Bakgrund: Aktierekommendationer är vanligt förekommande i finansiell media samtidigt som teorier säger att man inte systematiskt kan över- eller undervärdera en aktie. Trots detta visar studier att finansmarknaden influeras av aktierekommendationer då handeln ökar efter en annonsering, vilket innebär att de finansiella kunskaperna en student har lärt sig under sin utbildning inte påverkar lika starkt när den sedan väljer att följa en aktierekommendation.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar ekonomistudenters uppfattning av aktierekommendationer och hur stor påverkan valet av utbildningslinje har för hur studenten bedömer aktierekommendationer.Referensram: Referensramen kommer ge en förförståelse samt behandla de teorier som är väsentliga för att utreda studien. Referensramen innefattar prisbildning, EMH, behavioural finance, risk, kulturella influenser, utbildningens influenser och skolornas bakgrund.Metod: För att bäst kunna besvara och undersöka syftet genomförs studien som en förklarande surveyundersökning med en kvantitativ ansats. Undersökningen utförs genom en elektronisk enkät som skickas ut till studenter.Empiri: Det empiriska materialet består av enkätsvar från studenter från fyra olika ekonomiska utbildningslinjer som bearbetats med stistiska metoder.Slutsats: Valet av utbildningslinje påverkar studentens uppfattning om aktierekommendationer. De faktorer som påverkar är tron på den effektiva marknadshypotesen, studentens finansiella intresse, kön, riskbenägenhet, teoretisk kunskap samt kultur.

Bakgrund och problem: De fyra största bankerna i Sverige; SEB, Handelsbanken,Swedbank och Nordea, har under de senaste tio åren vuxit med över 100 procent. Derassammanlagda tillgångsmassa uppgick i slutet av 2011 till ungefär 13 000 miljarder kronor,vilket motsvarar 375 procent av Sveriges BNP. Innan finanskrisen 2007 stod kapitalet i fokusför bankverksamhetens risker och likviditetsrisken var sparsamt nämnda i bådemyndigheternas uttalanden och bankernas årsredovisningar. Tillgången till finansiering var sågott som obegränsad och regleringarna få. Under finanskrisen fick många banker problemmed sin likviditet, vilket resulterade i en debatt om likviditetsriskerna och snart också ett nyttregelverk så kallat Basel III.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur de svenska storbankernas växandebalansomslutningar har påverkat deras likviditetsrisk samt den finansiella stabiliteten iSverige.

Reformen av det svenska pensionssystemet 1999 syftade bland annat till att minska den demografiska risken som en åldrande befolkning har på systemet. Sverige valde ett system som grundar sig på ett fördelningssystem med fiktiva pensionskonton (inkomstpensionen) och ett fonderat pensionssystem med verkliga pensionskonton (premiepensionen).Eftersom en åldrande befolkning medför utmaningar och påfrestningar för ett pensionssystem, behandlar uppsatsen hur demografiska förändringar påverkar pensionerna i det svenska pensionssystemet i ett makroekonomiskt sammanhang. Uppsatsarbetet är främst baserat på studier av litteratur och statistik samt intervjuer.Slutsatserna visar att demografiska förändringar som resulterar i en åldrande befolkning har en negativ finansiell inverkan på det svenska pensionssystemet, det vill säga att pensionerna påverkas negativt. Höga antaganden på de tre demografiska förändringsfaktorerna (fruktsamhet, mortalitet och migration) har i praktiken bara en liten positiv effekt på försörjningsbördan i de olika demografiska scenarierna, och kan därmed inte var för sig motverka den åldrande befolkningens finansiella inverkan. En kombination av exempelvis högre fruktsamhet och högre invandring skulle däremot ge en större positiv effekt på försörjningsbördan.

I Sverige är det Finansinspektionen (FI) som för tillsyn över finansiella företag. För det första fungerar FI som ett vägledande organ genom att utfärda policies och riktlinjer samt upprätthåller regelefterlevnad hos företag. FI arbetar för att värdepappersmarknaden ska fungera effektivt och samtidigt vara stabil samt att allmänhetens förtroende för marknaden upprätthålls. När finansiella företag åsidosätter sina skyldigheter i enlighet med 25:e kapitlet 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden riskerar detta att påverka värdepappersmarknadens stabilitet och effektivitet och då också allmänhetens förtroende negativt. FI ingriper då genom att utfärda olika sanktioner beroende på hur allvarlig överträdelsen är.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur tidskriften Vakna! är utformad i sin roll sommissionsmaterial för Jehovas vittnen. För att göra detta genomförs en retorisk analys avtolv olika utgåvor av tidskriften. Denna analys relateras till teorier om socialaverkligheter, religiösa marknader och olika former av deprivation som orsak tillreligiositet. Resultatet av arbetet visar på att Vakna! på många sätt är retoriskt utformatför att marknadsföra organisationen Jehovas vittnen och dess budskap som produkter påen religiös marknad. I relation till deprivationsteorier framgår det även en bild av enidealisk predisposition för att tilltalas av budskapet i Vakna!.

Den journalistiska yrkesrollen har de senaste åren utvecklats i takt med den tekniska utvecklingen. Stora aktörer på mediemarknaden slår sig in på fler marknader och producerar material till mer än ett specifikt medium vilket fört med sig att journalisterna på marknaden behöver hantera mer än bara en plattform. Termen som skapats är multijournalist, och i denna uppsats undersöker vi hur kraven på multikompetens och produktion mot flera olika medier påverkar det grundläggande journalistiska arbetet.Genom kvalitativa intervjuer med två journalister på SR Ekot och två journalister på den norska motsvarigheten NRK Dagsnytt har vi skapat en bild av hur de två åtskilda multikompetenskraven påverkar journalisternas arbete. I intervjuerna är de fyra journalisterna eniga om att multikompetenskraven påverkar det grundläggande, informationssökande journalistiska arbetet negativt..

Uppsatsens syfte är att utreda om de rättsfilosofiska principerna, förutsebarhetsprincipen ochproportionalitetsprincipen, tillgodoses på ett tillfredsställande sätt och om det kan anses vararättssäkert att låta förvaltningsmyndighet, och inte domstol, utreda och rikta sanktioner motnär beloppets storlek kan anses vara i paritet med brottspåföljd. Uppsatsen riktar sig tillyrkesverksamma jurister och juriststudenter men även andra intressenter påfinansmarknadsområdet..

Denna studie granskar aktieanalytikers arbetsmetodik, deras påverkan på aktiemarknaden samt deras upplevda yrkesproblematik. För att åskådliggöra detta har vi genomfört tio djupintervjuer med aktörer från dagens finansbransch. Fem analytiker från de större analyshusen samt fem experter från diverse relaterade finansområden har intervjuats. Målsättningen är att granska analytiker utifrån dessa tio respondenters olika perspektiv och därmed tydliggöra analytikers roll i det finansiella maskineriet.Detta uppnås genom att fokusera på tre delområden: Hur analytiker faktiskt praktiserar sitt yrke och vad för vetenskaplig förankring de har (1), vad de har för påverkan på aktiemarknaden (2) samt vilka svårigheter de upplever att yrket möter i dagsläget och en nära framtid (3).Studien påvisar att variablerna bakom aktievärderingarna är viktigare än värderingsverktyget i sig. Analytikers verktyg för analys är därför bristande vilket har sitt ursprung i företagsekonomins ofullständiga finansiella teorier.

Bakgrund och problem: Finansiella rapporters betydelse vid företagsanalyser och beslut som investerare fattar ställer krav på den externa redovisningen. Sammansatta avtal har begränsad vägledning i de befintliga redovisningsrekommendationerna, de grundläggande definitioner av intäkter präglas idag av svagheter. Hur ser efterlevnaden ut av dessa rekommendationer idag? Konvergensprojekt mellan IASB och FASB syfte är att harmonisera och skapa nya gemensamma rekommendationer kring intäktsredovisning. Kan konvergensprojektet tydliggöra och utveckla de befintliga rekommendationerna av sammansatta avtal? Syfte: Syftet är att belysa problemområden kring intäktsredovisning av sammansatta avtal enligt IFRS, samt undersöka skillnaderna mellan de befintliga intäktsredovisningsrekommendationerna och förslaget från konvergensprojektet.Urval: Studien kommer endast undersöka telekombranschen då de utgör en bransch med frekvent användning av sammansatta avtal.

Från och med 1 januari 2005 skall alla noterade företag på Stockholmsbörsen upprätta sin årsredovisning enligt IFRS/IAS, till skillnad från det tidigare tillämpade svenska regelverket RR. En skillnad mot det tidigare svenska regelverket är att IFRS/IAS tillåter i vissa fall och kräver i andra fall värdering till verkligt värde, vilket innebär att tillgången värderas till balansdagens marknadsvärde.I denna studie är syftet att ge en redogörelse om vad konverteringen från RR till IFRS/IAS har inneburit för de noterade företagen samt vad denna har betytt avseende värdering till verkligt värde och hur företagen har redovisat denna omställning i sina noter.För att besvara studiens ändamål genomfördes ett stratifierat urval från samtliga företag noterade vid Stockholmsbörsen. Årsredovisningar från företagen undersöktes för att se i vilken omfattning värdering till verkligt värde har använts samt hur konverteringen till IFRS/IAS har påverkat företagens finansiella rapportering. En auktoriserad revisor intervjuades för att säkerställa slutsatserna av studien samt förklara identifierade problem som uppkommit under studiens gång.I studien framkom det att jämförbarheten i de finansiella rapporterna, mellan företag, internationellt sätt har ökat. I de fallen där värdering till verkligt värde används innebär det att företagets resultat och balansräkning kommer att i en högre grad följa marknadens fluktuationer.

Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga intressenternas förtroende för revisorer och därigenom utreda hur det är ställt med förtroendet för revisorerna och den finansiella information dessa granskar. Vi ämnar dessutom belysa de konsekvenser och risker som föreligger ett minskat förtroende för revisorer. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har vi valt att göra en kvalitativ undersökning. Våra primärdata har bestått av 13 intervjuer med representanter från urvalsgruppen bestående av finansanalytiker, ekonomichefer och revisorer. Sekundärdata, vilken legat till grund för främst litteraturgenomgången, har i första hand inhämtats från internationellt publicerade artiklar.

Problembakgrund & Problemdiskussion: Revisionsplikten avskaffades i Sverige november 2010 och berörde framförallt småföretagarna, vilka nu fick möjligheten att frivilligt efterfråga eller avstå revision. För att ett svenskt aktiebolag skall få undantas revisionskravet har regeringen arbetat fram egna gränsvärden utifrån Europakommissionen tidigare satta. Dessa gränsvärden för Svenska aktiebolag är (belopp i tkr); Nettoomsättning 3 000, balansomslutning 1 500, och maximalt tre antal anställda. För att ett svenskt aktiebolag enligt dessa gränsvärden skall undantas revisionsplikten får de maximalt överstiga ett av tre satta gränsvärden. Svenska aktiebolag vilka överstiger två av dessa gränsvärden vart av de två senaste bokslutsåren blir således revisionspliktiga.

År 2005 införde IASB nya redovisningsprinciper som innebar att tillgångar skall värderas till verkligt värde. Syftet med de nya principerna var att de skulle öka redovisningens kvalitativa egenskaper och skapa finansiella rapporter som var relevanta, jämförbara, begripliga och tillförlitligt framställda. Värdering till verkligt värde baseras på marknadspriser från en aktiv marknad för lika eller likartade tillgångsslag. Saknas en aktiv marknad för tillgångsslaget föreslår IASB att företaget ska basera tillgångsvärdet på en bedömning av framtida kassaflöden som tillgången förväntas generera. Att bedöma framtida kassaflöden är en komplicerad process som innebär att en mängd antaganden och bedömningar måste göras.

Bakgrund: Hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt område och den är frivillig för företagen att upprätta. Den regleras inte av några lagar och har heller inte krav på extern granskning, vilket den finansiella redovisningen har. Detta gör att företag kan skriva i stort sett vad som helst. Trovärdigheten i detta sammanhang är ifrågasatt och det finns oklarheter kring vad den innebär, vilket gör det till ett intressant ämne att titta närmare på.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilka egenskaper som kännetecknar trovärdighet i en hållbarhetsredovisning och därmed bidra med kunskap som kan hjälpa till att öka trovärdigheten i företags hållbarhetsredovisningar.Avgränsningar: Undersökningen begränsas till att utreda trovärdigheten kring den hållbarhetsredovisning som upprättas frivilligt av företagen, inte den som är obligatorisk enligt Årsredovisningslagen. Detta på grund av att den omfattas av den finansiella redovisningens lagar och regler.Genomförande: Uppsatsens empiri har samlats in genom en kvalitativ metod där åtta intervjuer genomförts med företag, intressenter och granskare för att få olika perspektiv på trovärdigheten i hållbarhetsredovisningar.Resultat: Studiens resultat visar att viktiga egenskaper för trovärdighet är öppenhet och ärlighet, vilket innebär att ge ut rätt mängd information samt redovisa både positiva och negativa delar av företagets verksamhet.

ProblemformuleringEn del studier visar att det finns ett signifikant statistiskt samband mellan hur ett företag hanterar miljömässiga och sociala risker och dess avkastning. Därför ifrågasätter vissa forskare och finansiella aktörer de traditionella aktievärderingar som inte bedömer de miljömässiga och sociala faktorerna. En av de vanligaste värderingsmetoderna är den Fundamentala, vilken främst utgår från att värdera den ekonomiska information som ett företag publicerar. Det finns en värderingsmodell som gör det möjligt att bedöma de sociala och miljömässiga på samma sätt som de finansiella i en Fundamental analys. Den brukar benämnas Socially Responsible Investing (SRI).Frågeställning och syfteOm den Fundamentala analysen inte värderar de sociala och miljömässiga kriterierna innebär det att värderingen av aktien inte är helt komplett.