Att genom studier på byggbranschen i Sverige lämna ett bidrag till den idag aktuella debatten kring kvartalskapitalism på börsen. En kvalitativ studie genomförd på tre fallföretag inom byggbranschen. Vi finner inget stöd för att företagen i vår studies investeringar har någon påverkan på utdelningsnivåer. Orsaken till detta tycks bero på att den finansiella ställningen under åren i studien varit god nog att möjliggöra bådadera..

Vad som motiverar olika grupper har länge diskuteras och har varit en viktig del i hur företag är strukturerade och hur de arbetar. Arbetsuppgifter och arbetsformer är föränderliga och på senare tid har rollen som konsult vuxit fram som en frekvent förekommande och även attraktiv arbetsform. Ett av de mest attraktiva yrkena för studenter är yrket som managementkonsult, vilket är ett varierande men påfrestande yrke med relativt låg finansiell ersättning per nedlagd tid. Denna attraktion säger till viss del emot vad erkända motivationsteorier menar motiverar dessa personer och därmed studenters val av yrke. Uppfattningar om Generation Y, personer födda mellan 1979-1994, menar att finansiella belöningar är viktigt för denna grupp.

Studien beskriver globala IT-företags arbete med kompetensfrågor ur ett centralt och lokalt ledningsperspektiv utifrån behov av att implementera organisationsgemensamma arbetsprocesser och IT-system för kompetenshantering. Med utgångspunkt i detta beskrivs också de utmaningar som uppstår vid implementeringen samt rekommendationer ges för hur dessa kan hanteras. Beskrivningarna baseras på en generell kartläggning av globala företags arbete med kompetensfrågor, tidigare forskning om IT- företags implementering av kompetenshanteringssystem samt en fördjupad studie av ett IT-konsultföretags implementering av ett organisationsgemensamt IT-system för kompetensutveckling och karriärplanering. Lokala ledare vid de globala IT-företagen har till stor del använt sig av enkla och flexibla arbetsprocesser och IT-system för hanteringen av kompetensfrågor. Kunskap om personalens kompetens har främst delats genom nätverkande mellan de lokala ledarna.

Examensarbetet studerar möjligheterna att använda en statisk cross hedge för att prissäkra etanol. Situationen som analyseras är hämtad från Lantmännen Agroetanol. Agroetanol är Sveriges största producent av etanol och driver den första anläggning i Sverige där vete omvandlas till etanol. Anläggningen är Sveriges största och byggs för närvarande ut så att kapaciteten kommer under år 2008 kommer att öka med 300 procent. Priset på spannmål har stigit dramatiskt under år 2007 samtidigt som etanolpriset har sjunkit något.

Bakgrund: I september 2003 beslutade IASBs styrelse att organisationen ska utveckla särskilda standarder som är lämpliga att användas av små och medelstora företag då de tar fram sina finansiella rapporter. Utgångspunkterna i undersökningen är att IASB utgör en internationell institution som i huvudsak formas av sina största intressenters behov och att reglering av redovisning kan ses som en politisk process. Syfte: att ge en beskrivning av orsaker till och målen med IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag. Syftet är vidare att utreda om skillnader mellan anglosaxisk och kontinental redovisningstradition kan utgöra hinder vid IASBs harmonisering av internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag. Metod: För att uppnå syftet har en dokumentundersökning genomförts där empirin i första hand består av vetenskapliga artiklar samt annat publicerat material som direkt eller indirekt berör IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag.

Av dagens affärssystem krävs det att spårbarheten är större och mer pålitlig än tidigare. På grund av att affärssystem blir allt vanligare, infinner sig på fler marknader och kan i vissa fall vara kärnan i ett företag är detta ett krav. Examensarbetet är utfört på Infor i Linköping som tillhandahåller affärssystemet M3. Efter Enron-skandalen skapades flertalet regleringar och lagar som företag måste anpassa sig efter. Vi har undersökt vad som krävs för att tillmötesgå dessa krav och försökt hitta en minsta gemensam nämnare för flertalet lagar och myndigheter.

Efter att en rad uppmärksammade nationella fusioner stoppats av EU-kommissionen har en debatt huruvida konkurrensreglerna ska tolkas och huruvida de är rättvisa utlösts. Utifrån denna bakgrund var uppsatsen syfte att skapa förståelse för olikheter i svenska företags respektive EU-kommissionens syn på konkurrenseffekter i fusionssammanhang. Författarna i denna studie hade för avsikt att beskriva de olika parternas syn på konkurrenseffekter samt analysera vad olikheternabaseras på. För att kunna besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie med intervjuer som tillsammans med EU-kommissionens perspektiv i de olika fusionerna utgör grunderna i empirikapitlet. Teorikapitlet baseras på Porters branschstrukturanalys, PIMS och teori om olika marknadsstrukturer.

Bakgrund och problem: År 1999 blev det tillåtet för idrottsföreningar med elitverksamhet att bilda aktiebolag. I dag har endast 23 stycken idrottsföreningar av ungefär 20 000 valt att bilda aktiebolag som man upplåtit sin serieplats till. Inför Riksidrottsmötet 1997 lämnade AIK, Svenska ishockeyförbundet samt några enstaka mindre föreningar in en motion om att idrottsföreningar skulle få möjlighet att driva föreningen i en alternativ assoicationsform. Argumentet för denna motion var att detta skulle ge en möjlighet för svensk idrott att kunna konkurrera sig med internationella föreningar. En bättre ekonomi skulle ge bättre sportsliga resultat.

Bakgrund: Prestationsmätning är en viktig del av ekonomistyrning och mätningarna ser olika ut beroende på organisation. Inom offentlig verksamhet har intresset för prestationsmätning ökat i och med New Public Management-idéerna (NPM). NPM har bidragit till en ökad företagsekonomisk inriktning på offentlig styrning, där resurshushållning och effektivitet fått ett tydligare fokus.Prestationsmätning har tidigare främst förknippats med finansiella prestationer. Under 1980- och 90-talen ökade kritiken mot detta ensidigt finansiella intresse, företrädelsevis ur en företagskontext. Att även utföra icke-finansiell prestationsmätning, och att då ha en flerdimensionell styrning, framhölls allt oftare som ett sätt att få organisationer mer framgångsrika.

I slutet på andra kvartalet under 2011 planeras införandet av en ny redovisningsstandard för leasing. Syftet med den nya standarden är att skapa mer transparenta finansiella rapporter som bättre ska reflektera den aktivitet som uppstår när företaget ingår i ett leasingavtal. Denna standard innebär att alla leasingavtal ska kapitaliseras, och medför att uppdelningen mellan operationella och finansiella leasingavtal försvinner. I dagsläget är majoriteten av alla leasingavtal operationella, och innebär att tillgången inte redovisas i företagets balansräkning. Detta innebär avsevärda förändringar på företagens finansiella rapporter.

Uppfinningsrikedomen har alltid varit stor hos dem som på ett omoraliskt och ohederligt sätt vill tjäna pengar på insiderinformation. Genom EU:s marknadsmissbruksdirektiv 2003/6/EG har vår insiderlagstiftning genomgått en stor förändring som har utmynnat i två lagar, lag (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av Finansiella instrument (AnmL) och lag (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med Finansiella instrument (MmL) vilka ersatte den tidigare insiderlagstiftningen den 1 juli 2005.En väl fungerande värdepappersmarknad och allmänhetens förtroende för denna, är en förutsättning för en god ekonomisk tillväxt och välstånd i vårt land. Marknadsmissbruk skadar allvarligt Finansmarknadens integritet och allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden och det är av stor betydelse att lagstiftningen stoppar sådant missbruk.Mitt syfte med detta examensarbete har varit att efter att studerat och analyserat den gamla och nya insiderlagstiftningen samt utfört intervjuer med nyckelpersoner inom värdepappersmarknaden, komma fram till en slutsats, vilken är att dagens insiderlagstiftning generellt sett är mycket genombearbetad och effektiv. Dock kvarstår några mindre luckor som redovisas under rubriken ?Analys och Slutsatser? för att insiderlagstiftningen skall bli komplett.Vad som enligt min mening utgör den största faran för att den nya insiderlagstiftningen inte skall vara tillräcklig, är inte lagarnas utformning, utan hur dessa kommer att tolkas i framtiden utav domstolarna.

Under 80-talet började den offentliga sektorn ta till sig modeller för ekonomistyrning som användes i den privata sektorn. En av de modeller som adopterades från den privata sektorn var målstyrning. En modifikation av målstyrning är den balanserade styrningen som bygger på det balanserade styrkortet (BSC), vilket utvecklades av Kaplan och Norton 1992. Det balanserade styrkortet är en mix av finansiella och icke finansiella mått sett ur fyra olika perspektiv: finansiellt-, kund-, interna affärsprocess- samt lärande och tillväxtperspektiv. Syftet med studien är att kartlägga om förankringen av verksamhetsmål bland lärare och pedagoger i kommunala skolor skiljer sig åt beroende på kommunens styrmodell.

Syftet är att beskriva hur en svensk ideell förening mäter och redovisar effektivitet samt vilka effekter det har på verksamheten. I och med att ideella föreningar till skillnad från företag inte har ett vinstdrivande syfte så kan således inte effektivitet mätas på samma sätt som i den privata sektorn. I denna uppsats studeras ett fall, en kristen församling, för att få en inblick i hur en ideell förening mäter effektivitet och redovisar den.Denna uppsats utförs genom en fallstudie av både kvalitativ och kvantitativ karraktär. Författarna har besökt församlingen och genomfört en enkätundersökning av medlemmarna och deras attityder kring effektivitet och hur den redovisas till medlemmarna. Vidare har författarna intervjuat styrelsemedlemmar för att få en djupare inblick i ämnet.Vad som skiljer ideella föreningar från vinstdrivande organisationer är att de har ett icke-ekonomiskt syfte och att de bedrivs mestadels på frivillig basis.

Beslut om och var man ska genomföra en direktinvestering grundar sig på en rad faktorer. En av dessa är den risk som är förknippad med investeringen. Den här uppsatsen tar upp risk i form av volatilitet dels på aktiemarknader men också för växelkurser. Med utgångspunkt från två teorier där den ena säger att hög risk är förenat med en lägre nivå av direktinvesteringar samt en motsatt som istället menar att hög risk leder till en högre direktinvesteringsnivå undersöker jag situationen för USA och Sverige. Genom att undersöka just dessa länders marknader får man en bild av ekonomins storleks betydelse för huruvida risken påverkar direktinvesteringar eller inte.

Bakgrund:                      I takt med att företagen mer och mer har börjat fokusera på aktieägarvärde och ägarstyrning har nya normativa ekonomistyrningsfunktioner som värdebaserad styrning vuxit fram. Därmed är det intressant att undersöka hur svenska familjeföretag av olika karaktärer upplever denna trend och huruvida det överensstämmer med ett aktieägarorienterat synsätt. Syfte:                                 Syftet med uppsatsen är att undersöka och kartlägga vilken uppfattning svenska noterade och onoterade familjeföretag har på värdebaserad styrning och dess överensstämmelse med ett aktieägarorienterat synsätt. Vidare syftar uppsatsen att beskriva och förklara huruvida sådana verksamheter upplever att värdebaserad styrning kan användas som ett styrningsverktyg för att definiera och säkerställa aktieägarvärde.Metod:Jag har genomfört sex stycken intervjustudier med en abduktiv forskningsansats. Det empiriska materialet grundar sig huvudsakligen på data från både personliga intervjuer och telefonintervjuer men även sekundär data från hemsidor, årsredovisningar och bekräftade teorier.Slutsatser:                        Studiens noterade och onoterade familjeföretag upplever att deras värdeskapande processer stämmer väl överens med ett aktieägarorienterat synsätt. De påvisar alla att både finansiella och icke-finansiella målsättningar symboliserar verksamheternas aktieägarvärde vilket överensstämmer med varje familjs grundläggande värderingar och intressen för respektive verksamhet.