaskap. Det Àr viktigt att undersöka hur styrningen och organisering Àr uppbyggd eftersom resurserna som finns tillgÀngliga bör anvÀndas pÄ bÀsta sÀtt för att kunna ge en effektiv och kvalitativ vÄrd för alla patienter. Detta dÄ kostnadsökningar sker vilket leder till att effektiviseringar krÀvs.FrÄgestÀllning: 1. Hur anvÀnds finansiell och icke-finansiell information för intern styrning av offentligt och privat Àgda vÄrdcentraler i Landsting Kronoberg?2.
Kreditgivares syn pÄ revisorers oberoende
SmÄ onoterade bolag vÀnder sig ofta till kreditgivare för att lÄna kapital. Revisionen fungerar som en kontrollmekanism som syftar till att reducera risken med att informationen i de finansiella rapporterna inte speglar verkligheten. Eftersom kreditgivare i stor utrÀckning grundar lÄnebeslut till smÄ företag pÄ Ärsredovisningen sÄ har kreditgivare ett stort intresse utav att revisionen hÄller en hög kvalitet. Revisorns faktiska oberoende Àr en förutsÀttning för att intressenter sÄ som kreditgivare ska kunna kÀnna tilltro till att de finansiella rapporterna ger en sanningsenlig bild av företagets ekonomiska stÀllning Det Àr lika illa om revisorn förefaller vara icke- oberoende eftersom ett dÄligt rykte skadar revisionsbyrÄn och revisorn ifrÄga. DÀrmed Àr det viktigt att revisorer undviker situationer och omstÀndigheter som tillsynes skulle kunna skada objektiviteten. Studiens frÄgestÀllning Àr; PÄ vilket sÀtt upplever kreditgivare revisorns oberoende om i) revisorn har ett mÄngÄrigt revisionsuppdrag, ii) revisorns utför konsultuppdrag till samma företag som denne reviderar, iii) revisorn har ett ekonomiskt egenintresse i det företag han reviderar, och hur kan dessa potentiella oberoendehot pÄverka redovisningskvaliteten och lÄneansökan Huvudsyftet i denna studie Àr att studera kreditgivares uppfattning gÀllande revisorns oberoende om revisorn ifrÄga reviderar ett och samma företaget under mÄnga Ärs tid, utför konsulttjÀnster Ät det företag som han reviderar och har ett ekonomiskt intresse i det företag som han reviderar.
IFRS 3 & IAS 39 : ĂvergĂ„ngen till IFRS ? resultatmĂ€ssiga effekter
FrÄn och med den 1 januari 2005 mÄste alla börsnoterade bolag redovisa enligt IFRS. Fördelar med IFRS Àr harmonisering av redovisningsprinciperna mellan olika lÀnder, internationellt enhetlig redovisningspraxis och att investerare lÀttare kan jÀmföra olika företags finansiella information som Àr baserade i olika lÀnder. Nackdelar med IFRS Àr att reglerna Àr mer omfattande och detaljerade Àn de tidigare rekommendationerna frÄn RedovisningsrÄdet. Vid införandet av IFRS 2005 förutspÄdde branschfolk inom redovisningsomrÄdet att de nya redovisningsreglerna skulle ha en stor effekt pÄ resultatet och det egna kapitalet och mÄnga var kritiska till att reglerna var för mycket orienterade mot marknadsvÀrdering. DÀrför Àr det av intresse att veta vilka effekter som har uppkommit pÄ grund av IFRS 3 och IAS 39, som pÄ förhand förutspÄs pÄverka företagen mest.
Samspelet mellan finansiella rÄdgivare och kunder
Background: Previous studies focused on customer loyalty and customer satisfaction. But no studies focused on the interaction between the financial advisor and their client. Therefore we have chosen to focus on this knowledge gap.Purpose: The purpose of this thesis is to illustrate how the interaction between financial advisors and customers affect financial advisory in investment decision making.Method: The thesis philosophy was positivistic because patterns were found with help of a survey. Furthermore is the paper quantitative since the thesis is measurable and it try to explain the interaction between the financial advisors and the clients demographic characteristics and how it influence the financial advice Conclusion: The theories thin-slicing and similarity attraction paradigm may not apply to the interaction between financial advisor and client..
Reviderade eller oreviderade smÄföretag : En studie frÄn lÄngivarnas perspektiv
Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ bolag i Sverige. Definitionen av smÄföretag i detta sammanhang Àr de aktiebolag som underskrider tvÄ eller tre av följande krav: 3 anstÀllda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning SOU (2008:32). Den nya lagen innebÀr att smÄföretagen idag har rÀtt att sjÀlv vÀlja om dessa önskar att ha en revisor eller ej till sin verksamhet. EU har varit en pÄdrivande faktor för denna lagÀndring dÀr nÄgra av mÄlen har varit att minska de administrativa kostnaderna för företagen, samt förenklade regler för revision och redovisningen och pÄ sÄ sÀtt Àven göra de europeiska företagen mer konkurrenskraftiga.Kapitalmarkanden karaktÀriseras av asymmetrisk information (Stiglitz & Weiss, 1981). För att motverka denna informationsasymmetri har vi finansiella mellanhÀnder som de olika lÄngivarna utgör, exempel pÄ dessa Àr banker och finansbolag m.fl. Dessa mellanhÀnder specialiserar sig pÄ informationshantering för att bearbeta informationen och pÄ sÄ sÀtt balansera informationsasymmetrin (Kling, 1999). Kredit-/lÄngivning karaktÀriseras bl.a.
Online Customer Feedback
Det svenska nÀringslivet Àr viktigt för Sverige och mÄnga av de aktiebolag som drivs i Sverige har flera olika intressenter. För att dessa intressenter ska vÄga satsa i olika bolag krÀvs det att det finns en oberoende part som kan granska bolagets finansiella information. Denna oberoende part Àr bolagets revisor som genom att granska bolagets ekonomi ska skapa trovÀrdighet Ät bolagets finansiella information. Att detta fungerar Àr av stor vikt för att nÀringslivet ska fungera pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. För att revisorn ska kunna utföra sitt arbete behöver denne samarbeta med styrelsen och vd:n vilket ofta leder till ett förtroende mellan parterna.
Hur har arbetet med intern kontroll förÀndrats? : En studie av nÄgra svenska bolag
Syftet med uppsatsen Àr att följa upp tre svenska bolags syn pÄ hur det praktiska arbetet samt ansvarsfördelningen avseende intern kontroll har förÀndrats och utvecklats de senaste Ären.Det görs en jÀmförelse över tid av arbetet i vartdera bolaget för att sedan jÀmföra om arbetet i de olika bolagen skiljer sig Ät. Det ska vidare diskuteras vad de eventuella skillnaderna kan bero pÄ.Intern kontroll Àr den del av bolagsstyrning som syftar till att sÀkerstÀlla att uppsatta mÄl inom företagen uppnÄs samt motverka att fel begÄs i det dagliga arbetet. Intern kontroll har fÄtt stor uppmÀrksamhet i media under de senaste Ären pÄ grund av att en rad bolagsskandaler har förekommit, bÄde utomlands och i Sverige. I Sverige har bolagsstyrningsfrÄgorna stÄtt högt pÄ dagordningen under en lÀngre tid. I september 2002 beslutade regeringen att tillsÀtta en kommission för att analysera behovet av ÄtgÀrder som sÀkerstÀller förtroendet för svenskt nÀringsliv.
Koden till den interna kontrollen : Svenska företags val av metod och verifiering av intern kontroll
Bakgrund: Skandaler vilka hÀrrör till brister i den interna kontrollen har under det senaste decenniet uppdagats. Med bakgrund i skandalerna har regelverk och koder inom bolagsstyrningsomrÄdet vÀxt fram och som en följd av detta upprÀttades Svensk kod för bolagsstyrning. I Koden regleras den interna kontrollen, avseende de finansiella rapporterna, vilken talar om att styrelsen kontinuerligt ska se till och utvÀrdera att bolaget har god intern kontroll samt Ärligen avge rapporter över hur den interna kontrollen Àr organiserad. Med den knapphÀndiga information som Koden ger, samt avsaknaden av klara riktlinjer över hur arbetet i praktiken kan utföras, ansÄg vi det av vikt att ta reda pÄ hur bolag kan gÄ tillvÀga för att beskriva och utvÀrdera den interna kontrollen i syfte att tillmötesgÄ de krav som stÀlls inom ramen för Svensk kod för bolagsstyrning.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att göra en beskrivning och en analys av svenska företags val av metod och verifiering av intern kontroll med avseende pÄ de finansiella rapporterna, i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning.Genomförande: Empiriinsamlingen till denna studie har skett genom intervjuer och en survey-undersökning samt genom en inblick i en konkret organisations tillvÀgagÄngssÀtt. Survey-undersökningen omfattade alla de bolag som i dagslÀget tillÀmpar Svensk kod för bolagsstyrning och intervjuerna genomfördes med representanter frÄn fyra revisionsbolag, Ekonomistyrningsverket och Kollegiet.
VolontÀrturism : Kolonialism i en nyliberal vÀrld
Banker har en fundamental roll i samhÀllet genom att lÄna ut kapital till företagen för investeringar via kreditgivningsprocessen. Genom sin viktiga intermediÀra roll fÄr investerare ocksÄ ett stort ansvar för att jordens resurser förvaltas pÄ ett hÄllbart sÀtt. Vi menar att de individer som hanterar handeln av finansiella instrument och beviljar lÄn till företag dÀrmed Àven Àr delaktiga i ansvaret för den miljöpÄverkan som deras investeringar orsakar.Det har gjorts mÄnga studier inom hÄllbarhet kopplat till finansiering, och vi vill undersöka hur det ser ut i praktiken i Sverige. Detta kan vara viktigt för företag som söker kreditgivning eller som ska byta Àgare. Denna studie avser att undersöka hur bankerna arbetar och hur lÄngt de har kommit med att ta in hÄllbarhetsaspekter.VÄr frÄga om hur hÄllbarhet beaktas Àr en omfattande frÄga som kan innefatta en mÀngd olika delfrÄgor.