Sök:

Sökresultat:

1645 Uppsatser om Finansiella påfrestningar - Sida 41 av 110

Vilka börsbolag återköper egna aktier? En studie av återköp mot bakgrund av institutionella förändringar i redovisningssystemet.

Återköp av aktier är tillåtet i Sverige sedan år 2000. Denna förändring i redovisningspraxis har uppkommit som ett led i en institutionell förändringsprocess. En sådan process är till stor del hänförlig till olika finansiella kriser. De senaste åren har alltmer makt förflyttats från staten till näringslivet, vilket möjliggjort förändringen i ABL. De två grupperna återköpande bolag respektive ej återköpande bolag uppvisar till stora delar tydliga skillnader i karaktäristika.

Risktoleransmätning : Hur svenska företag som tillhandahåller finansiell rådgivning till konsumenter bör arbeta för att kartlägga kundens risktolerans

Avsikten med uppsatsen är att kartlägga hur svenska företag som tillhandahåller finansiell rådgivning till konsumenter arbetar för att kartlägga kundes risktolerans. Syftet med uppsatsen är också att granska vad lagen om finansiell rådgivning till konsumenter säger om riskbenägenhetsmätning, samt hur de menar att rådgivningsföretag bör gå till väga för att avgöra kundes riskbenägenhet. Av slutsatserna framgår att riskbenägenhetsmätningar görs, men rådgivningsfirmor bör tydligare skilja på den psykologiska risktoleransen och den finansiella riskkapaciteten för att uppnå högre reliabilitet och validitet av riskbenägenhetsmätningarna. Lagen och branschorganisationens rekommendationer bör också föreslå denna uppdelning av risktoleransen och riskkapaciteten..

Kvalitetshotande beteende : en kvalitativ studie som studerar hur revisionsbyråer arbetar med att motverka ett dysfunktionellt beteende

Problembakgrund: Företagsskandaler som Prosolvia och HQ Bank har bidragit till ett ifrågasättande av revisorns roll i samhället. Revisorns uppgift är att säkerställa att de finansiella rapporterna som presenteras till intressenter speglar en rättvis bild av företaget. Situationer då intressenterna ifrågasätter kvalitén på de finansiella rapporterna och indirekt ifrågasätter revisionskvalitén skulle kunna leda till en obalans i det finansiella systemet. Detta på grund av den information som de finansiella rapporterna är avsedd att ge. I forskningssammanhang har revisionskvalitén undersökts genom olika metoder.

Finanskrisens påverkan på revisionsarbetet

Bakgrund: Sverige befann sig i en rådande högkonjunktur med stigande börskurser, allthögre fastighetspriser, växande sysselsättning och ett blomstrande näringsliv medrekordvinster. För att under hösten 2007 övergå till en oviss lågkonjunktur medlikviditetsbrist och en totalt avstannad marknad (Bäckström & Forsell, 2008). En finansiellkris påverkar många företag väldigt kraftigt, speciellt med avseende på deras bokföring ochderas finansiella rapporter. Eftersom revisorns uppgift är att granska och kvalitetssäkrainformationen i dessa finansiella rapporter för bolagets olika intressenters räkning, varuppsatsens utgångspunkt att finanskrisen också borde påverka revisionen.Problemfrågeställning: Hur påverkades revisionen i noterade bolag av den globalafinanskrisen och förändrades i så fall revisorns fokus?Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisionen påverkades i noterade bolag av denglobala finanskrisen.

Belöningssystemets påverkan på revisionsföretag : En fallstudie vid en av Sveriges ledande revisionsbyråer

Titel: Belöningssystemets påverkan på revisionsföretag: En fallstudie vid en av Sveriges ledande revisionsbyråerFörfattare: Carl SchönInstitution: Ekonomihögskolan i VäxjöDatum: 2011-05-30Problemformulering: Hur är fallföretagets belöningssystem utformat? Hur påverkar belöningssystemet de anställdas motivations- och prestationsförmåga?Metod: Uppsatsen har genomförts som en fallstudieundersökning och har baserats på kvalitativa intervjuer med Directors på fallföretaget. Forskaren har valt ut och använt sig av både tryckta och elektroniska källor, med hänsyn till dess relevans för det i uppsatsen behandlade ämnet. Vid genomförande av studien har forskaren använt sig av ett deduktivt synsätt.Syfte: Författaren ämnar genomföra en fallstudie på ett av Sveriges största revisionsföretag med syftet att beskriva hur revisionsföretags belöningssystem är uppbyggda samt belysa vilken påverkan olika typer av belöningar, finansiella och icke finansiella, har på revisionsföretagets anställda.Resultat: Genom denna undersökning har forskaren kommit fram till att fallföretagets belöningssystem består av både monetära- och icke monetära belöningar. De monetära belöningarna utgörs av regelbundna bonusar som tilldelas Directors och Partners vid måluppfyllelse och tillfälliga gratifikationer som kan tilldelas övriga anställda.

Balanced Scorecard inom sjukvården - en fallstudie vid kvinnokliniken på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping

Den utformning BSC fått vid kvinnokliniken på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping uppvisar flera skillnader i förhållande till Kaplans och Nortons beskrivning av utformning av BSC. BSC vid kvinnokliniken har idag en annan betydelse än den som Kaplan och Norton definierade. Sin ursprungliga form som ett planerings- och styrsystem har det behållit bara inom ett perspektiv, inom det finansiella perspektivet. Inom de tre andra perspektiven kan det ses som en redovisningsmodell med uppgift att åstadkomma en bättre planering och uppföljning av verksamheten inom kliniken. Själva implementeringsförfarandet följde dock Kaplans och Nortons teoretiska modell och några anmärkningsvärda skillnader i förhållande till denna förekom inte..

Immateriella tillgångar - ur en intressents perspektiv

Denna studie syftar till att ge en fördjupning inom redovisning av immateriella tillgångar. Genom litteraturstudier samt intervjuer med revisorer kartläggs de problem som finns i nuvarande redovisningsregler och rekommendationer. En jämförelse med IAS 38 görs för att se om införandet av dessa regler minskat problemen. Alternativa lösningar diskuteras. Vid analys av ett företag är det viktigt att utomstående intressenter får information om de tillgångar, såväl materiella som immateriella eller finansiella, som finns i företaget.

Efterlevnaden av internationella rekommendationer om förebyggande av penningtvätt

Financial Action Task Force (FATF) är det främsta internationella organ som verkar i kampen mot penningtvätt, i syfte att utveckla och förbättra de nationella systemen, stärka ett lands finansiella säkerhet och stärka det internationella samarbetet. FATF`s rekommendationer, liksom dess ömsesidiga utvärderingsprogram, är så kraftfullt att de anses som en "gyllene standard" beträffande penningtvätt.Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur Sverige som medlemsland uppfyller efterlevnaden av FATF?s rekommendationer i granskningschecklistan, med särskild tonvikt på kundkännedomskraven, i jämförelse med FATF?s andra medlemsländer. Undersökningen baseras på FATF?s 34 medlemsländers ömsesidiga utvärderingsrapport, som vi bearbetar genom en kvantitativ undersökningsmetod.Studiens resultat visar att medlemsländernas genomsnittliga efterlevnadsnivå av samtliga rekommendationer är 53,3 %.

Marknadspsykologi : och effektivitet på aktiemarknaden

Den finansiella teorin om effektiva marknader och rationella investerare har allt oftare blivitifrågasatt i takt med att marknaden utvecklats. Realtidskurser, rekommendationer och ryktenpräglar många investerares beslutsfattande och tvingar kanske fram ogenomtänkta beslut.Genom att diskutera och analysera hur riskbenägenhet påverkar investerarnasavkastningsmöjligheter ville jag se om detta öppnar upp möjligheter för så kallade noisetraders och arbitrage traders. Vidare diskuterar jag om marknadspsykologiska effekter kantänkas påverka börskurser över tiden eller om arbitrage traders fungerar som försvarare av deneffektiva marknaden och handlar bort anomalier som de psykologiska effekterna ger upphovtill. Slutsatsen av min diskussion är att investerare inte alltid handlar rationellt och attriskbeteendet hos investerare varierar med deras förväntningar, då riskbenägenheten kan ökavid förlust och minska vid vinst..

De svenska hushållens skuldsättning : En ekonometrisk analys av faktorer bakom hushållens skuldsättningsbeteende

I denna uppsats analyseras hur utvalda faktorer inverkar på de svenska hushållens skuldsättning. Detta görs genom att två olika ekonometriska modeller skattas på två olika skuldkvoter. Skuldkvoterna som används är skulder i förhållande till disponibel inkomst och skulder per hushåll. Förklaringsfaktorerna jag testar för är förväntan om framtida inkomster, befolkningssammansättningen, förmögenhetsutvecklingen och ränteutvecklingen.Jag finner starka belägg till att befolkningssammansättningen, real förmögenhetsutveckling samt ränteutvecklingen inverkar på de svenska hushållens skuldsättningsgrad. Däremot finns inga belägg för att den finansiella förmögenhetsutvecklingen inverkar på skuldsättningen.

Från fattigdom till välstånd - olika variablers effekt på ett lands ekonomiska tillväxt i en utvidgad teknologispridningsmodell

Tillväxtteori är något som studeras mycket bland nationalekonomer eftersom fattigdom är ett stort problem i världen. För att det inte ska bli ännu större kan det vara väldigt viktigt att veta hur tillväxten ska komma igång i ett fattigt land som lidit hårt av exempelvis inbördeskrig. Det finns inga modeller som specifikt modellerar detta, men det är antagligen för att de faktorer som är betydelsefulla troligen är desamma som för ett fattigt land som inte har hamnat långt under sitt steady state (det jämviktsläge som ekonomin är på väg mot på lång sikt). Det finns många modeller som försöker förklara vilka faktorer som driver tillväxt i fattiga länder, och eftersom modeller alltid är förenklingar av verkligheten, finns det inga perfekta modeller, men de flesta har någon viktig faktor som belyses. En modell som ofta används för att beskriva tillväxten i fattiga länder är teknologispridnings-modellen som visar att fattiga länders ekonomier växer då de lär sig att använda mer teknologi.

Sarbanes Oxley Act - en tvingande förändring

Sarbanes Oxley Act (SOA) är en amerikansk lag som även påverkar svenska företag. Lagen är tillämplig på samtliga amerikanska och icke-amerikanska företag som är noterade på någon amerikansk börs. SOA ställer bland annat krav på att bolagen har ett välutvecklat internkontrollsystem, vilket ska bidra till att den finansiella redovisningen blir mer korrekt. Genom SOA kommer företagens ekonomichef och VD att få personligt ansvar för företagens finansiella rapportering. De ska intyga att varje delårsrapport och årsrapport som lämnas är korrekt, skulle intygandet visa sig vara osant blir konsekvenserna böter och i värsta fall fängelse.

När mervärdesskatten blir en kostnad : ? Konsekvenser av den begränsade avdragsrätten och effekter för vissa banker

Att hantera mervärdesskatt kan medföra konsekvenser för ett företag. Det är inte alltid så okomplicerat som man lätt kan få intryck av. Ibland kan det vara osäkert vad som verkligen gäller och företaget som är skattskyldigt ansvarar för att det blir rätt. Mervärdesskatt är en statlig omsättningsskatt som regleras enligt mervärdesskattelagen. Reglerna är harmoniserade i enlighet med EG:s mervärdesskattedirektiv.

Relationen mellan kund och bank - två sidor av samma mynt

Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur bankpersonalen på ett nyetablerat bankkontor arbetar i förhållande till sina kunder och hur kunderna upplever det, för att fastställa om det finns ett samband mellan RM och lojalitet. Undersökningen är av kvalitativ karaktär men med en kvantitativ insamlingsmetod. Den datainsamlingsmetod som använts för undersökningen är en kundenkät och semistrukturerade intervjuer av personal. Studien visar att det finns ett samband mellan relationsmarknadsföring och lojalitet. Det nyetablerade bankkontoret har med hjälp av ett visionsdokument, en positiv nybyggaranda och specialrekryterad personal lyckats få nöjda kunder vilket innebär goda förutsättningar för långvariga relationer med lojala kunder.

Småhusmarknaden - En kartläggning av den svenska småhusmarknaden och dess stora aktörer

Bakgrund: Trots en ökad bostadsbrist i Sverige byggs det mindre bostäder. Officiell statistik visar att det behöver byggas 40 000 bostäder om året för att tillgodose behovet. Idag byggs det 20 000 bostäder. Den svenska småhusmarknaden har under de senaste åren upplevt ett kraftigt fall i försäljningen av småhus. Prognosen för 2012 är en produktion på 5000 småhus att jämföras med 2008 då 12 800 småhus producerades.

<- Föregående sida 41 Nästa sida ->